Lördagschill. Och hjärtsnörp.

En liten skön stund hemma i lägenheten just nu. Olivia är med Douglas på kalas, Elias sover, Nadia kollar film på paddan och Johan kollar fotboll på tv. AIK - tydligen är säsongen så smått igång igen. Själv sitter jag med en kopp kaffe i handen och den sköna känslan i kroppen av att vara nytränad (sjukt jobbigt pass där jag gav max) och nyduschad. Vi ska iväg till Erik och Malin för att fira Eriks 40-årsdag om någon timme men just nu bara njuter jag av lugn och ro...

Elias vaknar tidigt på morgnarna just nu, mellan halv sex och sex. Runt 12 timmar senare, alltså vid sex på kvällen bryter han ihop totalt, går runt med sin lilla kudde, pekar på nappflaskan och säger "nääänä" (välling). Det är svårt att tvinga honom att vara vaken då, även om tidiga kvällar troligen hänger ihop med tidiga morgnar. Igår kväll var det ju som brukligt på fredagar mys med popcorn så då lyckades vi hålla honom vaken ända till halv åtta. Han vaknade sex imorse men då hade jag ändå redan varit vaken en halvtimme. För jag låg och tänkte på vad vi behöver fixa i lägenheten till vårt Homeexchange. I JULI. Jag ÄR störd, no doubt about that.

Men en sak till som störde mig lite är något som hände på morgonen igår. Nadia kom rusande och sa att Elias hade en diskmaskinstablett i munnen. Mycket riktigt hade han snappat åt sig en under diskbänken, där vi förvarat dem trots att jag tusen gånger tänkt att det är en dålig idé. Och man kan ju fatta att en som stoppar det mesta i munnen ska stoppa en färgglad, godisliknande bit där.. Så dagen började med att vi ringde 112 och pratade med giftcentralen. De var superproffsiga och lugnade oss med att det var vanligt och när vi tittade på tabletten så såg det inte ut som att han fått i sig mycket alls. Vi sköljde ur hans mun på deras inrådan och efter två minuter var han glad och vild och kändes helt opåverkad. På giftcentralen så sade de att vi kunde hålla honom hemma och under uppsikt under dagen men efter att vi väntat en dryg timme och han var precis som vanligt, fick han ändå gå till dagis.

Men den incidenten fick mig att tänka till. Hur han är så otroligt mycket mer klättrig och klåfingrig än systrarna någonsin var och hur han konstant balanserar på gränsen till fara. Vi hinner liksom inte följa i allt, men jag började verkligen tänka på att vi måste vara mycket mer noggranna vid spisen och så. Det är så INTE värt det om nåt skulle inträffa...

Några exempel på klättrande marodör nedan....

The ekorrhjul

Varje måndag tänker jag att jag ska skriva ett inlägg om ekorrhjulet. Sen går veckan i racerfart, helgen kommer och går ännu snabbare och så var det måndag igen och så plötsligt fredag och så vidare och så vidare... Jag vill så mycket men hinner ingenting! Ständigt på väg mellan punkt A och B. Och C och D.

Bokar upp lite sociala aktiviteter men trots att jag som mest gör en sak i veckan känns tiden konstant uppbokad och träffar svåra att få till. Träning, vänner, bio, krogen, restaurangbesök, ostkvällar, så mycket jag vill, så lite jag hinner. Jag kanske är för social för att vara heltidsjobbande trebarnsmamma?!
 

I väntan på kvällens vindate. Påsarna under ögonen skvallrar om att nätterna är lite jobbiga, och morgnarna lite för tidiga just nu...

Ord

Nu äntligen börjar det formas ord ur Elias konstanta babblande, fast än så länge är det nog bara vi i familjen som förstår dem. Alla låter ungefär likadant... En liten ordlista kanske?

Bappa - klappa
Nänä - välling
Nadda - Nadia eller Olivia
Meh - napp
Brrrleppe (typ något sånt ljud) - äpple

Eya! - hejdå!

Ta! - Tja! (Har Nadia lärt honom)
Gaaaga - bada (med långt första a)

Ta-taaaa - tack (och han är ju så artig och säger tack varje gång man räcker honom något. Oh, låt detta kvarstå!)

och så mamma och pappa då och "määääääämmä" är allting annat han vill åt också, eller vill att man ska göra. Väldigt frekvent förekommande!

...och lite andra ljud som jag inte kommer på just nu!

Han imiterar ljud som sjutton, jättekul! Det är som att melodin är lättare för honom att relatera till än bokstäverna, if you catch my drill. 

Peppa

En riktigt pissig natt följde på den jobbiga kvällen. Elias vaknade när jag själv sovit i ett par timmar, och grät, skrek och krånglade i nästan två timmar. När han äntligen tystnat vid ettsnåret kom Johan hem och lade sig och somnade direkt, men själv hade jag svårt att somna om. Förutom det dåliga samvetet malde  jobbtankar och samma sak imorse när jag vaknade strax före sju och inte kunde somna om, trots att Elias inte vaknade förrän halv nio. 

Jag hamnade sista arbetsdagarna i något läge där jag börjat tvivla på min egen förmåga och kände mig ganska värdelös och inatt var huvudet fullt av tankar och ångestprojekt. Nu sitter jag på gymmet och väntar på att mitt crosstrainingpass ska börja men känner mig trött och osugen. Men jag vet ju att man aldrig ångrar sig efteråt så jag får bita ihop, fastän jag vet att detta pass är så jobbigt. Men då har jag det gjort och kan gå hem och rulla chokladbollar och kalaspreppa (och peppa..) sen. 

Hursomhelst började jag dagen med att be barnen om ursäkt för den hemska gårdagen, så det kändes iallafall skönt. 

Världens sämsta mamma

Ja, världens argaste, tröttaste och tråkigaste mamma har jag varit idag. Var ute och drack lite vin med härliga tjejkompisar igår, blev inte så sen men hade lååånga möten hela dagen och fick anstränga mig för att inte sitta och gäspa.

Ikväll var det Johans tur att gå ut och jag körde hela hämtningsracet. Det kan ta sån absurd tid ibland. Jag hämtade Elias 16 och var hemma i lägenheten med alla tre barn klockan 17;30. Då hade jag efter Elias hämtat den alltid lika ovilliga Olivia som blir arg bara hon ser mig, efter mycket trugande, mutor och hot lyckats släpat med henne till skolan för att hämta Nadia. En utmaning eftersom hon stannar och vägrar fortsätta i ungefär varje kvarter. Mutat med Läkerol. Hämtat Nadia som tack och lov redan var påklädd. Gått i snigelfart med Elias som absolut inte skulle sitta i vagnen. Tröttnat efter ett kvarter och tryckt ned honom i vagnen ändå. Gått till Hemköp på vägen för att köpa glass till den glassbomb vi ska göra till Nadias kalas imorgon, ratat glassutbudet på Hemköp, släpat med hela klanen till ICA och förutom glass handlat en massa andra nödvändigheter som toapapper och två paket blöjor (hade rabattkupong...). Så äntligen hem och slänga ihop tacos som inte alls blev goda eftersom jag hade för mycket krydda på och sen försöka få i ungar som ingenting åt utan bara spillde och klagade och Elias som upptäckt att han kan stå på en stol och gunga på taklampan ovanför matbordet, och nu vägrar göra någonting annat.

Jag tror jag fick tvåhundra utbrott under kvällens lopp och barnen tyckte inte att det var roligt att ha ensamkväll med mig. Jag förstår dem. Till och med Elias skrek jag på, han brottades och bråkade när jag skulle försöka byta bajsblöja och jag blev arg. Sen åt vi  popcorn framför tvn och jag fick spel igen på alla popcorn som trampades ned i mattan i den nystädade lägenheten. Lade Elias vid sju och de andra någon timme senare efter att ha kollat på Fångarna på fortet och bråkat lite mer.

Nu sover alla och jag sitter i soffan och känner mig precis lika dålig som jag är. Imorgon ska Nadia ha pyjamasparty för några av klasskompisarna och vi har inte förberett ett enda dugg förutom glassbomben (som också blev misslyckad eftersom jag glömde ha plastfolie i ena skålen, men jag tror att jag lyckades rädda det). Så imorgon blir det till att stressa, handla och snabbplanera kalaslekar och annat.

Världens sämsta mamma signar nu av och hoppas på en något ljusare morgondag. Hoppas att ni andra har en roligare fredagskväll...

Provfotografering

Nadias gymnastiklärare är även castingagent och för några månader sedan behövde hon barn i Olivias storlek för en fotografering för Polarn o Pyret. Olivia och Johan åkte på provfotografering och Olivia showade framför kameran och hade inga problem att stå på ett ben och allt vad de ville ha henne att göra. Någon vecka senare fick vi beskedet att hon inte hade blivit vald till kampanjen och plötsligt ångrade jag att vi utsatt vårt barn för att behöva bli bortvald i så ung ålder. Vi bestämde oss för att inte göra om det. Till Olivia själv sade vi ingenting och hon har heller inte frågat. För henne var nog själva provfotgograferingen ett event i sig och hon kanske inte fattade att det skulle fattas något beslut utifrån detta. Lika bra det!

Idag fick jag plötsligt bilderna mailade till mig från castingen och det framgår alltmer att de måste vara kompletta idioter där borta. Hur kunde de välja bort denna lilla fina människa med sin utstrålning?! Ofattbart. 

Nadia 7 år

I onsdags var det dags för Nadia att äntligen fylla sju år. Hon har laddat och räknat ned i månader...

Olivia vaknade tidigt, nästan lika exalterad hon med... Hon hjälpte till att baka tårtan och tog sen rollen som paketbärare.

Vi köpte färdiga tårtnottnar med chokladsmak, en riktig hit! Till det hallongrädde, lite hallonsylt och så grädde och hallon på toppen.

Nadia blev glad och tyckte att tårtan var fin

Olivia hade gjort en fin ask och ett halsband när hon hade sin pysseldag med farmor. Nadia blev glad över dessa presenter från lillasyster. Från Johan och mig fick hon en klocka, en lära sig klockan-bok, en annan pysselbok och ett par tröjor som hon önskat sig och varit sååå orolig över att vi inte skulle ha köpt.

På kvällen kom farmor och Henning och åt middag (Nadia hade önskat lasagne) och åt tårta.

Avslitar med en fin bild på mina fina tre barn - Elias gillar att gå själv den korta biten mellan hans och Olivias förskolor. 

Trebarnsmamma shoppar del 3

1. Fredagseftermiddag och Trebarnsmamma är sen till hämtning på dagis. 

2. Trebarnsmamma avslutar på jobbet, packar ned datorn och hastar iväg. 

3. Trebarnsmamma genar genom H&M på väg till tunnelbanan. 

4. Trebarnsmamma får syn på söt tröja vid kassan. 99 kronor säger prislappen. 

5. Trebarnsmamma river till sig en Medium, betalar och rusar vidare. 

6. Trebarnsmamma anländer till förskolan bara fem minuter sen. 

7. Trebarnsmamma provar tröjan dagen efter och känner sig nöjd med sin effektivitet. Ibland så. 

Vabmåndag

Måndagsmorgonen inleddes med en viss tvekan från Johans och min sida. Elias hade haft feber på lördagskvällen då han sov över hos pappa och Titti - vilket resulterade i att han sov från 20 på kvällen till halv tio på morgonen när de tillslut väckte honom, helt sjukt! Men väldigt skönt att det hade gått så bra. Han är väldigt fäst vid sin morfar, hjärtevärmande att se, men han blev så ledsen när pappa åkte för att hämta Nadia på pyjamasparty som hon var på. Igår hade han iallafall ingen feber men han hostar så dant och näsan och dreglet rinner oavbrutet, så efter lite tvekan imorse bestämde vi att jag skulle stanna hemma med honom. Lite motigt känns det att behöva vabba när jag precis börjat nytt jobb men tack och lov är de väldigt förstående på nya jobbet. 

Så Elias och jag har bara varit hemma och gjort ingenting. Medan han sov i två omgångar har jag kollat på riktig kvalitets-tv; Housewives of nånting och Kardashian... Skönt och slappt. När han var vaken har vi byggt med klossar, läst böcker och myst lite, men lite långtråkigt blir det ju... Andra vändan sov han så länge att jag blev jättesen till hämtning av de andra barnen, men jag hann iallafall förbereda middagen medan jag väntade på att han skulle vakna. Olivia var sist kvar när jag tillslut kom till dagis vid halv sex. Men för en gångs skull var hon på strålande humör och båda barnen uppförde sig så exemplariskt att jag bestämde mig för att gå och kompletteringshandla på Ica. Vi hade beställ veckans storhandling på nätet och fick levererat men jag tycker nog att vår Ica Supermarket är både billigare och bättre, och dessutom glömde vi en massa grejer. Så 1000 kr blev till 350 till, fy vad med pengar man spenderar på mat alltså..

Morgonskrutt

Lunchdags. 

Resor

En annan sak som varit på tapeten denna vecka förutom nytt jobb och återgång till vardagen är: resor!! Jag började första dagen på nya jobbet med att be om semester för två resor, tänkte att det var lika bra att få det överstökat. Och jag fick ja!

Så vi bokade en resa till Tel Aviv en vecka över påsk - har känt sånt sug efter att åka dit och träffa familjen och i synnerhet Dylan - och påsk var ett bra tillfälle eftersom det är många lediga dagar för både dem och oss. Dyrt som sjutton med resan dock, men snälla mamma hjälper till. Barnen blev överlyckliga när vi berättade och själv tycker jag att det känns jättekul att ha detta att se fram emot. 

Snart är dessa tre återförenade igen! Och nu med en lillfis på köpet. 

Jag fick även okej på ledighet för en långhelg i New York senare i april, men har ännu inte hunnit boka något. Har inte helt bestämt exakta dagar och eventuellt vill Malin åka också, men för henne beror det lite på amning och så. Men snart!

Sen drog plötsligt Homeexchange igång ordentligt också och plötsligt fann vi oss nästan spikade på ett litet hus med pool i Baskien - vilket visade sig helt perfekt eftersom Malin och Erik med familj skulle vara i San Sebastian en halvtimme bort exakt samtidigt. Vi hittade till och med direktflyg till Biarriz med SAS för bara 9000 för hela familjen och var beredda att boka, när det visade sig att bytesfamikjen hade flera alternativ i Stockholm som de valde mellan. Så jag fick skriva ett säljigt mail (dör jag fick in både mitt franska och judiska arv, eftersom vi såg en sjuarmad ljusstake på en bild...) så skulle de besluta över helgen. Så vi får se vart vi hamnar, men något utbyte ska vi allt få till och helst ville vi ju egentligen till Italien. 

Klart är att vardagen blir oändligt mycket roligare när man har en eller flera resor att se fram emot och Homeexchange har den härliga egenskapen att det känns som att hela världen ligger för ens fötter när man får förfrågningar från allt från Goa till Rom, Montreal och Valencia. 

Kommer vi någonsin att få det såhär bra igen? Hoppas... 

Första veckan på nytt jobb

Efter några dagar på nya jobbet kände jag mig rätt slut i bollen. De första dagarna var ganska så späckade; nya kunder, massa möten, saker att läsa igenom, och inte riktigt den lilla mjukstart jag hade trott. Men å andra sidan är ju detta bästa sättet att komma igång. En av mina projektledarkolleger halkade på isen och skadade en kota för några veckor sedan och är sjukskriven, så jag fick direkt hoppa in på hennes kunder, så det var ju bara att köra igång. Mycket är detsamma, en del är annorlunda (främst otroligt mycket mindre corporate bullshit, jätteskönt!) men det är märkligt hur naturligt det kan kännas med ett nytt jobb trots att jag nästan aldrig bytt förut. Mot slutet av veckan lugnade det dock ned sig rejält och då blev det nästan lite långtråkigt istället, så jag föredrar nog att ha fullt upp, även om det blev lite virrigt i skallen där ett tag. På det stora hela känns det iallafall jättebra och jag trivs med alla mina nya trevliga kolleger och roliga kunder! 

I början av veckan jag lämnade jag Nadia på morgonen, Johan de andra och sen har hämtade han alla på eftermiddagen, men några dagar gjorde vi tvärtom, vilket var rätt stressigt. Man känner sig långt ned i ekorrhjulet med dessa multipla lämningar och hämtningar och så trängsel i tunnelbanan på det. Jag saknar verkligen att kunna gå till och från jobbet men tack och lov kommer vi bara att sitta på Söder i två månader till, sen flyttar vi till nya lokaler vid Stureplan och då kan jag gå och cykla igen!

Det har gått jättebra för Elias på dagis, vilket känns skönt. Han hann ju bara gå första inskolningsveckan innan han blev sjuk och fick vara hemma en vecka, så jag oroade mig lite för hur det skulle gå, men det var inga problem. Någon gång har han darrat lite på underläppen vid lämning, men inte gråtit, och pedagogerna säger att det går jättebra på dagarna och att han är en liten skön typ, precis som vi visste. Jag är ju fortfarande inte helt övertygad över denna förskola och hade faktiskt ett snack med en av pedagogerna när jag hämtade i veckan, över hans metoder att säga till barnen när de gör något fel, som jag tycker är alldeles för hårt. Jag tänkte på det redan under inskolningen och var glad att jag fick tillfälle att ta upp det. Pedagogen tog verkligen till sig och skulle tänka på det, men min tveksamhet kvarstår. Man vill kunna känna sig helt trygg och lugn i magen när man lämnar sina barn, det har jag alltid gjort med de två stora, men inte denna gång tyvärr. Som tur är verkar ju Elias trivas iallafall och vi hoppas ju oavsett kunna byta till hösten. 

Nu lördagsmorgon och jag ska gå och träna om en stund. Jag saknar verkligen Sats Spårvagnshallarna och mina lunchpass och det kommer att bli svårt att få till några 3-4 pass i veckan som jag är van vid. Men jag körde på lunchen i torsdags, det är fler som lunchtränar  även på nya jobbet, och om jag kan pallra mig ut en kväll i veckan och ett helgads så kanske jag kan få till 3 pass iallafall. 

Ikväll ska alla tre barnen sova över hos morfar och Titti för första gången! Johan och jag ska på Linas 40-årsfest och det ska bli kul att få piffa och partaja lite. Hoppas det går bra för Elias (och barnvakterna...) till natten, han var ganska hostig och strulig inatt..

Avslutar med några ögonblick från gårdagens fredagsmys. Elias var uppe lika länge som de stora och kollade på Wild Kids och åt popcorn och var på ett strålande bubbligt humör. 

Tidigt

Tidig morgon i sängen. Jag vaknar redan halv sex, fastän det är tyst och alla barnen sover. Lite nyttjobb-nerver skulle jag tro... Idag börjar jag det nya, så himla spännande! Även om det säkerligen tar ett tag innan jag är helt up and running och även om det säkert är mycket som påminner om det gamla. Men kul ska det bli och dagens första stora fråga är "vad ska jag ha på mig?!"

Gårdagen spenderade vi inomhus, förutom jag som var och körde ett riktigt jobbigt och kul crosstrainingpass på förmiddagen. Men det var så ruggigt väder att jag då tyckte att vi kunde tillbringa dagen hemma. Vi körde (för barnen mycket motvilligt) städrace här hemma, mycket välbehövligt efter en vecka då allihop varit hemma hela tiden, och när vi äntligen var klara lade vi Elias och vi andra fyra kollade på klassikern Jim och piraterna Blom. 

På kvällen blev det riktigt vinterväder med snö istället för snöblask och då borde vi kanske gått ut en sväng men våra barn är ju så krångliga att få ut och iväg och vi alla gillar ju inneliv allra bäst. Så vi förblev inomhus. Dessutom höll de på att förbereda en "jonastik upvisning" i sitt rum och pappa och Titti skulle komma förbi en sväng. Så de fick kolla på uppvisningen (duktiga var de, döttrarna mina, riktiga atleter! Hjulade simultant mot varandra och allt!) och blev påsålda hemgjorda halsband och "bukaler" (pokaler) som barnen skulle ha riktiga pengar för. Jo jag tackar jag!

Sen köttfärssås som jag haft stående på spisen hela eftermiddagen, med pasta och broccoli och sen var det läggdags för de små grynen och Johan och jag började kolla på Twin Peaks som vi tänkte se om. Sen läggdags efter halva första avsnittet för det var så långt, och nu ligger jag här och borde sova...

Så fort Elias ätit klart vill han ner ur sin stol, sen klättrar han upp och sätter sug bredvid Nadia. 

Bästa vänner! <3

Nikkalouktasoppa

Jag fortsätter med lite vardagsmattips, för jag tänker att det är väl lika svårt för alla att komma på bra rätter som passar en familj som gillar god mat?

Av min favoritkollega Sarah blev jag tipsad om Nikkalouktasoppa.  Den var en riktig höjdare, lätt och snabb att laga och det är ju så skönt med matiga soppor, där grönsakerna redan finns på plats. Alla i familjen utom Olivia, som försökte peta bort all vitkål, gillade den skarpt.

Du behöver

500 g köttfärs

1 msk smör

1 gullök

2 vitlöksklyftor

1 purjolök

200 g vitkål

1 1/2 liter vatten

2 tärningar köttbuljong

2-3 msk soja

2 msk tomatpuree

1 msk stark senap

salt och peppar

Gör så här

Fräs färsen i lite smör i en kastrull. Finhacka lök, vitlök och purjolök. Strimla vitkålen fint. Fräs alltsammans i kastrullen med köttet. Slå över vatten och låt koka upp. Tillsätt buljongtärningar, soja, tomatpuree och senap. Låt koka i ca 15 minuter och smaka av med salt och peppar. Soppan är ännu godare dagen efter!

Hackad persilja på gjorde susen!