Knölande

Härom kvällen när jag laddat för en jobbig natt sov Elias riktigt bra och både Johan och jag vaknade rätt utsövda strax före sju av att Nadia kom in i sovrummet fullt påklädd och frågade om det gick bra att hon plockade fram frukosten?! Oohja! Imorse var det värre, en jobbig natt med massa blöjbyten och när han äntligen somnat så kom barnen in, visserligen fullt påklädda igen vilket är toppen, men klockan var bara halv sex... Antar att de fortfarande går på sommartid. 

Elias som brukar sova så bra på förmiddagarna knölade sen hela morgonen och tillslut tröttnade jag på hans stånkande, drog på mig ett par löpartights och bestämde mig för att ta en powerwalk i Hagaparken så att han kunde få sova i vagnen. Han sov som en stock och jag hann gå mig riktigt svettig, jätteskönt! Nu känner jag mig redo för att börja träna igen! Och skönt med lite skogig höstluft... Hemma igen vaknade han förstås direkt och det tog ett tag innan jag hann göra mig någon lunch. Så har han knölat resten av dagen och kvällen också och jag vet inte riktigt vad det är med min gosiga bebis... Jag har ammat och ammat (brösten verkar på tal om det ha blivit hjälpta av den där svampkrämen och det gör mycket mindre ont nu, bara lite ömt) men han blir gnällig igen direkt. Nu sover han iallafall sen någon timme tillbaka, så vi hoppas på en bättre natt. 

Igår köpte vi en pumpa, vilket Nadia tjatat om, och min händiga mor karvade till en alldeles perfekt Halloween-lykta som barnen var mycket nöjda med. Imorgon åker mamma hem till Israel igen och det kommer att bli tomt..

Perspektiv

Tänk vad man ändrar perspektiv när man får fler barn. Med ett barn kändes livet utan barn hur enkelt som helst, när tvåan gjorde entré tydde sig livet med ett barn som piece of cake, och nu med tre undrar man vad man gjorde av all tid när man bara hade två ungar... Så nu när de två stora är lagda undrar jag varför jag inte njöt mer av att inte behöva lägga ytterligare en för sisådär sex veckor sedan... (Fast jag vet ju att det är så livet funkar)

Elias som somnade så enkelt med flaska i sängen tills för någon vecka sedan, är just nu lite mer svårlagd. Nu får vi hålla på  ganska länge innan han somnar, men å andra sidan var det väl ingen som räknade med att läggningsrutinerna var satta vid en månads ålder... Men så vaknar han och äter en massa gånger nattetid också så jag känner mig både tomammad och trött när morgonen kommer. Men så är jag ju morgonpigg så då går jag ändå upp på morgonen och känner mig helt okej, och så går det i ett hela dagen och jag hinner aldrig vila som jag tänkt...

Men vi har iallafall fått fylla på med energi med en lång kvällspromenad i torsdags (där visserligen Elias fick följa med i vagnen eftersom han inte ville sova, men det gjorde inget) och igår gick vi och åt middag på Melanders Brasserie och jag njöt av att hinna prata med min man medan jag sippade på ett glas chablis. 

I fredags var barnen lediga och vi åkte till Mulle Meck-parken med Elin, Thea och Edith. En mysig liten höstutflykt. På eftermiddagen hade vi pyssel hemma men jag erkänner att jag är en usel pysselmamma. Jag tycker det är kul i teorin men sen blir jag mest bara stressad av flygande färg och utspillda penselvattenburkar och det faktum att själva pysslandet tar ungefär en tiondel av tiden det sen tar att städa undan. Nu fick jag som tur var hjälp av mamma, själv satt jag i vanlig ordning fast i en diande bebis...

Igår var Olivia med Johan på fotboll och Nadia följde med mamma och mig till Lindex men bröt ihop över att hon inte fick köpa kläder (bortsett från den schal, strumpor och byxor jag redan köpt till henne, bortskämda unge!). När hon lugnade sig gick vi och fikade och sen en promis hemåt via Vanadisparken som vi aldrig varit i förut. Men Nadia saknade Olivia och konstaterade att det inte är lika kul att leka själv. 

Idag ville Nadia ha hemmadag och vi fick på eftermiddagen besök av min gudmor Helena som jag inte träffat på 15 år men som var väldigt nära vän till mina föräldrar i sin ungdom och tydligen den som var med när mamma tog graviditetstestet med mig... Det var kul att höra alla gamla stories. Sen ville Olivia och jag gå ut en sväng och mamma följde med och då ville även Nadia hänga med. Elias var också med och sov i vagnen. Han älskar vagnen och somnar oftast innan man ens kommit ut. 

Det var skönt att komma ut efter att ha varit inne hela dagen. Barnen körde sparkcykel till Vasaparken och lekte sen i evigheter medan mamma och jag satt på en bänk och pratade. Jag har verkligen njutit av att ha henne här denna gång. Dels är det förstås otroligt skönt med ett par extra händer, men också för att vi verkligen hunnit umgås och prata massor. Verkligen kvalitetstid. 

Nu ska jag sova tidigt och hoppas att min bebis inte är alltför hungrig inatt (men det verkar osannolikt). Men jag ska inte klaga, han är världens snällaste och en oftast nöjd liten bebis som nästan aldrig skriker, bara grymtar och gnisslar lite när han är missnöjd... Och ännu sötare blir han ju för varje dag!

Middagslur...

T-shirts

Mamma och jag var förpassade från lägenheten hela eftermiddagen eftersom städerskan skulle komma. Vi ägnade förmiddagen åt att röja upp i kaoset hemma och jag tokrensade i barnens rum (hade påbörjat det redan dagen innan) och det var otroligt skönt att få det gjort! 

Så lämnade vi en dammig lägenhet bakom oss, gjorde lite ärenden på stan och åt lunch på Hard Rock Café av alla ställen. Sen ned på stan för att handla pyssel på Panduro och så köpte jag två t-shirts som inte var svarta eller grå som resten av min garderob...

Blå tishan... (Vad trött jag ser ut... Snuvig bebis påverkar nattsömnen.)

Lite muntrare i gröna tishan, med lite grejor på axlarna. De kommer båda att se bättre ut när den dära magvalken försvunnit...

Vi knallade vidare, tog en lång mysig fika och hade en väldigt mysig dag ihop innan det var dags att hämta barnen på dagis och gå hem till en skinande lägenhet. 

Elias och jag på café. Många Julia-bilder idag...

Annars tycker jag att det är väldigt mycket vardag just nu. Känns verkligen att det är höst och att det bara blir mörkare och som att jag mest tjatar på barn, lagar mat och plockar undan.. Johan och jag hinner knappt prata med varandra! Han kommer hem helt slut på kvällarna efter intensiva jobbdagar och jag är rätt trött eftersom Elias som sagt är snorig och rosslig och sover lite sämre på nätterna. Så vi bara kraschar framför tvn när barnen är lagda, och sen stupar vi i säng. Inte mycket till kvalitetstid... Men nu kom vi på att vi ju faktiskt på kvällstid kan utnyttja att mamma är här (hon hjälper ju redan till jättemycket på dagarna, man skulle verkligen behöva vara tre vuxna jämt...) och ikväll tänkte vi gå ut och bara ta en promenad när barnen sover, och på lördag ska vi ut och dricka viiiin!

Men nu, middagslagning och tvätt...

Duktig

Idag har jag varit så himla duktig och tagit tag i dåligt samvete-saker som förföljt mig i veckor...

- Ändrat antal föräldradagar från 4 till 5 i veckan efter att fått ut 11 000 efter skatt förra månaden. Via blankett eftersom vi inte får e-leg till macen att funka.

- Fyllt i skattejämkning för 2014 via ytterligare en blankett (och fått lite smått ångest när jag inser hur sjukt mycket pengar vi betalar i ränta på ett år. Snacka om ägda av banken...)

- Fyllt i ytterligare en blankett, denna till CSN om inkomstminskning för att betala mindre per månad.

- Köpt frimärken och postat samtliga tre brev.

- Ringt banken för att få räntebeloppet samt öppna sparkonto med månatlig överföring till Elias. Ett telefonsamtal på trettiotvå spännande minuter.

- Ringt försäkringsbolaget och tecknat barnförsäkring för Elias.

- Bytt tandläkare till en närmare eftersom min braiga tandläkare i Hornstull gått i pension. Bokat tid hos den nya och bokat av den gamla.

Allt detta gjorde jag medan Elias sov sin förmiddagslur, barnen var på dagis, mamma och Mimi ute och handlade och Dylan spelade Wii. Otroooooligt skönt att ha alla dessa måsten avklarade!

Efter detta åkte mamma, Dylan och jag till Centralen för att Dylan skulle träffa sin pappa och storasyster. Det var mysigt att hinna umgås lite med Dylan utan de andra barnen och få lite tid med bara honom. Medan Dylan träffade pappan på McDonalds fikade mamma och jag i närheten. Sen mötte vi upp Mimi och gick en liten sväng på stan i ösregnet. Jag köpte en burk på H&M Home och sen fleeceställ och extravantar till barnen på Stadium.

Efter det sade jag hejdå till de andra och knallade bort till Odenplan i fortsatt ösregn för att gå med Elias till BVC. Ett halvkilo hade han gått upp sedan vi var där för en och en halv vecka sen och närmar sig nu femkilosstrecket!

Sen hem och pusta med en kopp te innan övriga familjemedlemmar anlände, mamma, Mimi och Dylan hade hämtat Nadia och Olivia på dagis. Barnen öste på en stund när vi kom hem och sen åkte Mimi och Dylan hem till pappa där de ska sova sista natten, innan de åker hem till Tel Aviv imorgon.

Och jag slöar lite i soffan med Elias medan Johan lagar middag och nu vill jag inte göra nån mer nytta idag!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lite blandat

Elias sover sin långa morgonlur och jag njuter av lite ensamtid hemma - ännu mer njutbart vore det om inte grannarna konstant renoverade och man slapp mattan av borr- och slipljud... Men men, skönt ändå. Så jag bloggar lite mera och lägger upp lite blandade bilder från senaste tiden. 

Elias med sin Mamie

Lite gladare...

Coola Converse-strumpor som mormor hade med sig

Och Converse-liknande tofflor från Mimi och Dylan

Strumporna på. Bodyn har han ärvt av Olivia och hemma hos pappa såg Johan en bild av Olivia i den och var helt övertygad om att det var Elias på bilden. Ibland är de väldigt lika, fast han är ljusare och har vissa drag som skiljer sig, Nadias bebisnäsa tycker vi. 

Häromdagen pärlades det för fullt och Dylan och Nadia gjorde varsitt armband till Elias. 

Matchande!

Lite mera presenter: en Littlephant-outfit från Lindex, de är sååå fina tycker jag! Vi fick egentligen en fleeceoverall från pappa och Titti men vi har typ fyra stycken (eller är det fem?) i olika storlekar som vi fått ärva, så jag bytte den mot detta. "Åååååh nej, inte en till!" som Nadia taktfullt utbrast när vi öppnade paketet...

Och så en jättefin PoP-skjorta från familjen Back! 

En liten bunt med fina bodies från Jenny Castro. Rosies och Tori-Jennys fina presenter glömde jag tyvärr ta bild på innan jag packade ned dem i växatillsig-lådan. Jag måste ändå nämna det nu eftersom jag påbörjat denna presentdokumentation vill jag ju inte att någon ska känna sig exkluderad... Olivia fick även ärva ett par hockeyrör från Rosies barn, det blev hon jätteglad över. Hoppas de fortsätter med skridskoskolan på dagis även i år! 

För nu är det nästan vinter, tänk vad snabbt det skiftade. Minusgrader i morse och vi tog fram de tjocka vantarna och mössorna. Imorgon blir det nog overaller på, ska försöka börja preppa för det redan ikväll...

The disaster

Barnens rum är nog så nära krigsskådeplats man kan komma i dagens Sverige. När Dylan och Mimi har åkt hem ska jag göra en massiv rensningsinsats och kasta och plocka undan en massa småskräp och efter det ska vi köra hårda städningsbud så dessa två lär sig att hålla undan lite efter sig. Jag tycker ju att barn måste få leka, bygga kojor och stöka ned, så länge de kan städa efteråt utan att man måste gå igenom åtta världskrig först. 

Men just nu är det bara för mycket saker och för dålig förvaring. Det spelar ingen roll hur de städar, så fort de börjar leka igen så ser det ut som en bomb exploderat. Jag försöker dessutom att lära dem att stänga lådor efter sig, samt ta undan de kläder de använt, i synnerhet som de snittar på en tre-fyra klädbyten per person och dag. Jag har en bit kvar, kan man konstatera, men jobbar på det med tjat, gnäll och enstaka utbrott. 

Men just nu stänger jag bara dörren om eländet och är tacksam för att deras rum ligger i andra delen av lägenheten. Börjar hyperventilera bara jag närmar mig...

Dessa bilder är ändå tagna efter att de "städat" och man ser ju nästan hela den gröna mattan som tidigare var täckt av en stor koja... På onsdag ska detta bli mitt projekt om bebisen tillåter..

Fullt ös

Söndagskväll och jag måste erkänna att jag känner mig rätt slut efter fyra dagar tillsammans med mina tre barn. Den lilla gör ju inte mycket väsen av sig, men de stora två var ju hemma från dagis torsdag och fredag för att vara tillsammans med Dylan och de tre har kört ett ofantligt högt tempo under dessa dagar. Och när man har barnen hemma så blir det en hel del matlagning och köksstädning när man ska rodda både lunch och middag, och trots att jag fått massa hjälp från mamma känner jag mig rätt utpumpad (i synnerhet som Johan var borta på svensexa större delen av lördagen) och ser fram emot att de ska tillbaka till dagis imorgon. 

Igår gick vi hela gänget hem till pappa, för även Felix, Siri och Frank hade kommit på besök. Jag hade med lite kortvarig hjälp från barnen bakat äppelpaj och kärleksmums (och jag fattar om ni tycker att jag då inte får klaga över köksbestyren, men baka är ju så kul.. och gott!). Så för första gången på flera år var vi alla tre syskon, och alla kusinerna samlade. Vi passade på att ta lite familjebilder!

Tre syskon med totalt fem barn 

Och så tillsammans med upphovsmännen bakom det hela; mamma och pappa. 

Jag med alla mina barn! Jag ser ju typ höggravid ut på denna bild, herregud så deprimerande. Jag ska låta bli chokladen... Snart.

Dylan, Olivia och Elias

Morbror Felix Elias Jacques med sin namne - jag vet inte om jag berättat det här men det var jag, fem och ett halvt år gammal, som valde namnet Elias åt Felix, så därför känns det extra fint att vår son heter så. 

Fikat...

Idag åkte vi hela gänget plus farmor/gammelfarmor till Vasamuseet och det var jättekul för både stora och små. Nu ska Johan och jag äta kött och potatisgratäng, det är bara vi två hemma och alla barnen sover...

Skillnad

Jag måste säga att det är faktiskt en enorm skillnad att få sitt tredje barn jämfört med främst det första. Det är klart att det inte är lika omvälvande, man är ju redan mamma och förälder så livet ändras ju inte lika mycket som det gör när man får sitt första barn. Och visst har man mindre tid och oändligt mycket mer markservice, men åh vad allt ändå är mycket enklare och vad mycket coolare man är... Vi lägger Elias i sin säng på kvällarna, sen kan han böka lite och låta lite, men då går vi därifrån och oftast somnar han då. Med Nadia hade vi suttit och krånglat i timmar för att försöka få henne att somna... Och såna praktiska saker som kändes så viktiga, till exempel val av barnvagn, känns fullkomligt irrelevanta nu. 

Tuttstatus är (och feel free att hoppa över detta om ni tröttnat på mitt tjat i detta ämne, även jag har tröttnat vill jag lova) att testerna från Amningsmottagningen visade inte på någonting, ingen bakterie och ingen svamp. Men jag har ju fortfarande lika ont, även om jag börjat känna mig lite avtrubbad, och idag när de ringde så tyckte hon ändå att symptomen lät som svamp (det sticker och gör ont inuti bröstet under minst en halvtimme efter att jag ammat) så nu ska jag testa kräm mot fotsvamp (??!) efter varje amning över helgen, så ska vi höras igen på måndag. Jag måste ändå säga att det är fantastiskt att någon annan engagerar sig så i min amning...

Besök

Igår kom så äntligen vårt efterlängtade Israel-besök. Barnen har tjatat i flera månader och frågat när Dylan kommer, och det tog inte många sekunder innan de var djupt involverade i att leka och leka. Mamma och Mimi har längtat efter att få träffa Elias och lilla bebisen gick från famn till famn och det var absolut kärlek vid första ögonkastet. Nadia och Olivia är hemma från förskolan idag och imorgon (fredagar ska de ju ändå vara hemma) och har nu byggt en stor koja tillsammans med Dylan i deras rum. Mamma och Mimi är och handlar, Elias sover och jag softar i soffan... Vet inte riktigt vad vi ska hitta på idag, kanske något museum eller så. 

Väntan

Jag väntar och väntar på att vår lilla gullunge ska ta och fyra av sina första leenden. Han ler ju redan lite fjärran sådär och i sömnen men nu vill jag gärna ha lite gensvar och riktiga leenden. Annars tittar han på mig med en mycket skeptisk blick och jag tänker att han kanske inte alls gillar mig utan önskar att han hamnat i en lite skojigare familj... Men jag tror att det är nära nu. 

Helgen passerade utan att så mycket hände, Johan var på landetmöte hela lördag förmiddag och Jenny var här med barnen. På fredagen kom Rosie på besök, mycket mysigt. Och sen på lördagen åt vi lunch och fikade med Pia och Pelle på stan och tog det sen bara lugnt hemma. 

Elias med Rosie

Elias med Tori

Jenny hade med sig några urvuxna mössor till Elias, men våra stora barn har ganska små huvuden och lade direkt beslag på dem... Här är Olivia i en av dem. 

I söndags delade vi upp oss, jag, Olivia och Elias åkte på kalas hos familjen Back på Söder och Johan tog Nadia på kalas hos en dagiskompis. Under tiden hon var där så passade Johan och snälla Kalle på att rensa vårt källarförråd så att vi kunde få plats med alla klädlådor samt fixa en bättre ordning därnere så att sånt vi inte behöver står längst in och sånt vi kan tänkas vilja ha står lite mer åtkomligt. Vi behövde också tömma i vårt arbetsrum som är ett ständigt skräprum som aldrig blir klart, för imorgon kommer mamma, Mimi och Dylan från Tel Aviv!

Festfin Olivia. Vackra lilla unge!

Bollkastning på kalaset tyckte Olivia och Alma och övriga barn var mycket kul!

Nadia har haft några knöliga dagar men jag tycker att det gick bättre idag... Hoppas det fortsätter så. Elias har vi börjat lägga på kvällarna, han får flaska i sin egen säng vid åtta och har sen sovit hela kvällen fram till nästa matning och det känns ju helt fantastiskt om det kan fortsätta så! Han är så gosig, den lilla ungen och det ska bli så spännande att se vad för slags personlighet som finns där bakom spädbarnshöljet. 

Nu ska jag pallra mig upp och göra pannkakor som Olivia ska ta med till gympan ikväll. Hon får gå med sin kompis Saba och hennes pappa eftersom Johan ska bort och jag är ensam med barnen kväll. 

Sagoläsning med tre barn kan se ut såhär. Om man har tur...

Strulputte

Denna lilla sötnos har knorrat rejält på kvällarna senaste dagarna och idag tog han priset. 

Nu är klockan elva på kvällen och vi har turats om att vanka runt med en ledsen, orolig bebis som inte lyckats komma till ro, sen klockan fyra i eftermiddags! Vi är helt slut i armarna både Johan och jag, men så fort man lade ned honom så vaknade han till igen och började stånka och skrika. Jag avslutade med att sjunga och vyssa honom i sovrummet och försöka amma honom till sömns men han bara vaknade hela tiden. Nu gjorde vi tillslut så att vi tryckte i honom en flaska ersättning om det var så att han bara var hungrig... Inget av mina äldre barn tog någonsin ersättning men med detta lilla matvrak var det inga problem och han somnade på köpet i sin egen säng. Hoppas hoppas att han sover nu och inte får ont i magen eller nåt sånt...

Tuttstatus är att det nu börjat göra ont på nya ställen, precis under till höger på högra bröstet gör det superont och är helt ömt. Jag har inte kunnat sova på mage eller ens sidan sedan bebisen kom och ännu värre är det nu. Bara ryggläge som funkar (jag och Dolly Parton)... Jag lyckades iallafall få komma till Amningsmottagningen i fredags och hastade iväg till Danderyd där en sjuksköterska kollade brösten, hur han sög och tog prover på mjölken. Jag får besked på måndag och jag hoppas att det är någon infektion eller något så att jag kan få hjälp. För snart ger jag upp detta, om inte han blir mätt och jag har ont hela tiden, då kan det ju knappast vara värt det. Men nu hoppas vi på en okej natt, godnatt!

Fortsatt tuttont men mysig vecka

Denna vecka har passerat snabbt och har även fortsättningsvis haft ett visst tuttfokus. Jag tycker att knölen är nästan borta och jag har inte haft någon mer feber, men det gör fortfarande lika ont att amma på höger bröst och det är      verkligen en pina varje gång. Jag är väldigt glad för min bröstpump iallafall och försöker pumpa det bröstet istället för att amma från det (det gör ingefär hälften så ont att pumpa) så ofta det går.

 Elias tog flaskan redan vid första försöket så det känns skönt. Om man ska se något positivt med detta så är det ju iallafall att Johan nu får mata honom någon gång per dag och det tycker han är mysigt. Samt att jag kanske kan komma ut lite på egen hand såsmåningom. Men jag skulle vilja komma tillrätta med detta nu, han är ju snart en månad och det ska väl inte vara så att man har såhär ont så länge. Ska ringa Amningsmottagningen vid Danderyd så snart de öppnar och se om jag kan få en tid där. 

Barnen var mycket exalterade över denna händelse, de hade tjatat i flera dagar om att jag skulle prova pumpen. 

Flaskdebut. Med nypumpad, tempererad bröstmjölk och pappas mysiga famn var det inga problem. 

En månad. På måndag är det den 14:e och alltså en månad sedan Elias föddes. Det är ju helt sjukt att det redan gått en månad, det känns som en vecka sedan vi åkte in till BB för att föda! På en månad har han gått upp 700 gram, visade gårdagens debutbesök på BVC, så även om det gör ont så verkar han iallafall få i sig tillräckligt med mjölk, han ligger prick på kurvan och är precis som när han föddes en riktig "average-bebis". 

Vi har haft en ganska lugn och skön vecka. I måndags var enda planen att tvätta, eftersom vi inte lyckades få en tid i helgen. Det var inga problem att tvätta med bebis, tack vare vår stora hiss kunde jag ta med vagnen ned och han kunde ligga där medan jag hängde tvätt och matade maskiner. I tisdags hälsade vi på på jobbet, jättemysigt att träffa alla kolleger! På eftermiddagen kom sen Johans mamma och tog med Elias på långpromenad och jag softade, vilade och sov lite under tiden, skönt! Och det bästa var att han fortsatte att sova i vagnen när de kommit hem så jag hann till och med göra klart kvällens lammfärsbullar. 

Igår hängde jag med Jenny (och Sebastian) hela förmiddagen, vi drack först kaffe hemma hos dem och gick sen en lång och skön barnvagnspromenad i en höstvacker Hagapark. Så handlade vi lite och gick hem till vår nystädade lägenhet och lagade salad nicoise och även Hanna och Bruno kom upp. 

Så fick jag hasta iväg till BVC, sen dagis och sen på kvällen hade vi middag för Johans kollega med fru (låter extremt vuxet men de är mycket yngre än vi, eller iallafall än jag...). 

Vi hade preppat Boeuf Bourguignon och pannacotta med halloncoulis redan kvällen före, så det var skönt. Alla tre barn skötte sig exemplariskt, de stora var glada, busiga och charmiga och den lille sov snällt i sin babynest genom hela middagen. Men jag var heeelt slut när de gick vid halv tio och idag blir det tvärlugnt. 

Nya kompisar! Sebastian såg plötsligt gigantisk ut...

Vackert och skönt i Hagaparken

Detta är sista fredagen jag är ensam, från och med nästa vecka får barnen gå på deltid på förskolan och kommer att vara lediga på fredagar. Blir spännande att se hur det funkar, tur att de har varandra att leka med iallafall!

Nästan en månad...

Nya soffan

I måndags kväll kom leveransen med den nya soffan. Johan och jag rev bort plast och skruvade ben medan barnen lekte båt i kartongerna. Så var den på plats men innan den gamla soffan är borta är det lite svårt att bilda sig en uppfattning. Just nu ser det mest belamrat ut med dubbla soffor och minimalt med golvutrymme. Men jag tror att det blir bra, tycker iallafall att färgen passar väldigt bra in och det var främst det jag var orolig för eftersom vi köpte utan att ha sett i den färg vi valde. Klart är att vi behöver ett nytt soffbord, mindre, annan färg och form. Jag känner mig lite rådvill här och tar jättegärna emot tips och förslag!

Tror vi behöver någonting på väggen här... (Såhär grå är den inte, färgen på nästa bild är den som stämmer). Och ny golvlampa, denna Ikea-lampa var bara tillfällig. 

Definitivt nytt soffbord!

Jättesnyggt med skruttsoffan framför fönstret... men idag kommer Kalle, som ska få den, och hämtar den. 

Aaaaningen belamrat...

    

Men ganska mysigt att sitta i ljuset vid fönstret och dricka sitt morgonkaffe i soffan.