Måndagtisdagtröött

Blogg-appen strular så inga av de bilder jag lagt upp i helgen kom med, istället fick jag kopiera texten och maila till mig själv och klistra in. Vi får se om den kommer igång igen, annars blir det bildtomt framöver.... Bloggpress-skit!

Annars så har det varit lite trött på sistone - någon (med småbarn) som INTE känner sig trött just nu?! Vi hade en stökig läggning och som så ofta följdes den av en stökig natt. Klockan 04:40 vaknade Nadia och gormade och härjade och väckte förstås Olivia och så var alla arga och stökiga i en timme ungefär. Otroligt jobbigt det där när man precis hinner slumra till, så är det nån som ropade. Ett tag tänkte jag att det är väl lika bra att gå upp, men så somnade alla om tillslut och nästa gång jag vaknade var klockan 08:10 och då blev det brått! Olivia vaknade när jag slamrade lite i badrummet men Nadia fick vi väcka. Tack och lov gick allt smidig med påklädnad, men jag var rätt sen till jobbet...

Nu ska jag skynda mig hem till middag och gosfamilj!

Ungdomsliv.....

Vad härligt det är att få längta lite efter sina barn ibland, och få en liten känning av hur livet var förr. Jag gjorde mig i ordning igår kväll när vi vilat klart, och drog på mig högklackat och tog INTE med extraskor, för jag hade lovat mig ett dygn av att inte hela tiden tänka på konsekvenser. Så mötte vi upp David, Hilda, Niklas och Kalle på Tranan och tog en ganska snabb och god gindrink med ingefära i baren.

Efter det gick vi till Supper där vi hade lyckats få bord med kort varsel. Och det var det perfekta stället! God mat med latinamerikansk prägel och man delade på en massa härliga smårätter, vilket jag alltid tycker är trevligt Dessutom en skön stämning med en stor bar i mitten och massa folk och stim. Precis vad jag var ute efter! Efter middagen hängde vi kvar och drack drinkar och vips var klockan ett och stället stängde.

Vi dröjde oss kvar en stund och blev sist ut och då visste vi inte riktigt vart vi skulle ta vägen, så vi gick hem till oss och körde liten efterfest vid två. Men jag är ju mer av en förfestmänniska, så jag slumrade i soffan och gick sen och lade mig.

Den riktiga lyxen kom förstås imorse när vi inte behövde gå upp klockan sex. Istället sov vi till tio, gick upp och åt frukost och kröp sen ned i sängen igen och sov till halv ett. Då stekte vi ägg och bacon som vi åt i soffan framför andra avsnittet av Homeland. Sen städade vi lite och softade lite till. Och även om vi varit lite småsega idag, är det ju ingenting jämfört med hur man brukar må när man blir väckt klockan sex. Det kanske inte är åldern, utan de där eviga tidiga morgnarna som skapar så hemska morgondagar när man druckit alkohol nuförtiden...

Vid fem kom barnen med farmor, de hade varit och sett Klas Klättermus på teater. Som alltid när de varit borta är humöret av varierande karaktär, men vi har ätit god rostbiff med klyftpotatis och smörfräst svamp (portobello och skogschampinjoner, gott!), och nu är det dags för läggning.

Barnfritt!

På tunnelbanan på väg hem. Jag har just lämnat barnen hos pappa och innan dess varit på kalas hos Walter och innan dess tränat. Så nu bara längtar jag efter att lägga mig ned på soffan och softa lite... Ikväll ska vi ut och äta och dricka lite drinkar med några kompisar, men för en gångs skull föregick barnvakten aktiviteten, eftersom det var pappa som ringde och frågade om de kunde ta barnen över natten. Det fick de.. Och imorgon ska de på teater med sin farmor som hämtar dem direkt hos morfar, så det resulterade i att vi kommer att ha ett helt barnfritt dygn! Nästan så att man får prestationsångest men vi bestämde oss för att bara ta det lugnt, sova ut och äta långfrukost och kanske kolla nån film mitt på dagen imorgon. Lyx.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Pall

I mina barns liv är det mycket stort att den vita (sjabbiga...) pallen plötsligt (=äntligen) blivit svart.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Orla Kiely

Härom dagen gick jag in i butiken Haven på Dalagatan, för att köpa en present. Jag har varit på jakt efter en plånbok, eftersom jag som håller på att bli galen på min gamla som jag haft i säkert fem år och som inte längre går att knäppa, så att alla kort hela tiden ramlar ut dem och jag tror att jag har tappat dem och måste spärra.

På Haven såg jag en underbar plånka i härligt skinn av märket Orla Kiely. Men alldeles för dyr. Så efter att ha smekt den en liten stund, gav jag med en suck tillbaka den till tjejen bakom kassan och gick hem och funderade. Och kom efter några dagar på att min gamla plånbok ju var så billig utslagen på hur länge jag haft den och om jag köpt flera nya under den tiden hade jag ju lätt spenderat vad denna kostade (ibland är det bra att vara dålig på matte...). Så efter att ha gjort lite research online och insett att den var ännu dyrare i UK, vilket är lite märkligt, bestämde jag mig för att slå till.. Så jag gick dit några dagar senare och köpte den.

Ja, och i mitt funderande så insåg jag att jag också behöver en liten partyväska som jag alltid saknar när jag ska på bröllop eller finfest. Så då fick jag även denna lilla clutch av samma märke.

- Lyllos mig!

Lite trött, lite hostigt

Jag är lite trött just nu... Igår hostade Nadia så mycket under natten och jag tror att hon störde Olivia, för den lilla kom upp säkert tio gånger. Så snart jag lyckats somna om blev jag väckt igen, och samma sak för Johan förstås. Vi var heltrötta när morgonen kom, och det höll i sig hela dagen för mig. På kvällen hade jag en middag inbokad med Åsa, Sandra och Kristin så jag stannade sent på jobbet och jobbade ikapp lite. Sen knallade jag iväg till Zink Grill och åt god Steak Minute i trevligt sällskap och sen gick Åsa och jag och drack ett gott glas vin med Henrik och Martin på Rolfs Kök, också mycket trevligt!

Knallade hem i snön sen och fick sova nästan ostört inatt. Men en gång vaknade Olivia och jag fick gå och lägga tillbaka henne i sängen igen. Fattar inte varför hon slutat sova hela nätter och när hon ska sluta komma upp... Nadia hostade mindre inatt men var hängig imorse. Johan och jag diskuterade om vem som skulle stanna hemma (för ingen av oss kunde) men efter en macka och lite te piggnade Nadia på sig och eftersom hon inte hade någon feber bestämde vi att hon fick gå till dagis ändå... Ibland är det svårt att avgöra, och man känner sig kanske inte som världens bästa förälder.

Så status just nu är lite trött, men hostigt gäller bara Nadia, själv har jag kommit igång med träningen igen efter förra veckans uppehåll. Två bra pass hittills och siktar på två till.

.

Tittar ut...

...genom vårt vita fönster och det är vitt även där utanför. Vintern kom tillslut Johan har inte kommit hem från jobbet ännu, fastän tiden är sen, han fick ett sista minuten-uppdrag på jobbet. Jag slötittar på Guldbaggegalan men det är inte särskilt underhållande och dessutom ensamt i soffan. Nu är det ändå slut och jag ska gå och lägga mig och läsa lite och hoppas min stackars make kommer hem snart.

Nadia har dragit på sig världens hosta. Hon ligger i sängen och vrålhostar och gnyr i sömnen och jag önskar jag kunde göra någonting för att hjälpa henne. Köpte flytande Bisolvon men den hjälper inte ett dugg. Den har dock chokladsmak så den är väldigt populär här hemma ändå... Hoppas att hon och vi får sova inatt.

Nu är klockan snart elva och stackars Johan har fortfarande inte kommit hem. Maten är sedan länge kallnad och undanplockad och jag hoppas han kan gå snart.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mästerkatten-söndag

Idag var vi på galapremiär på Mästerkatten i stövlar hela familjen, och bjöd med oss Elin och Thea. Det var en kul och generös premiär, med varmkorv utanför, kramar och fotografering tillsammans med Mästerkatten själv, och så popcorn och dricka i roliga muggar till barnen och en liten goodiebag med nagellack (jag fick blått...) och presentkort på manikyr till mammorna.

Johan och jag hade förberett oss på att det skulle bli lite roddigt under filmen och att en av oss skulle behöva gå ut med Olivia, men ibland överträffar de små ens förväntningar. Alla barnen, inklusive Olivia, satt som små ljus i en och en halv timme och även vi vuxna tyckte filmen var kul - även om den förstås hade varit ännu bättre på engelska.

Elin, Thea och Nadia på röda mattan (mannen bakom har ingenting med oss att göra - men han trängde sig i korvkön)

Olivia vågade nästan hälsa på Mästerkatten. Den var så söt att jag ville krama den själv!

Nadia vågade tillslut (reflexerna i jackan lyser i proffsfotografen bredvids blixt...)

Mums med popcorn och dricka

Sen när filmen var slut gick vi hemåt, och båda barnen somnade och vi köpte nya gardiner till vardagsrummet på Åhléns, istället för Johans gamla mörkbruna som vi bara satte upp när vi flyttade in, och som alla tillfälliga lösningar i vårt hem råkat bli en permanent. Nu blev det vita, tunna och det blev jättebra, känns ljust och fräscht.

Till middag blev det kalvstek med ruccola, citron, olivolja och parmesan. Gott. Och nu är barnen lagda och soffhäng tillsammans med överblivet biogodis känns som det enda rätta...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bråkiga barn

...har vi just nu. Olivia som var sjitjobbig och arg ganska länge, kom in i en kort lite gladare period, men har nu återgått till sitt arga jag, men med hysteriska klädbråk adderat. VARJE dag bråkar hon om att hon inte vill ha overallen och dessutom om byxor och allt annat möjligt. Jag är FRUKTANSVÄRT trött på meningen "Det sitter kooooonstigt!". Det tar oss alltid en evighet att komma någonvart... Och så vaknar hon ofta på nätterna och bråkar och skriker av bara sjutton. Vi har haft några skitjobbiga nätter sen hon fick sova hos oss den natten hon var kräksjuk. Med våra barn kommer man inte undan med en enda liten genväg...

Och Nadia, som ju vuxit upp till en vettig och förnuftig liten tjej som det oftast går att resonera med, har också bråkat en del på kvällarna på sistone och ibland känns det som att det enda vi gör här hemma är att skrika och bråka. Och det tar så fruktansvärt mycket energi, både Johan och jag är rätt trötta just nu. Och konstant aptidiga morgnar gör ju inte saken bättre direkt.

Och när man var mammaledig, kunde man ju alltid tanka energi genom att göra andra saker och vara borta från barnen en stund, men nu är jag ju borta från dem så mycket ändå, och då vill man ju att stunderna vi har tillsammans ska vara mysiga och inte fulla med bråk.

Jaja, nog med gnäll, här kommer några bilder från gårdagens trevliga middag:

Nora inledde med ett pianosolo

Dinnertime. Perfekt lammstek, mums!

Inte alla vardagsrum som har en gunga.

Lite Pippi på iPaden, i pyjamas. Tänk om man hade barn som kunde somna i en soffa när man var borta på middag. Aldrig dessa två...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tyst vare här..

...för jag drabbades ju själv av den hemska vinterkräksjukan så veckan har gått åt att vabba på tisdagen (Johan på måndagen), kräkas och sova på onsdagen och sen vara hemma och ha ont i magen, men ändå jobba hemifrån på torsdagen (och så gick vi på galapremiär av Mission Impossible 4 på kvällen, eftersom det gått 1,5 dygn sen kräkis) och igår så jobbade både jag och Johan hemma igen. Otroligt skönt att sitta bredvid varandra i varsin fåtölj med datorn i knät och jobba hemifrån.. Och så effektiv man blir när allt är tyst omkring en, men ändå inte rastlös som jag blir när jag är helt ensam och jobbar hemma.

Nu är vi iallafall helt återhämtade och jag har återfått aptiten efter att knappt ätit nåt på två dagar. Igår kväll var vi hemma på middag hos Malin och Erik i deras fina lägenhet som jag bara vill flytta in i. Barnen var på lite växlande humör men höll rätt bra till klockan elva när vi skulle gå och Olivia fick psykbryt och jag fick tvinga på henne varenda plagg, som hon gjorde allt i sin kraft för att slita av sig. Hon tystnade iallafall när vi kom ur hissen och sen somnade båda på några minuter och eftersom vi tagit två vagnar var det bara att köra upp (syskonvagnen måste vi ju lämna därnere i porten) och stoppa barnen i säng. Men inte sov de längre imorse för det, 6:40 vaknade Olivia och väckte Nadia och nu är de båda rätt sura och lättretliga så vi måste försöka få dem att sova middag sen, om inte dagen ska bli helt ohållbar.

Nu ska jag strax gå ut och fika med Karin, som ska få barn på måndag (planerat kejsarsnitt så hon vet det säkert...). Och jag inser att jag kan inte minnas när jag var och fikade sist, och särskilt utan barn. Så det ska bli mysigt. Sen tvätt och ikväll ska vi vara barnvakt åt Thea.

.

Vabb

Idag har jag varit hemma och vabbat två pigga barn. Det var evigheter sen vi vabbade, minns inte ens senaste gången. Idag var de bara hemma för att det ännu inte gått 48 timmar sedan senaste kräkset. Men snart så! Imorgon blir det dagis igen...

Vi hade iallafall en hyfsat skön dag och bakade kanelbullar och gick sen efter lunch för att hämta dockan Filippa som kommit med posten från Israel, där vi klantigt nog glömde henne. Åh vilket återseende, som Nadia längtat... Sen somnade barnen i vagnen och jag lyxade till det med Clean-parfym från Åhléns och en Filippa K-tröja till 40% rea på min absoluta favoritbutik ETC (jag tror att halva min garderob och hälften av de skor jag använder kommer därifrån...). Sen gick jag via Vasaparken eftersom jag lovat barnen att leka lite och de vaknade och vi gungade lite. Men det var kallt och ruggigt och vi blev inte långvariga.

Olivia vaknade nyss och härjade ett tag för att det kliade i rumpan. Hon hade tagit av sig blöjan och satt på pyjamasbyxorna när jag kom in, skumt. Vi tvättade lilla rumpen och smorde med Idomimsalva, vad mer kan man göra? Men hon fortsatte gorma och gny och Johan smorde igen och nu tystande hon äntligen.

Jag känner mig rätt trött jag också, vi ligger i sängen och jag spelade Text Block på Ipaden, (mycket underhållande app) och Johan löste chiffergåtor i sin bok om kryptering och vad det nu är. Vi har lite olika intressen ibland... Tror det är läggdags, godnatt.

Lite bilder från dagen:











Posted using BlogPress from my iPhone

Kräkis

Så var det tydligen dags för årets vända av vinterkräksjukan. Det började med att vi hörde Nadia hosta precis när vi skulle gå och lägga oss igår, och när Johan gick in och kollade hade hon kräkts ned hela sängen och sig själv. Så började vårt nattliga äventyr med Nadia på handdukar emellan oss i sängen (lämpligt nog hade vi ju precis bytt lakan i samtliga sängar några timmar tidigare) och en hink som vi försökte ha sinnesnärvaro nog att grabba när hon väckte oss ur vår halvslummer med sitt kräkhostande. Så förflöt halva natten och sen började vi höra ljud inifrån Olivia. Då hade förstås även hon kräkts ned sin säng och även hon placerades hos oss. Så körde vi skytteltrafik med hinktömningar och handdukshämtningar och spritande av händer....

När barnen vaknade på morgonen, vid sjutiden, hade vi väl snittat på en tre fyra timmars hackig sömn. Jag fick sova en timme till, eftersom Johan skulle vara hemma. Så jag pallrade mig till jobbet där jag gått hårt åt handspriten och hållit mig borta från mina kolleger så gott det gått. Nu är jag fantastiskt trött och känner mig nästan illamående jag med... Men jag hoppas att den hoppar över oss stora denna gång, och att vi får sova inatt...

Helg, ljuva helg

Söndag kväll, redan. När jag blir stor ska jag ha lediga måndagar som min svärmor, tänk att aldrig behöva ha söndagsångest!

Igår var vi nästan hela dagen ute i Solna, där Ing-Mari och Henning hade fixat en sån fin julgransplundring. Vi var där tillsammans med stora och små bonuskusiner och hade en mysig dag full av socker och lekar. Vi kom inte hem förrän närmare åtta på kvällen och då var det bara bums i säng (efter lite gröt till middag och noggrann tandborstning) för småfisarna. Johan och jag beställde kinamat på nyöppnade Ho's här bredvid och det var supergott, inte alls stabbigt och glutamatigt som vanlig kinamat. Till maten kollade vi ikapp på Sveriges mästerkock som vi missat i veckan, riktigt bra underhållning! Och sen kollade vi fredagens På Spåret och Skavlan. Vad gjorde man utan Svt Play och inspelningsbar digitalbox?!

Idag vaknade barnen tidigt igen - sex imorse, halv sex igår, när sjutton ska de börja ta sovmorgon?? - och när jag sovit mitt skift tog jag barnen och gick över till Frida som var ensam med barnen. Fast riktigt så smidigt var det ju förstås inte, först skulle Olivia klädkrångla i vanlig ordning.

Men när vi kom fram var det mysigt! Barnen lekte och Frida och jag drack kaffe och snackade jobb, bland annat.

Nadia och Walter lekte med bilar

Olivia skrotade runt på egen hand som hon brukar

Sen gick vi ut på deras innegård och åkte pulka i den lilla snö som fanns.

Här skulle jag gärna kunna tänka mig att bo i ett av de små radhusen med uteplats..

Stadsbarnen är inte så bortskämda med snö i år (mest skönt, tycker jag själv...), men de hade kul ändå!

Sen skulle vi egentligen hem och tvätta men när Johan kom ned med första lasset tvätt var tvättstugan stängd på grund av ett trasigt rör. Typiskt! Nu har vi hallen full av sorterad tvätt och har kört ett par maskiner här uppe. Men det är ju rätt begränsat med torkplats...

Istället mötte vi upp Johan och gick och handlade. En trött och arg Olivia somnade i vagnen och Nadia likaså och vi kom för en gångs skull på en massa bra maträtter medan vi handlade. Sen vaknade Nadia och så gick vi till Thelins och fikade. Olivia sov tills vi precis skulle gå, så hon fick en chokladbit istället.

Äppeljuice och dammsugare, mums!

Fokus

Och så avsluta med lite av mammas latteskum.

Och lite mamma- dottergos. Min äldsta dotter är väldigt kärleksfull och kramig, mycket härligt!

Nu har vi precis avslutat en jättestökig läggning men äntligen verkar det vara tyst från barnrummet... Ibland är de rätt jobbiga de där två!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tyst vecka

En klen vecka ur bloggsynpunkt och nu är det redan lördagsmorgon. En morgon som började redan 05:30 när Olivia kom och gormade och väckte både oss och Nadia. Johan tog in henne på sitt rum tills hon skrikit klart - VARFÖR kan inte barn bara förstå att de är trötta och behöver sova?? - och jag höll Nadia sällskap tills de kom ut och då gick jag och lade mig igen. Jag stoppade i öronpropparna och fick sova två timmar till, men nu klockan åtta känner jag mig fortfarande rätt trött...

Igår var jag också trött efter att ha druckit drinkar och ätit middag med Pia på Tranan på torsdagskvällen. Men trevligt var det! Trött i kroppen också efter en bra träningsvecka med två gympass och en löprunda i ösregnet. Så pass att jag tror att jag hoppar över att träna idag, har lite ont i halsen och är jäkligt trött... Och så ska vi på julgransplundring hos farmor Ing-Mari och Henning, tillsammans med alla bonuskusiner. Jag har bakat tre olika sorters kakor till detta; hasselnötstoppar, kolakakor och chocolate chip cookies med de goda, salta hasselnötterna från Israel. Nu är importnötterna snart slut, tyvärr, för de är så mycket godare än små inplastade från Ica. Och det är ju såå roligt att baka med min nya kompis Kitchen Aiden. Skulle göra det ännu oftare om inte resultatet var så onyttigt...

Nu har det tydligen gått och blivit vinter, men jag antar att några minusgrader och lite snö är bättre än några plusgrader och regn. Även om jag är sjukt trött på mörker och kyla. Men lite kaffe kan ju muntra upp vilken tröttmamma som helst, och nu är det dags för frukost!

.

Bloggmorsan lagar middag

Ikväll är Johan på herrmiddag så jag har bjudit hit Hilda på lite vardagsmiddag. Det passade extra bra eftersom killarna är hemma hos henne och David.

Vår middag består av pasta med bressaola, ruccola, cocktailtomater och rostade pinjenötter från Israel. Till detta en liten ruccolamix med olivolja, citron och vitlök som jag hittade på. Och kanske ett glas vin till...



- Posted using BlogPress from my iPhone

Gråt och oro

Ja, det är faktiskt två attribut jag bär nära just nu. De hänger inte nödvändigtvis ihop. Gråten rör sällan mig själv, men jag är så blödig så vet inte vart jag ska ta vägen. Ibland vill jag bara stänga in mig i en låda och sluta läsa tidningar och titta på tv. I förra veckan hulkade jag en kväll först till Kronjuvelerna där huvudpersonens lillebror med Downs syndrom försvann och sedan blev hennes föräldrar innebrända. Tårarna rann, men det var iallafall fiktion. Men efter det tittade vi på en dokumentär om Grekland och då hulkade jag ännu mer när en skolpsykolog med tårarna rinnandes berättade om barn som kommer till skolan bleka och matta efter att inte ätit på flera dagar, eftersom familjerna inte har mat för dagen. Löner och pensioner har minskat med mellan 35-45% på ett år, miljontals jobb har försvunnit och vanliga människor lever utan elektricitet och vatten. En familj kokade tre ägg som familjen delade på till middag i ljuset från en stearinstump. 2011 (och nu 12) i ett civiliserat Europa. Denna kris har nästan helt gått mig förbi men jag hade svårt att somna på kvällen sen, den lille gubben som med gråten i halsen stod i socialbutiken och berättade för journalisten (för han ville inte säga det till kameran) att han fick tigga ihop till resten av sitt levebröd, ville inte lämna mig.

Och härom dagen började jag läsa en roman om andra världskriget. En flicka i Paris låser in sin lillebror i ett skåp när hon och hennes föräldrar blir hämtade av Gestapo. Eller rättare sagt franska polisen som spärrar in tusentals familjer, fler barn än vuxna i en sporthall, innan de blir fraktade till Auschwich (hur det nu stavas, vill inte googla på det...). Lilla flickan tänker bara på sin lillebror som är kvar hemma i skåpet.. jag har inte kommit längre, så jag vet inte hur det slutar. Jag vet inte heller om den där händelsen är sann, jag tror det, ja alltså inte skåpet men det andra. Så nu ligger jag och hulkar i sängen på kvällarna också, förintelsen är ju av sådan gigantisk sorgeskala att jag knappt kan föreställa mig alla hemskheter. Kanske lika bra det, jag vill nästan inte veta.

I samband med allt detta oroar jag mig också något enormt över mina barn. Ibland nästan undrar jag varför jag skaffade barn och gjorde mig så sårbar. Jag är konstant livrädd över att något ska hända dem och jag kan inte låta bli att föreställa mig alla möjliga hemska scenarion som jag sen får tvinga ur huvudet och gå och ta i trä. Johan fnissar när jag konstant knackar i sänggaveln när vi ska somna, eller börjar dunka i soffbordet när vi kollar på tv. Jag kan inte rå för det, oron är så stark ibland och då vill jag bara sluta jobba, sluta ha barnen på dagis och bara ha dem nära mig jämt för att kunna ha full koll på allt. Men det går ju inte. Och jag är faktiskt ingen hönsmamma i vardagen, det är bara när min fantasi sätter igång som allt det hemska börjar hända. Så det är bara att hoppas att fantasin är just fantasi och att ingenting hemskt någonsin händer mina barn, eller min man, eller mig själv för den delen, för jag vill ju inte att mina barn ska behöva växa upp utan mig. Peppar peppar ta i i trä. Igen.

.

Hektisk helg

Helgen blev hektisk den med och nu känner jag mig rätt slut faktiskt. Igår tränade jag på Sats och barnen hängde med till Mini-Sats. Sen åt vi (eller iallafall de) varmkorv hos den trevlige killen som öppnat ett litet "Sibylla-café" på Odengatan. Tio kronor måste vara billigast i stan, och de åt två var. Så gick vi hem, duschade, fixade och skrotade lite innan vi tog bussen till Solna för att äta middag hos farmor Ing-Mari och Henning, tillsammans med Pia som kommit hem från Dubai. Det var en mysig kväll med massa god mat, och barnen fick varsin magdansdräkt av Pia, som de var väldigt söta i.

Shake it!

Henning är Olivias nya favorit och hon följer honom i hasorna som en liten hund. Hon satt i hans knä precis hela kvällen, till och med under middagen.

Sheiken och magdansösen kollar roliga saker på datorn.

Sen åkte vi hem med två trötta barn som somnade på bussen. Idag skulle Nadia och jag möta Elin, Emil och Thea i Vasaparken för att åka skridskor. Nadia har tjatat hela vintern på att få åka skridskor men jag tänkte att hon kunde få vänta tills nästa vinter. Men så skulle Elin köpa och de kostade bara trehundra så jag tänkte vad sjutton... Tacksamheten skulle ju bli enorm förstås. Eller inte. För barn gör ju alltid precis tvärtemot vad man tänkt sig.

Det började med att jag tänkt ta med Olivia som också skulle få testa. Men hon bråkade om vartenda klädesplagg så hon fick stanna hemma med pappa. Jag fattar inte, hon gjorde precis samma sak i fredags när vi skulle till Elin och Thea, och fick stanna hemma då med. Nadia klädde iallafall på sig med ett litet skutt och så gick vi och mötte de andra och startade en mycket vinglig skridskokarriär. Men vi hade kul, även om den stöttande mamman fick lite ont i ryggen. Sen fikade vi och skulle efter det åka en liten stund till. Men då vägrade Nadia ta på vantarna och var så obstinat och provocerande när jag sa att hon inte fick åka utan. Så det slutade med att jag fick tvinga på en gallskrikande (och stark!) unge skorna och bära henne genom halva parken. Självklart stötte vi på flera ytligt bekanta som stirrade storögt. Fy faaan, jag var helt slut och arg och trött efteråt. Hon lugnade sig tack och lov efter en stund och började gå själv, högljutt snyftandes, men jag var fortfarande arg. När vi kom hem sa hon självmant förlåt, så fick det väl vara bra med det. Men fy, tänk när hon fick sådana där utbrott nästan varje dag...

Testar isen...

Fortfarande glada...

Skridskor på!

Fikapaus

Så bytte vi om, åt lunch och gick ut igen. Denna gång till Bonniers konsthall där vi skulle på familjevisning med Eva Funk tillsammans med min farmor. Men vi kom försent och det var fullt, så vi gick in ändå och kollade på en utställning jag inte kan säga att jag förstod så mycket av.

Men farmor testade ett av verken, vilket var att få sin första kärlek tecknad av en tecknare, genom att ge en verbal beskrivning.

Lite svårt att minnas exakta drag 78 år tillbaka i tiden men fint blev det, tyckte iallafall jag!

Sen fikade vi och barnen fick låna pennor. Olivia har fått kläm på huvudfotingar just som Nadia börjat rita riktiga gubbar. Men hon ritar dem gärna upp och ned...

Hon ritar och ritar... Vi har högar med teckningar därhemma.

Så gick vi hem och hämtade vagnen och sade hejdå till farmor för att gå till Daglivs och handla. Barnen somnade på en sekund och handlingen var lugn och skön. Så åt vi grymt god och mör renfilé som var på extrapris och nu är även jag lite mör...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Disney, smink och sång

Fullt upp både idag och igår... Igår var vi som sagt på Disney on Ice. Vi brukar bli bjudna av Kanal 5 och då innefattar det även lite mingel innan på Globe Hotel, där vi fick bli fotade tillsammans med Snövit från föreställningen, och äta korv och mackor och dricka kaffe och saft. Dessutom fick barnen som vanligt välja varsin present. I år fanns en Ariel-barbiedocka eller ett självlysande svärd att välja på. Åh vad jag lobbade för svärdet, men alla tre tjejerna valde föga förvånande dockan. Jag såg inte en enda tjej med svärd, eller kille med docka... Även föreställningen bjöd på fåniga prinsessor med väna röster och tappra prinsar med stora svärd. Disney-världen kanske inte är helt uppdaterad till 2000-talets genustänk... Eller så är den det och det är ju riktigt skrämmande! Barnen hade kul iallafall och det var förstås alltid kul att hitta på nåt tillsammans. Men vi var trötta alla tre när vi kom hem och det blev en tidig kväll för oss alla. Och en jobbig natt igen...

Hela gänget på tuben

Fundersam.

I full färd att leka med storbystade dockor...

Idag hade jag bestämt med Åsa att jag skulle sitta sminkmodell på hennes sminkskola. Temat var Middle East och Åsa är sååå duktig. Det var riktigt kul att sitta sminkmodell men lite jobbigt att jag tydligen har extremt känsliga ögon som rinner så fort man pillar i närheten av dem, och förstör all omsorgsfullt lagd make. Tack vare en tålmodig Åsa som reparerade om och om igen, blev det riktigt bra ändå och jag kände mig mycket snygg när hon var klar (eller egentligen så snart hon lagt en grund och tagit bort glåmigheten...).

Den obligatoriska "före-bilden". Usch!

A working proffs

Några timmar senare. Klart!

Från sidan

Jag blev sugen på att gå på fest men eftersom klockan var tolv och jag skulle gå och handla, tog Åsa bort lite av sminket så jag såg lite mer normal ut. Men fortfarande snyggt!

Jag gick hem och åt lunch och sen gick Nadia och jag hem till Elin och Thea och hängde lite. Mysigt som vanligt, och Nadia och Thea fann varandra direkt, och bildade någon form av prinsessband som framförde "Här kommer Pippi Långstrump" för en mycket entusiastisk mammapublik.

Nu har barnen precis somnat och det är väldigt skönt att det är fredagskväll. På Spåret och lite glass väntar.

- Posted using BlogPress from my iPhone