Middagen gick bra också. Det har varit kaos vid middagstid för oss på sistone. Vi bestämde oss efter att Nadia som alltid ätit allt utan protester börjat strula vid middagen, att vi skulle äta tillsammans. Tidigare har vi gett Nadia mat och sedan i lugn och ro lagat vuxenmiddag och ätit bara vi, när barnen lagt sig. Men nu tänkte vi försöka äta tillsammans för att skapa den vanan, men det gick inget vidare inledningsvis. Nadia sprang mest bara runt och åt bara småbitar vi lyckades sticka till henne, men vägrade sitta ned och äta. Så idag återinförde vi bygeln på Tripp Trappstolen (som jag ju hade sånt besvär med att hitta, men som vi fick ta av med en gång eftersom hon blev så arg på den och ville kunna klättra upp själv). Det gick över förväntan, hon blev inte det minsta arg, utan satt ned med oss och åt riktig svenssonmiddag på falukorv och mackisar. Mest av allt ville hon ha senap, jag som inte trodde barn gillade sånt? Även Olivia satt med i sin stol och petade i sig massor av makaroner och små korvbitar som Nadia stack till henne. Det var nog den lugnaste och mest välätna middagen på länge! Vi kanske måste sänka våra kulinariska krav en smula under dessa smånbarnsår... Helgens korvstroganoff gick nämligen också åt i mängder.
Nu bara håller vi tummarna för att detta ska vara slutet på den där fasen... Tänk vad bra att vara småbarnsförälder ändå, man kan skylla precis allt på faser. "Det är nog bara en fas" - en välanvänd mening som ger oss alla hopp i mörkret.
Nadia pratar med farmor i telefon. På pottan. Fast hon bara satt där en stund, inget hände.
1 kommentar:
Underbart att prata med den lilla godingen i telefon.
Kram från farmor
Skicka en kommentar