Mellandagar

Elias är ju överallt, hela tiden. Det är helt omöjligt att ha koll på honom oavbrutet, tittar man bort en sekund så har han klättrat upp på något eller tagit tag i någonting han inte ska ha. Vi försöker hålla allt som kan vara farligt utom räckhåll men det är svårt!

Häromdagen upptäckte jag två små skärsår på insidan av handen, ingen aning om vad de kommit ifrån. Och på julafton när vi skulle ha mysfrukost ställde jag fram brödrosten på köksbordet och innan jag hann blinka var Elias där med handen. Han skrek till och jag sköljde hans finger med kallt vatten men sen sa han inget mer och jag såg ingenting så vi glömde bort det. Tills senare på julafton då jag såg världens brännblåsa på framsidan av fingret. Usch, det kändes hemskt och såret ser bara värre och värre ut nu några dagar senare. Han verkar inte ha ont om man inte kommer åt det men jag vet inte om man borde gå och ha en doktor att titta på det. Vi får se. 

Annars knallar mellandagarna på och det är skönt att bara vara hemma och ledig. Vi gjorde en ordentlig röjning av de storas rum och ställde in det lilla bordet och stolarna i Elias rum. Han älskar att sitta där med en liten tallrik och leksaksmat. 

Återstår i stora barnens rum: skrivbordsröj. Jag fasar...

Nu har det gått några dagar sedan jag skrev det förra, dessa mellandagar knallar på i ett rätt behagligt tempo och det är inte svårt att vänja sig vid att inte jobba och inte göra så mycket nytta. Men sedan sist har vi varit på det traditionsenliga annandagsfikat hos farmor och träffat hela min fina släkt. 

Elias med min underbara faster Tippi (rn av de mest fantastiska människorna ni kam tänka er) och min pappa (också en riktig höjdare :))

Och så har vi hunnit fira jul med Johans familj i lördags med massa paket, goda hemgjorda pizzor (eller nästan iallafall, sådan där rulle med deg och färdig tomatsås är ju det bästa sedan skivat bröd!), mysigt häng och en trevlig avslutning med charader som barnen fick i present. Jättetrevlig kväll förutom att Elias var på riktigt skithumör och bara gick runt och morrade och slog till folk till höger och vänster... Det är inte ofta han är sån, vi undrade om han kanske hade ont i sitt finger (som för övrigt ser mycket bättre ut, nu några dagar senare) och om det kunde vara anledningen till det usla humöret. 

Henning är en gunghäst med napp i munnen...

Igår var Olivia på sin julklappsteater och såg Ronja med sin farmor och Nadia lekte hela dagen hemma hos sin klasskompis Gillis. På kvällen kom Felix med familj över och vi åt Beer Butt chicken och sen den marängswiss som vi inte orkat äta kvällen innan. Men med min bror kan man alltid lita på att maten går åt - grymt bra! Men jag var nästan fortfarande mätt när jag vaknade imorse...

Felix, Siri och söte lille John. 

Tre kusiner

Idag så avslutade vi så årets julfirande hemma hos Johans farmor i Hässelby, med fika och sista julklapparna. 

Juldagen

Jag har precis nattat dessa två som låg och läste i Nadias säng. Nadia läser ju nästan helt flytande men även Olivia börjar verkligen läsa bra, och skriver gör hon utan problem. 

Vi var rätt slut idag, dels på grund av gårdagens julfirande, dels för att vi åkte skridskor i Vasaparken på dagen. Barnen åkte bra nu, inte så mycket vurpor men lite stappligt i början förstås. Johan och jag borde verkligen göra som alla andra Vasastansföräldrar och straffa lite rediga och schyssta vinterkläder för avskyr verkligen att man är helt genomfrusen efter tre sekunder. Detta trots mina femton år gamla, mycket ärtiga termobrallor... Hursomhelst stod vi bara ut någon dryg halvtimme, hungriga var vi också, så vi gick och åt korv tillsammans med halva Vasastan i korvkiorren där en stackars korvgubbe slet ensam men med gott humör. 

Gårdagens julfirande var mycket trevligt. Vi firade hos pappa och Titti på Regeringsgatan, tillsammans med hennes barn och barnbarn. 8 vuxna och 6 barn, det var ganska lagom faktiskt. 

Jullunch till lunch, julgodis och fika efteråt, Kalle Anka såklart, barnen skrattade åt Baloo och sjöng med i Frost-låten och efter det kom en väldigt genomskinlig morfar-tomte som barnen genomskådade direkt - överlag var de väldigt skeptiska över tomten i år eftersom de kände igen presentpappret som de själva varit med och köpt, och Olivia sa idag att hon tyckte att det var tråkigt att de bara fått presenter av oss och inga av tomten... 

Vi hade iallafall en sån där hysterisk paketöppning med mängder av paket och världens ljudvolym och som alltid är det rätt absurt med alla prylar... Men barnen blev glada över sina presenter och trots att Nadia först ville ha Olivias leopardfärgade onepiece fattade hon snabbt att hennes egen var mycket skönare, satte på sig den direkt och har typ inte tagit den av sedan dess...

Den gick till och med att knäppa igen ända upp...

Hon ser väldigt butter ut men blev glad över sin leopardoutfit. Utan att tänka åå det hade vi köpt leopardkängor också, riktigt coola! Men kanske var för sig...

Elias sov hela presentöppningen men vi väckte honom framåt middagstid. Han och pappa lagade lasagne, de är verkligen bra kompisar de där två! Värmer ett kombinerat dotters- och modershjärta...

Vid niosnåret packade vi ihop oss och alla julklappar och promenerade hemåt. En skön liten promenad i fallande snö men det värkte i mitt hjärta när jag såg de rumänska uteliggarna packa ned sig bland filtar och täcken för en julaftonsnatt utomhus. Kallt var det och vilken burdus påminnelse om livets orättvisa. Jag var sugen på att bjuda dem att sova hemma hos oss, men det gör man ju inte... Önskade att vi hade haft nåt ätbart eller vad som helst men inte ens det. "God jul" log en kvinna innan hon drog täcket över huvudet och jag har tänkt på henne hela dagen. 

Och för att riktigt spä på kontrasterna så har jag bakat massa kakor idag, för att ta med till farmors Annandagsfirande imorgon. 

Bondkakor i dåligt ljus...

Och av hälften av vår överblivna pepparkaksdeg gjorde jag snurror med mandelmassa. Den andra halvan stoppade jag i frysen, hade tänkt baka ut den men bara orkade inte..

Nu soffläge och sista avsnittet av Homeland. 

God jul!

Julstrumporna på. Spotify spelar julmusik. Baguetterna i ugnen (vårt enda bidrag till julbordet, förutom ostar och lite chokladkolor. Skönt), lillfis som sover, maken som rakar skallen, stortjejerna som leker med sina Monster High-dockor som låg i strumpan (och jag som får lätt ångest när jag ser deras plutande munnar och magra lår som inte går ihop någonstans. Hur kunde tomten luras till detta??), och som de lekt med Non stop sedan klockan sju imorse med motvilligt avbrott för julfrukost med varm choklad och vispgrädde.  

Med en klåfingrig 15-månaders blev detta enda granen i år... 

Nu börjar en doft av nybakat sprida sig, snart ska vi packa ihop oss och promenera bort till pappa. 

God jul alla fina vänner och läsare! 

Tomatsoppa

Jag har aldrig riktigt gillat tomatsoppa, tycker lätt att det smakar utspädd ketchup. Men idag var jag sugen på någonting som var både lite lätt och vegetariskt och denna tomatsoppa visade sig vara en riktig höjdare som alla i familjen gillade!

Ingredienser

Portioner:                     1                    2                    3                    4                    5                    6                    7                    8                    9                    10                    11                    12                    4

handle

• 2 lökar
• 2 vitlöksklyftor
• 1 dl olivolja
• 2 skivor torkat vitt bröd eller lantbröd
• 400 g krossade tomater
• 9 dl hönsbuljong (vatten och buljongtärning eller fond) alt grönsaksbuljong för vegetarisk
• 1 kruka basilika
• salt och svartpeppar
• 1/2 citron

Till servering

• parmesanost

Så här gör du

Close

Bra att veta när du ändrar antalet portioner

Detta recept är gjort för 4 portioner. När du ändrar antalet portioner så ändras också mängden i ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att tillagningstiden behöver justeras.

1. Skala och hacka lök och vitlök.
2. Fräs löken i hälften av olivoljan. Smula i det torkade brödet och häll på tomatkross och buljong.
3. Koka sakta 20-30 minuter. Hacka basilikan.
4. Tillsätt resten av olivoljan och basilikan. Smaksätt med salt, peppar och några droppar citronsaft.
5. Till servering: Servera soppan med riven parmesanost.

Fräste lök, vitlök och bröd i mycket olivolja. 

På med krossade tomater och buljong

Jag började tidigt så soppan fick koka länge. Det stod inte att man skulle mixa den men jag gjorde det ändå. Sen i med lite citronsaft, hackad basilika, salt och peppar. 

Serverade med tärnad mozzarella som smälte i soppan, mycket gott. Och parmesan. För man kan aldrig ha för mycket ost. 

Ready to eat!

Recept från ica.se

Jullov

En kopp kaffe i soffan, Barnkanalen på på tv och tre små och stora ungar som leker/bråkar/skrattar/äter mackor/gråter/pysslar/ser på tv i omgångar. Kort sagt: jullov. 

Jag jobbade på hårt i fredags för att kunna vara ledig alla mellandagar och cyklade hemåt i mörkret strax efter sex. Åt middag med familjen, pustade ut och kände mig trött, nästan tröttare än dagen innan, då jag var julfestbakis. Somnade som klubbad i soffan och vaknade tidigt nästa morgon. Som vanligt. 

Vi hade en effektiv hemmadag med fix av Elias rum som min snälla pappa kommit och tapetserat dagen innan. Och så hade Johan skruvat ihop tv-bänken som vi beställt när Ikea hade fri frakt och som kom på onsdagen. Så vi flyttade vår tillfälliga tv-bänk som agerat sådan i två små tillfälliga år till Elias rum och fick in nästan alla leksaker där. Skönt! Och fint blev det!

Min lilla bebis...

Om en ynka månad börjar han förskolan! Vi fick brev idag med instruktioner och information om inskolningen och jag fick nästan tårar i ögonen... För jag känner att jag inte riktigt hann med. När blev han så stor?! När Nadia skulle börja förskolan tyckte jag att både hon och jag var så redo men nu känner jag inte alls så. Nadia var ju visserligen redan storasyster och även två månader äldre, men ändå.  Jag känner mig nästan omänskligt grym som ska lämna detta lilla barn till främlingar....

Gick in och kollade på namnnappar men beställde inget... Jag var nog inte redo, måste vänja mig vid tanken på mitt lilla barn ute i stora världen. 

Söndag på Moderna

"Kan vi inte gå på något museum i helgen" frågade Nadia häromdagen. Och faktum var att Johan och jag hade funderat på vad vi skulle kunna hitta på, efter att vår lördagsdate med Klara och familj inklusive lilla nya bebisen blev inställd på grund av kräks (hos dem, inte oss...). Men trots att vi inte tycker att vi så ofta går på saker med barnen, har vi nog varit på nästan varenda museum som finns i Stockholm. Och så himla kul är ju inte de flesta att man vill gå tillbaka oftare än typ vartannat år. Men så kom jag på att Moderna Museet har vi inte varit på och jag själv har inte varit där på evigheter, trots att det nog är mitt favoritmuseum. En snabb googling visade dessutom att de hade Familjesöndag med barnvisning och besök i ateljén klockan 11 så vi (eller ja, morgonpigga jag...) bestämde oss för en tidig start på söndagen.

Vi tog buss 65 som går utanför oss och ända bort till Skeppsholmen och var på museet några minuter innan de öppnade dörrarna klockan 10. Det fanns bara 25 platser till familjevisningen men vi verkade ha prickat in en dag då de flesta andra handlade julklappar, så det var lugnt och skönt på museet.

Vi hade en timme innan visningen började, så vi gick runt och tittade på alla fina och konstiga objekt. Extra kul att se den tillfälliga utställningen av Firtsch, Koons, Ray. Det stod museivakter vid nästan varje objekt för att förhindra klåfingriga barn (och vuxna) att gå för nära eller att röra.

Barnen såg mindre ut än vanligt vid denna jättekvinna...

Superhäftiga hunden! Och en spexig Nadia...

Michael och Bubbles

Och en liten mamma. Fick inte stå närmare än såhär!

Sen visningen...

Nadia och Olivia räckte upp handen på alla frågor som guiden ställde. Jag gillar att de är så modiga! Och duktiga på att räcka upp handen och inte bara fråga rakt ut... Även om Oliven har världens minsta stämma... killen fick verkligen anstränga sig för att höra svaren..

Sen ner i verkstan. Då vaknade Elias också som sovit under hela visningen. Han ville absolut sitta med de stora men INTE ha förkläde.

Lilla nätta pappan fick plats i en målarrock för barn... hihi.

Sen var det lerskulpturer för hela slanten och Elias åt lite av leran också.

Och knallade runt och tittade bland annat på ett akvarium.

Han går mycket nu! Men kryper också fortfarande.

Efter verkstan gick vi och åt en dyr lunch på caféet i anslutning till museet. Man måste ta mig tusan vara rik för att ha råd att göra sådana där kulturella aktiviteter med barnen och det gillar jag inte!

När vi kom hem på eftermiddagen hade vi ju de där limporna med pepparkaksdeg och hade lovat barnen att baka pepparkakor, så det var bara att bita ihop och börja kavla... Men goda var de, burken var rågad innan jag började hetsäta pepparkakor när barnen somnat... Fortfarande mätt när jag gick och lade mig sen. 

Lucia

Luciahelgen får bli två inlägg, och här kommer det första, som handlar om fredagen före lucia och själva lucialördagen. 

Olivia är ju ledig på fredagar men hon skulle få komma dit lite innan luciafirandet iallafall. Men det hade vi tydligen missat att kommunicera till henne för när hon vaknade på morgonen blev hon såååå arg för att hon inte skulle få gå till dagis. Jag försökte locka med att hon skulle få det bästa av två världar, först vara hemma och kolla på Ipaden (vi har tv- och ipadförbud på vardagarna) och sen få gå och fira lucia. Perfekt tyckte jag, men inte hon. Hon fortsatte och skrika och bråka tills jag tröttnade och gick därifrån. Hon är så tröttsam med sitt beteende ibland, första reaktionen är alltid att kasta sig på marken och skrika, borde man inte växa ifrån sådant när man snart ska fylla sex?!

Jag lämnade Nadia, som inte fick vara utklädd, för skolan hade bestämt att bara tvåorna och fyrorna som skulle uppträda i kyrkan, fick ha luciakläder, resten skulle vara publik och ha vanliga kläder. Skitfånigt, tyckte jag, låt ungarna få ha vad de vill på sig. Jag hade till och med mailat rektorn om det för jag förstod inte varför de kände ett behov av att instifta så mycket konstiga regler, det är ju en ny skola med alla förutsättningar att skapa nya, inkluderande rutiner. Hursomhelst, jag gick och jobbade, men hade vaknat med världens huvudvärk och den gav inte med sig hur mycket piller jag än knaprade, så runt lunch gav jag upp och gick hem och jobbade hemifrån istället. 

Olivia, Johan och Elias gick till dagis för att lämna Olivia. 

...som var sur igen.

Själv cyklade jag iväg till Adolf Fredriks kyrka för att titta på Nadias luciafirande. 

Sötskruttan i publiken, bredvid sin kompis Gillis som hon gillar så mycket och satt och kramade på. 

Så kom luciatåget och till min glädje såg jag att lucia var en kille! Dubbeltumme upp på den!

Ett fantastiskt luciauppträdande som var över alla förväntningar. Deras duktiga musiklärare hade verkligen gjort ett bra jobb med stämsång och en gedigen repertoar!

Nästa morgon blev vi "överraskade" (vi hade ju förstått att förberedelser var på gång..) av ett luciatåg med frukost på sängen!

Suddig mini-lucia

Sen satte jag och barnen igång att baka pepparkaksdeg. Olivia tröttnade efter ett par minuter men Elias var väldigt intresserad och Nadia hjälpte till. Elias älskar att stå på den där pallen och vara med när man fixar i köket.

Olivia kom och posade lite när det var dags att fota.

Och smakade lite på degen...

The disaster efteråt. Det var knappast barnens fel, jag råkade sätta på Kitchen Aiden på för högs snurr och grädde och sirap flög över halva köket...

Två feta limpor med pepparkaksdeg blev det - in i kylen och vila i ett dygn (fast det stod 4-5 i receptet, sånt har man ju inte tid med...)

Nadia gick och lekte hos sin klasskompis Paulina och Rufus kom upp och lekte med Olivia. Jag hade tänkt hitta på något kul med bara Olivia men hon ville inte gå ut, utom på bio och det hittade jag ingen bra, så hennes grej fick bli att vi målade naglarna. Rufus ville också ha så vi körde på med nagellack i fräsiga färger och på toppen av detta fick de sedan glitter när det andra torkat...