Första dagen på egen hand med barnen började sådär. Jag fick iväg oss alla till parken, denna strålande dag, utan problem. Där sprang Nadia runt och lekte och Olivia sov i vagnen. Roligare än själva lekparken är fotbollsplanen och terasserna med stora glesa trappsteg som man kan klättra i. Hon har bra koll på trappor nu, men man får konstant vakta henne så att hon inte springer in på fotbollsplanen, vilket hon okynnigt älskar att göra, i synnerhet när hon märker att det är förbjudet (så länge match pågår, annars gör det ju inget förstås).
Vi hade några trevliga timmar i det fina vädret, medan vi väntade på mamma som var på återbesök för foten på Sabbatsberg. Sen skulle jag ha följt min ursprungliga plan att gå hem och ge Nadia lunch och sova middag, men mamma hade inte lämnat lägenheten på några dagar och ville gärna äta i parken, så vi köpte mat på Melanders fisk och satte oss på en parkbänk och åt. Nadia åt bara lite lax och ägnade sig sen åt att klättra på staket (bara de där små låga i stål) och ungefär när jag tänkte att nu kommer hon nog att bli trött snart, bröt hon ihop totalt. Jag satte henne i vagnen för att försöka gå en sväng så att hon kunde somna, men det var helt omöjligt.
Hon blev bara argare och argare och skrek som en galning och ålade runt i vagnen så att hon nästan ramlade ur. ALLA stirrade och jag kände hur jag själv höll på att tappa humöret. Jag lämnade långsamma mamma på kryckor och skyndade mig hem med barnen för att lägga Nadia. Hon var vid det här laget helt hysterisk och jag skäms nästan för att erkänna det, men jag blev så arg. Barn är så oregerliga och totalt irrationella när de blir sådär och som vuxen känner man sig så frustrerad och maktlös. Eller man, JAG gjorde det iallafall. Och sen skämdes jag för att jag blivit arg och pussade och pussade på henne när vi väl kommit hem.
Jag småsprang hemåt med ett hysteriskt barn och ett än så länge sovande för att när jag väl kommit in genom porten ställa mjukliften med Olivia samt skötväskan i hissen, bära Nadia samtidigt som jag försökte fälla ihop vagnen och låsa fast den, samtidigt som Olivia började skrika i hissen. Frakta hela konkarongen upp och in i lägenheten. När jag äntligen kom in genom ytterdörren rann svetten längs ryggen på mig och jag var HELT slut! Puh!
Lade Nadia som ville ha nappen och somnade på ett ögonblick, ammade Olivia samtidigt som jag bokade en klipptid och sen öppnade jag balkongdörren och lade mig på sängen och pustade ut. Då kräktes Olivia över hela sig och mig och det var bara att gå upp igen och byta kläder på oss och jag känner mig fortfarande lite matt. Och nu vaknar förstås Nadia och Olivia har tröttnat på sängen. Pew, nya tag...
.
måndag 25 maj 2009
söndag 24 maj 2009
Olivia två månader
Idag fyller Olivia två månader och när vi träffade en liten treveckorsbebis igår insåg jag hur stor vår yngsta dotter blivit. Hon har lämnat det nykläckta stadiet och blivit en riktig bebis med medveten blick som intresserat följer ens rörelser. Ögonen är fortfarande lika blå och kommer nog att förbli det. Otroligt att hon och Nadia är så olika. Jag ser mig själv i Olivia så mycket mer än i Nadia, trots att hon är ljusare, och det nog snarare är storasyster som har mitt temperament. Att vara fyra i familjen känns så självklart och jag kan knappt minnas hur det var när vi bara hade ett barn. Vad gjorde vi av all tid?!
Just nu luktar Olivia inte så gott dock, vi håller på med en salva mot skorv som luktar vidrigt. Bara 5 dagar kvar av kuren...
Kärleken till mitt andra barn är lika stor som till mitt första och hjärtat liksom bara växer ju fler som behöver få plats däri. Fina lilla Olivia!
Svettigt i Fjärilshuset
Vips, sa det så var denna långhelg över. Efter en ospännande lördagskväll av brödbak och barnklädestvätt, tog vi oss iväg på en liten utflykt idag. Målet var Fjärilshuset i Hagaparken, som vi tänkte att kanske Nadia kunde uppskatta. Men den tiden det tog oss att packa kaffethermos och kaka, klä på hela gänget och komma iväg, samt fixa olika luncher på vägen (ciabattamacka till mig, hamburgare till Johan och varmkorv till Nadia), hann ju Nadia somna på vägen. Hon vaknade dock när vi kom fram och efter en liten fika på gräset samt matande av några fiskmåsar (till Nadias glädje och våra gräsmattegrannars irritation) så äntrade vi Fjärilshuset.
Värmen som mötte oss var för mig totalt överraskande. Inte visste jag att fjärilar behöver 40 graders värme och 100% luftfuktighet för att bli sådär absurt stora. Jag tyckte de var mer äckliga än fina och i synnerhet när de hängde som puppor som liknade små skrumpna lik. Nadia blev omedelbart jättegnällig av värmen och ville inte gå en meter, utan skulle åka vagn eller bli buren. Jag som sett henne framför mig springandes runt med färggranna fjärilar kring huvudet i någon liten barnfilmsidyll. Istället började svetten rinna på oss alla och efter en stund var det nästan outhärdligt. Den enda som inte verkade besväras var Olivia som sov som en stock i vagnen hela vår vistelse där. De jättestora färggranna fiskarna var dock ganska kul, men Nadia såg väl sin chans att svalka sig och skulle hela tiden stoppa händerna i vattnet och sen i munnen, så tillslut gav vi upp och gick fuktiga ut i svalkan och njöt av en glass på gräsmattan. Inte riktigt värt de 180 kronorna kalaset kostade oss.. men en trevlig utflykt iallafall!
När vi kom hem lagade vi god middag på baconlindad kyckling med basilika (från örtträgården på balkongen) och små helstekta färskpotatisar och sen har Johan och jag kollat lite tv och njutit av vår sista kväll tillsammans på.. hela två dagar. Johan ska ned till västkusten och filma vidare på dokumentären och jag ska vara ensam kvar med barnen. Men mamma kommer och håller mig sällskap så det ska nog gå bra.
.
Personkemi
Nadia har en starkare känsla för personkemi än jag trodde var möjligt för ett sådant litet barn. Som jag skrivit ett antal gånger förut, har hon ju inga problem att gå fram till okända barn och lappa till dem med ett litet argt läte. Men ibland händer det att hon bara hittar någon som hon gillar och då går hon fram och pussas och klappar på främmande barn. Igår hittade hon en liten favorit.
Igår hade vi varit inne hela den regniga dagen, och på eftermiddagen ville vi komma ut lite. Så vi tog en sväng ner i Vasaparken, men för en gångs skull struntade vi i lekparken och gick ned till den bortre änden av parken. Jag drack en kaffe och Johan tog en korv och så bara lät vi Nadia "gå lös" och promenerade i maklig takt som hon bestämde. Vi hade ju ingen tid att passa och så skönt det var att bara låta henne ta den tid hon ville, utan stress.
Igår hade vi varit inne hela den regniga dagen, och på eftermiddagen ville vi komma ut lite. Så vi tog en sväng ner i Vasaparken, men för en gångs skull struntade vi i lekparken och gick ned till den bortre änden av parken. Jag drack en kaffe och Johan tog en korv och så bara lät vi Nadia "gå lös" och promenerade i maklig takt som hon bestämde. Vi hade ju ingen tid att passa och så skönt det var att bara låta henne ta den tid hon ville, utan stress.
Vid den lilla scenen eller vad det är hittade Nadia en liten kompis. En tvåårig kille som hon bara gillade direkt. Han å sin sida ville direkt ta hand om Nadia och bjöd henne på riskaka. Sen lekte de tittut med varandra och vi föräldrar stod och log fånigt åt våra busande barn. Så fortsatte vi vår långsamma promenad och killen och hans pappa höll samma tempo och det tog oss väl en timme att ta oss 50 meter. Solen sprack fram och det var ganska folktomt i parken. Många hade väl flytt stan denna långhelg. Det var en mysig eftermiddag.
.
torsdag 21 maj 2009
Odenplan fredag 23 januari, klockan 18:07. Buss 42.
.
Bussen svänger höger efter Odenplan istället för att fortsätta rakt fram och den väldigt gravida och fredagströtta småbarnsmamman inser att hon tagit fel buss. Ställer sig upp vid utgången för att försöka komma av så snabbt som möjligt och suckar högt. Snaggad man i 35-40 årsåldern tittar upp."Fel buss" muttrar gravidmamman förklarande.
"Du kan få följa med mig hem" säger mannen och ler lite inbjudande.
Gravidmamman hajar till. Ser han inte att det putar stort under den öppna jackan?
"Jag jobbar på Dramaten" säger mannen som någon form av förklaring. "Och Stadsteatern". Han öppnar jackan för att visa upp en t-shirt med teatertryck.
"Jamen då så" svarar gravidmamman lite trött
Mannen fortsätter att kasta blickar och småprata lite och gravidmamman tänker att han måste vara blind eller full. En svag alkoholdoft tyder på det sistnämnda. Tillslut sneglar han så nedåt och får syn på gravidmammans allra tydligaste attribut. "Nämen oj då"
"Jamen du är ju så söt" fortsätter mannen "Du liksom strålar. Jag är dramaturg vettu, jag kan sånt."
Där stannar bussen äntligen och gravidmamman kliver av, lite glad att slippa de nuförtiden väldigt sällan förekommande lystna blickarna och vaggskyndar hem till sin familj, lite irriterad över den extra gåsträckan. När hon börjar närma sig hemmet skrattar hon till och tänker att man får väl vara glad för komplimangen iallafall.
.
Arrrrrrrrg...
Såhär ser en skiiiitarg Nadia ut
.
Jag kände mig inte som jordens bästa förälder när jag tog den här bilden, men jag tycker ju att hon är lite komisk när hon lägger sig ned och gormar helt utan för mig förståelig orsak. Och det är anmärkningsvärt hur snabbt hon blir glad igen och skrattar efteråt. Dessutom lite kul att bevara för eftervärlden och barn kan ju faktiskt inte alltid le och se rara ut på kort!
.
Moments
Denna kristi himmelfärdskväll är jag ensam med barnen och trots att jag inte sett fram emot det så mycket (det är rätt intensivt att ha båda två ensam...), blev det över förväntan. Jag hade ett litet moment med först lilla dottern, sen båda. Jag satt med Olivia i famnen och plötsligt tittade hon mig rakt i ögonen och fyrade av ett stort leende. Hon har lett förut, men lite mer diffust och fjärran och detta var första gången jag fick ett sådant leende som gick rätt in i modershjärtat.
En stund senare var det dags igen. Då låg hon i babygymet och Nadia och jag satt bredvid på golvet och tittade ned på henne. Plötsligt vände hon huvudet mot Nadia och firade av ett sånt där leende igen. Syskonkärlek! tänkte jag och blev varm i hela kroppen. Fint också av Olivia att tycka om sin syster trots den hårda behandling denna utsätter henne för. Olivia kan sitta och halvslumra i babysittern när Nadia kommer dit och drämmer henne i huvudet med handflatan. Den lilla bebisen hoppar till och så ser man munnen dras ihop och underläppen börja darra. Vi brukar hinna trösta henne innan hon börjar gråta, men det skär i hjärtat och man förstår inte hur någon - ens en ettåring - kan behandla en liten bebis så hårdhänt. Att säga till Nadia har ungefär motsatt effekt än den önskade. Vid NEJ storskrattar hon och upprepar proceduren med en trotsig glimt i de bruna ögonen. Jag har överlag upptäckt att med det barnet fungerar uppmuntran så mycket bättre än förmaningar och fördömande. Det går ju inte att ignorera när hon "slår" lillasyster, men jag försöker att snarare uppmuntra henne att klappa och pussa Olivia och det funkar ganska bra. Vi får se hur det går framöver, det lär ju dessvärre knappast vara den sista smäll i skallen den lilla tjejen får...
.
En stund senare var det dags igen. Då låg hon i babygymet och Nadia och jag satt bredvid på golvet och tittade ned på henne. Plötsligt vände hon huvudet mot Nadia och firade av ett sånt där leende igen. Syskonkärlek! tänkte jag och blev varm i hela kroppen. Fint också av Olivia att tycka om sin syster trots den hårda behandling denna utsätter henne för. Olivia kan sitta och halvslumra i babysittern när Nadia kommer dit och drämmer henne i huvudet med handflatan. Den lilla bebisen hoppar till och så ser man munnen dras ihop och underläppen börja darra. Vi brukar hinna trösta henne innan hon börjar gråta, men det skär i hjärtat och man förstår inte hur någon - ens en ettåring - kan behandla en liten bebis så hårdhänt. Att säga till Nadia har ungefär motsatt effekt än den önskade. Vid NEJ storskrattar hon och upprepar proceduren med en trotsig glimt i de bruna ögonen. Jag har överlag upptäckt att med det barnet fungerar uppmuntran så mycket bättre än förmaningar och fördömande. Det går ju inte att ignorera när hon "slår" lillasyster, men jag försöker att snarare uppmuntra henne att klappa och pussa Olivia och det funkar ganska bra. Vi får se hur det går framöver, det lär ju dessvärre knappast vara den sista smäll i skallen den lilla tjejen får...
.
onsdag 20 maj 2009
måndag 18 maj 2009
Från måndagshängig till onsdagspigg
Måndag eftermiddag och jag snörvlar och har ögonen på halv stång. Förra veckans förkylning tog ny fart igår kväll och nu känner jag mig både trött och hängig. Tack och lov har Johan jobbat klart för dagen nu, så att jag kan vila lite. Lite skönt att det är mulet idag så att jag inte behöver ha dåligt samvete för att jag ämnar stanna inne i mjukisbyxor hela dagen.
Vi hade en riktigt bra söndag måste jag säga. Vi började med att åka på picninc i Humlan eftersom Tove och Malin fyllde/fyllt år. Jag träffar ju inte gamla gänget så ofta nu, så det var himla trevligt att se dem alla. Nadia åt lite medhavd omelett och gick sen och tiggde bulle och glass av de andra. Det slutade med att hon satt och blev matad med Cias 88:an som hon i princip åt upp helt och hållet.
Sen packade vi ihop oss och tog bussen till Värmdö, där Johans kusinbarn hade kalas och vi blivit lovade en dignande kakbuffé, vilket verkligen infriades. Nadia sov som en stock hela bussresan, vilket gjorde den rätt behaglig, och när vi kom fram njöt vi av goda bakverk och trevligt sällskap. Nadia racade runt och ömsom pussade, ömsom drog de andra barnen i håret. Jag tror att hon hade kul hon också iallafall. Bussresan hem var mindre angenäm men det gick bra trots lite gnäll.
Olivia på party...Onsdag kväll och det är ju inte direkt måndag eftermiddag längre. Fick aldrig arslet ur att skriva klart, måndagen blev en lite sorglig historia där jag gick runt som i ett akvarium hela dagen och kände mig jättehängig. Men på tisdagen vaknade jag och mådde mycket bättre. Även Nadia var på toppenhumör hela dagen, och även om hon alltid är intensiv, blir livet så mycket lättare när man slipper raseriutbrott. Vi lekte lite i parken, men då blev hon arg av okänd anledning, så vi packade ihop oss och gick och mötte Johan som varit inne på jobbet. Lunchen blev efter lite velande på McDonald's och Nadia valde direkt bort sin medhavda pasta till förmån för små bitar hamburgare. Undrar om de har droger eller nåt i de där. Socker kanske. När vi kom hem planterade jag en liten kryddträdgård som ska få flytta ut på balkongen när de tagit sig lite. Och på kvällen lämnade jag barnen med Johan och drack ett glas med Stella, Lina och Sanna på Bull & Bear. Kände mig varm i hela kroppen när jag lämnade tjejerna och hoppas på att lördagsmiddagen vi pratade om blir av.
Nadia har upptäckt Mickey D.. (fast det är vatten i muggen)
Kryddor!Idag var Johans mamma här och slipade vår köksbänk (tack snälla svärmor!) , eftersom vi aldrig hinner, och nu har vi damm i näsan. Men fint blev det! Sen när barnen sovit middag promenerade vi till Kulturhuset och gick på Rum för barn. Vilket jättebra ställe! Nadia hade jättekul bland de olika rummen och fick till och med prova på sin konstnärlighet med pensel och färg vid ett litet staffli. Hon tyckte det var jättekul och jag pös av stolthet. Men som alltid tröttnade hon på nolltid och ville gå vidare. Leka med diskborste var mycket roligare och ARG blev hon när vi tog den ifrån henne för att gå till de andra rummen. Vi hade iallafall kul allihopa och på vägen hem stannade vi på en grekisk restaurang för att äta middag, eftersom köksbänken var på tork och vi hursomhelst inte orkade handla och laga middag. Men nu har det blivit väldigt mycket restaurangmat på sistone och jag har både ekonomi- och fettångest, så nu vill iallafall jag äta hemma lite mer framöver. Men Johan vill ju gärna äta kött två gånger om dagen och har inte direkt några problem med bilringar som vissa andra. Vi får försöka hitta någon kompromiss...
lördag 16 maj 2009
Lördag solokvist
Idag har jag varit ensam med tjejerna sedan tidigt imorse eftersom Johan är på svensexa. Det började inte så bra med att Nadia kollade fel på klockan och vaknade kvart över fem och inte ville somna om. Jag har känt mig vansinnigt trött och haft huudvärk hela dagen med den starten. Gjorde det iallafall lätt för mig och åkte hem till mamma och umgicks med henne, Dylan och Mimi. Även om mamma just opererat foten och inte kan gå, kan hon iallafall hålla bebis och laga lunch och det var till stor hjälp. Vi hade en mysig dag ihop!
Sen kom jag hem genomtrött i hela kroppen och det avspeglades på kvällens middag som bestod av:
Nästan en hel halloumiost, skivad och stekt (även om jag fick god hjälp av Nadia som tydligen gillar denna lika mycket som jag)
En omelett med ost, potatis, tomater och färsk basilika
En coco
Tre skivor av Mimis nybakta surdegsbröd med valnötter
...och nu sitter jag och funderar på en glass.
Lägenheten är en mess och jag är alltför trött för att ta tag i varken kök eller gårdagens tvätt. Olivia är fortfarande vaken och får sitta i babysittern en stund eftersom jag är alltför trött för att springa och stoppa i nappen. Nadia sover iallafall gott sen klockan sju - är det något vi lyckats med så är det iallafall hennes nattningsrutiner. Hon somnar ensam och på två röda, fantastiskt skönt.
Tydligen är jag också alltför trött för att kunna uttrycka mig något vidare, så jag avslutar med en liten bild på två fina tjejer före läggdags idag. Och med att konstatera att jag hoppas att jag aldrig blir ensamstående...
Nadia in motion
SkrietJag skulle nog kunna säga att det är inte jobbigt att vara tvåbarnsmamma. Det är jobbigt att vara Nadiamamma. Denna lilla varelse är så fantastiskt intensiv att jag är helt matt efter en timme ensam med henne. Idag har jag haft en hel dag (mer om det i nästa inlägg.). Såhär suddiga blir iallafall alla bilder på Nadia just nu, eftersom hon är helt oförmögen att vara still i två sekunder. Älskade lilla fire cracker.
fredag 15 maj 2009
En lista
Nästan alla bloggare skriver listor på sina bloggar, men jag har aldrig gjort det förut. Men jag hittade en kul på Pyrets blogg, så här blir det en liten lista på fredagskvällen ändå!
1. Hur gammal är du om fem år?
38 going on 39...
2.Vem var den sista du träffade?
Johan
3.Hur lång är du?
160 cm "lång"
4.Vilken var den senaste filmen du såg?
Hmmm.. nedladdade Lost-avsnitt, räknas det? Blir inte så mycket film just nu tyvärr.
5.Vem ringde du senast?
Johan
6.Hur löd ditt senaste sms? Och till vem?
Efter att ha kollat "skickat" i mobilen: "Ok men jag är redan här, så då går jag och handlar. Ses snart!" (till Tove som var sen till vår lunchdate)
7.Vad är helgens planer?
Äta kakbuffé! Samt åka till mamma med barnen eftersom Johan är borta hela lördagen.
8.Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Sms, lätt!
9. Är dina föräldrar gifta och skilda?
Skilda sedan ett tiotal år tillbaka
10.När såg du senast din mamma?
Hon var här och åt thaimat och underhöll barnen en hel dag i onsdags förra veckan.
11.Vilken ögonfärg har du?
Bruna.
12När vaknade du i dag?
Förutom ett antal gånger under natten för att ge vatten till Nadia och amma Olivia, halv åtta.
13. Har du någon gång hittat en katt?
Nej.
14. Vilken är din favoritplats?
Det måste vara någonstans i Sydamerika. Mitt hjärta bultar hårt för den kontinenten. Och så New York förstås.
15 . Vilken plats föredrar du minst?
Stockholms tunnelbana i rusningstid. Usch.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Då har jag stora barn och njuter av ett litet lugnare liv med min man. Reser mycket och jobbar alldeles lagom mycket på nåt kul ställe.
17. Vad skrämde dig mest som barn?
En uteliggare som vi kallade "Strumpan" med håret i en tjock lång tova. Jag och mina klasskompisar på Söder var livrädda för honom.
18. Vem fick dig att skratta senast?
Det var nog jag själv, idag på dagen. Johan och jag gick ut för att äta lunch med barnen, och tog två vagnar istället för syskonvagnen. Det gör vi ibland när vi vill känna oss lite mindre skrymmande eller ska iväg med varsitt barn senare. Jag tycker alltid att det ser ut som att vi är ett par som har varsitt barn med någon annan och träffats typ på öppna förskolan och inlett en affär. I synnerhet om vi ser lite kära ut och går och gullar. Så idag när vi skulle skiljas åt och jag och Olivia skulle gå och fika med Tove, stod vi och pussades hejdå i ett gatuhörn och jag sade på skämt "Nej nu ska jag gå hem till min man". Just då gick två damer förbi oss och hörde vad jag sade, och de blickarna vi fick..! Då skrattade jag gott i flera kvarter.
19. Är du för för ung för att äga vinylskivor?
Det kunde man ju önska, men jag var inte så musikintresserad som liten så den enda vinylskiva jag äger är soundtracket till Dirty Dancing. Men Johan har massor, så i hemmet finns det.
20. Har du en bärbar eller stationär?
Bärbar. Som egentligen är min jobbdator...
21.Sover du med eller utan kläder på dig?
I vanliga fall utan, men nu när jag ammar blir det väldigt blött i sängen då, så just nu är det med.
22.Hur många kuddar har du i sängen?
En lång och en vanlig var, alltså fyra totalt.
23.Hur många landskap har du bott i ?
Bara bott i Stockholm i Sverige. Men jag tror det går en gräns vid Slussen. Så kanske både Södermanland och Uppland då.
24. Har du spytt på någon?
Det har jag med allra största säkerhet. Men förmodligen var jag onykter då och har förträngt det.
25.Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Älskar att gå barfota. Men gillar ju också snygga skor. Även om det förstnämnda är betydligt bekvämare. Strumpor gillar jag inte alls, och framförallt inte nylonstrumpor. Usch.
26. Är du social?
Ja det kan nog ingen förneka.
27.Vilken är din favoritglass?
Älskar glass i alla former (med undantag för romrussin och ägglikör)! Men köper jag kulglass ingår alltid cocos, har en faiblesse för denna smak sedan barnsben.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon?
Köpa nytt kylskåp. Och åka bort långt och länge med hela familjen. Och säkert massa annat som jag inte kommer på just nu.
29. Tycker du om kinamat?
Ja, jag gillar glutamat...
30.Tycker du om kaffe?
Gillar allra mest vanligt bryggkaffe. Har tröttnat på mättande caffe latte...
31. Vad dricker du till frukost?
Te
32. Sover du på någon särskild sida?
Oftast höger
33. Kan du spela poker?
Nej jag tycker det är skittråkigt.
34. Är du en beroendemänniska?
Nej det tror jag inte. Har iallafall inga beroenden mer än jag gillar choklad väldigt mycket.
35. Känner du någon med samma födelsedag som du?
Ja en fd kollega. Vi hade en födelsedagsfest med indiskt tema ihop, bara för att vi hade samma födelsedag som dessutom råkade infalla på en lördag. Det var en riktigt bra fest, jag fyllde 27 och den var i en boxningsring.
36. Vill du ha barn?
Har två och vill väldigt gärna ha en trea om några år. Har inte påbörjat övertalning av min man ännu...
37. Kan du fler språk än svenska?
Ja, flytande engelska och franska. Och så en del spanska. Pluggade även latin i gymnasiet.
38.Har du någonsin åkt ambulans?
Nej aldrig. Peppar peppar.
39,Föredrar du havet eller en pool?
Havet! Fast jag har sjuk respekt för vatten så jag är lite feg vid höga vågor och rädd för underströmmar.
40.Vad spenderar du helst pengar på?
Just nu mina barn och mat. Tidigare krogen och skor.
41. Äger du dyra smycken?
Nej, jag gillar ju mest silver. Det dyraste smycket jag har är min vigselring.
42. Har du någon testat narkotika.
Ja, fast inga tunga sorter.
43.Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Nätmelon med hallon. Innan det en schweitzernötchokladkaka.
44.Vem är den roligaste människa du känner?
Det är nog Johan när han är i sitt esse.
45.Välj ett ärr på din kropp?
De enda ärr jag har är små märken där jag bränt mig. Jag bränner mig nästan varje gång jag lagar mat eller bakar. Ganska ofta alltså.
46. Vad har du för ringsignal på din mobil?
Den där tråkiga standardsignalen på Sony Ericsson-telefonerna.
47.Har du kvar något klädesplagg frånnär du var liten?
Nej inte ett jota tyvärr.
48.När togs din profilbild?
En lördagskväll för några år sen. Jag tog den på mig själv på toan på dåvarande Atlas en kväll när jag tyckte att jag var lite snygg.
50. Kan du byta olja på bilen?
Har ingen bil och skulle aldrig få för mig att ens försöka...
51.Har du fått fortkörningsböter.
Nej. Trots att jag nästan alltid kör lite för fort. Men bara lite.
52. Vilken var den senaste boken du läste?
En annorlunda barndom läser jag just nu.
53. Läser du dagstidningar?
Japp, DN varje morgon. Men bara för att jag får den gratis.
54. Prenumerarar du på någon veckotidning?
Nej jag får ju alla tidningar på jobbet men nu när jag är mammaledig får jag bara Hennes hem och den är totalt värdelös. Läser den ibland på toa ändå. Och så får jag ju förresten Fokus samt Filter som är en fantastiskt bra tidning som jag läser från pärm till pärm.
55. Dansar du i bilen?
Ja det har nog hänt. Men nu kör jag ju inte bil så ofta.
56. Vilken radiokanal lyssanade du på senast?
Lyssnar nästan aldrig på radio men gör jag det blir det oftast P3 eller Radio Stockholm. Gillar trots mitt yrke inte kommersiell radio.
57. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
Förmodligen något som behövde handlas.
58. När var du i kyrkan senast?
Ellas dop för några månader sen. Och så brukar jag ju gå på kyrkans öppna förskola trots att det bär mig lite emot. Brukar smita ut när de börjar tända ljus och säga "Gud som haver barnen kär".
59.Vilka personer utmanar du?
Ingen.
.
1. Hur gammal är du om fem år?
38 going on 39...
2.Vem var den sista du träffade?
Johan
3.Hur lång är du?
160 cm "lång"
4.Vilken var den senaste filmen du såg?
Hmmm.. nedladdade Lost-avsnitt, räknas det? Blir inte så mycket film just nu tyvärr.
5.Vem ringde du senast?
Johan
6.Hur löd ditt senaste sms? Och till vem?
Efter att ha kollat "skickat" i mobilen: "Ok men jag är redan här, så då går jag och handlar. Ses snart!" (till Tove som var sen till vår lunchdate)
7.Vad är helgens planer?
Äta kakbuffé! Samt åka till mamma med barnen eftersom Johan är borta hela lördagen.
8.Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Sms, lätt!
9. Är dina föräldrar gifta och skilda?
Skilda sedan ett tiotal år tillbaka
10.När såg du senast din mamma?
Hon var här och åt thaimat och underhöll barnen en hel dag i onsdags förra veckan.
11.Vilken ögonfärg har du?
Bruna.
12När vaknade du i dag?
Förutom ett antal gånger under natten för att ge vatten till Nadia och amma Olivia, halv åtta.
13. Har du någon gång hittat en katt?
Nej.
14. Vilken är din favoritplats?
Det måste vara någonstans i Sydamerika. Mitt hjärta bultar hårt för den kontinenten. Och så New York förstås.
15 . Vilken plats föredrar du minst?
Stockholms tunnelbana i rusningstid. Usch.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Då har jag stora barn och njuter av ett litet lugnare liv med min man. Reser mycket och jobbar alldeles lagom mycket på nåt kul ställe.
17. Vad skrämde dig mest som barn?
En uteliggare som vi kallade "Strumpan" med håret i en tjock lång tova. Jag och mina klasskompisar på Söder var livrädda för honom.
18. Vem fick dig att skratta senast?
Det var nog jag själv, idag på dagen. Johan och jag gick ut för att äta lunch med barnen, och tog två vagnar istället för syskonvagnen. Det gör vi ibland när vi vill känna oss lite mindre skrymmande eller ska iväg med varsitt barn senare. Jag tycker alltid att det ser ut som att vi är ett par som har varsitt barn med någon annan och träffats typ på öppna förskolan och inlett en affär. I synnerhet om vi ser lite kära ut och går och gullar. Så idag när vi skulle skiljas åt och jag och Olivia skulle gå och fika med Tove, stod vi och pussades hejdå i ett gatuhörn och jag sade på skämt "Nej nu ska jag gå hem till min man". Just då gick två damer förbi oss och hörde vad jag sade, och de blickarna vi fick..! Då skrattade jag gott i flera kvarter.
19. Är du för för ung för att äga vinylskivor?
Det kunde man ju önska, men jag var inte så musikintresserad som liten så den enda vinylskiva jag äger är soundtracket till Dirty Dancing. Men Johan har massor, så i hemmet finns det.
20. Har du en bärbar eller stationär?
Bärbar. Som egentligen är min jobbdator...
21.Sover du med eller utan kläder på dig?
I vanliga fall utan, men nu när jag ammar blir det väldigt blött i sängen då, så just nu är det med.
22.Hur många kuddar har du i sängen?
En lång och en vanlig var, alltså fyra totalt.
23.Hur många landskap har du bott i ?
Bara bott i Stockholm i Sverige. Men jag tror det går en gräns vid Slussen. Så kanske både Södermanland och Uppland då.
24. Har du spytt på någon?
Det har jag med allra största säkerhet. Men förmodligen var jag onykter då och har förträngt det.
25.Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Älskar att gå barfota. Men gillar ju också snygga skor. Även om det förstnämnda är betydligt bekvämare. Strumpor gillar jag inte alls, och framförallt inte nylonstrumpor. Usch.
26. Är du social?
Ja det kan nog ingen förneka.
27.Vilken är din favoritglass?
Älskar glass i alla former (med undantag för romrussin och ägglikör)! Men köper jag kulglass ingår alltid cocos, har en faiblesse för denna smak sedan barnsben.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon?
Köpa nytt kylskåp. Och åka bort långt och länge med hela familjen. Och säkert massa annat som jag inte kommer på just nu.
29. Tycker du om kinamat?
Ja, jag gillar glutamat...
30.Tycker du om kaffe?
Gillar allra mest vanligt bryggkaffe. Har tröttnat på mättande caffe latte...
31. Vad dricker du till frukost?
Te
32. Sover du på någon särskild sida?
Oftast höger
33. Kan du spela poker?
Nej jag tycker det är skittråkigt.
34. Är du en beroendemänniska?
Nej det tror jag inte. Har iallafall inga beroenden mer än jag gillar choklad väldigt mycket.
35. Känner du någon med samma födelsedag som du?
Ja en fd kollega. Vi hade en födelsedagsfest med indiskt tema ihop, bara för att vi hade samma födelsedag som dessutom råkade infalla på en lördag. Det var en riktigt bra fest, jag fyllde 27 och den var i en boxningsring.
36. Vill du ha barn?
Har två och vill väldigt gärna ha en trea om några år. Har inte påbörjat övertalning av min man ännu...
37. Kan du fler språk än svenska?
Ja, flytande engelska och franska. Och så en del spanska. Pluggade även latin i gymnasiet.
38.Har du någonsin åkt ambulans?
Nej aldrig. Peppar peppar.
39,Föredrar du havet eller en pool?
Havet! Fast jag har sjuk respekt för vatten så jag är lite feg vid höga vågor och rädd för underströmmar.
40.Vad spenderar du helst pengar på?
Just nu mina barn och mat. Tidigare krogen och skor.
41. Äger du dyra smycken?
Nej, jag gillar ju mest silver. Det dyraste smycket jag har är min vigselring.
42. Har du någon testat narkotika.
Ja, fast inga tunga sorter.
43.Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Nätmelon med hallon. Innan det en schweitzernötchokladkaka.
44.Vem är den roligaste människa du känner?
Det är nog Johan när han är i sitt esse.
45.Välj ett ärr på din kropp?
De enda ärr jag har är små märken där jag bränt mig. Jag bränner mig nästan varje gång jag lagar mat eller bakar. Ganska ofta alltså.
46. Vad har du för ringsignal på din mobil?
Den där tråkiga standardsignalen på Sony Ericsson-telefonerna.
47.Har du kvar något klädesplagg frånnär du var liten?
Nej inte ett jota tyvärr.
48.När togs din profilbild?
En lördagskväll för några år sen. Jag tog den på mig själv på toan på dåvarande Atlas en kväll när jag tyckte att jag var lite snygg.
50. Kan du byta olja på bilen?
Har ingen bil och skulle aldrig få för mig att ens försöka...
51.Har du fått fortkörningsböter.
Nej. Trots att jag nästan alltid kör lite för fort. Men bara lite.
52. Vilken var den senaste boken du läste?
En annorlunda barndom läser jag just nu.
53. Läser du dagstidningar?
Japp, DN varje morgon. Men bara för att jag får den gratis.
54. Prenumerarar du på någon veckotidning?
Nej jag får ju alla tidningar på jobbet men nu när jag är mammaledig får jag bara Hennes hem och den är totalt värdelös. Läser den ibland på toa ändå. Och så får jag ju förresten Fokus samt Filter som är en fantastiskt bra tidning som jag läser från pärm till pärm.
55. Dansar du i bilen?
Ja det har nog hänt. Men nu kör jag ju inte bil så ofta.
56. Vilken radiokanal lyssanade du på senast?
Lyssnar nästan aldrig på radio men gör jag det blir det oftast P3 eller Radio Stockholm. Gillar trots mitt yrke inte kommersiell radio.
57. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
Förmodligen något som behövde handlas.
58. När var du i kyrkan senast?
Ellas dop för några månader sen. Och så brukar jag ju gå på kyrkans öppna förskola trots att det bär mig lite emot. Brukar smita ut när de börjar tända ljus och säga "Gud som haver barnen kär".
59.Vilka personer utmanar du?
Ingen.
.
Dagen efter
Så här sitter man då med det gamla välbekanta pannknacket, som dock känns lite bättre efter en Alvedon. Det blev en riktigt lyckad kväll igår! God mat, cava och rödvin och massa snack som vi med stora ansträngningar och med varierande resultat lyckades hålla borta från ämnet "barn". Det var nog allra roligast att få sminka på en eyeliner och sticka fötterna i ett par högklackade och när jag gick mot Rörstrandsgatan så tänkte jag att det syns nog inte att jag har två små barn därhemma. Som om det hade spelat nån roll! När de andra tjejerna vid halv tolvtiden tog en taxi till Riche, travade jag hemåt i mina pumps och var ganska nöjd med det.
Johan satt och spelade dataspel förstås och hade haft en lite jobbig kväll eftersom Olivia inte ville ta flaskan. Vi måste träna mer, har ju flera bröllop och annat inplanerat då vi tänkte ha barnvakt. Så nu blir det fram med pumpen lite oftare.
.
Johan satt och spelade dataspel förstås och hade haft en lite jobbig kväll eftersom Olivia inte ville ta flaskan. Vi måste träna mer, har ju flera bröllop och annat inplanerat då vi tänkte ha barnvakt. Så nu blir det fram med pumpen lite oftare.
.
torsdag 14 maj 2009
Damn depressing!
Jag har just haft en extremt deprimerande upplevelse. Ut ur duschen inför kvällens middagsdate med mammagruppen - UTAN barn - och gick till graderoben för att välja kläder. Bara det att INGENTING passade. Och då menar jag inte att det var lite halvsnyggt/halvfult bara, utan att jag verkligen inte såg klok ut. Mammavalkarna flauntades så jag knappt vågade visa upp mig för Johan, och de kläder som jag avsiktligt valt att prova för att jag minns att de satt lite löst, såg ut som korvskinn på min ovackra kropp. Fy så deprimerande. Det blir sallad till middag ikväll. Fast jag vet ju att jag har usel karaktär och en säregen benägenhet att unna mig saker, så så kommer inte att ske. Jag får köpa nya kläder helt enkelt.
Kommentarer
Vill bara säga att jag uppskattar verkligen alla kommentarer jag får! Har ingen större koll på vilka som läser denna blogg så jag blir alltid glatt överraskad när det kommer kommentarer från nya personer. Och alla ni regelbundna kommentatorer är ju också extremt uppskattade förstås!
onsdag 13 maj 2009
Positive thinking
Jag försöker oftast tänka positivt och i alla "ni kommer att få ett så jobbigt första år"-påståenden som jag mött, har jag hela tiden tänkt att "äh, det kommer att ordna sig". Och det har det ju verkligen gjort. MEN de senaste två dagarna måste jag erkänna att det varit lite tufft. Nadia och jag drog ju på oss varsin förkylning härom dagen och när man i vanliga fall känner sig risig och bara vill krypa ihop till en boll i sängen, är det bara att glömma när man har småttingar att ta hand om. Barn kommer först, föräldrar sist. Och det är väl som det ska vara.
Men Nadia hade en heljobbig natt i förrgår natt och även om Johan var den som sprang, var även Olivia orolig och jag låg där och vaknade till alldeles för ofta och hade ont i halsen och när morgonen kom, kände sig både Johan och jag oss ganska groggy. Nadia är väldigt jobbig när hon är sjuk, det måste jag erkänna trots min gränslösa kärlek till detta barn. Hon är ju utåtagerande i alla sina humör och jag antar att hon även är det när hon mår dåligt. För hon hamnar i sådana vansinnesutbrott att både Johan och jag står handfallna. Ligger på golvet och skriker och skriker och är stel som en pinne i kroppen om man tar upp henne. Detta alternerar hon med att kasta sig och vrida sig och dunka huvudet i väggen och jag vet inte vad man ska göra... Vi försöker med allt, men till sist verkar det enda som funkar vara att försöka distrahera henne så att hon kommer av sig. Igår tog jag helt sonika henne och ställde henne i vardagsrumsfönstret där vi tittade på bilar och hundar nere på gatan och som om ingenting hade hänt blev hon sitt vanliga charmiga jag och sa "hej, hej" till alla nere på gatan. Så ofattbart att det kan svänga så snabbt.
Natten till idag var lite bättre, men fortfarande vaknade hon brännhet och sov oroligt. Men idag var hon feberfri så när Johan jobbade packade jag ihop barnen och gick ned till parken. Men jag agerade nog lite överilat för när vi sen gick in i parkens öppna förskola för att äta lunch, kom hennes otrevliga beteende tillbaka och jag insåg att hon nog inte var så frisk som jag trott. Hon började gå runt och slå barn i huvudet med leksakerna, drämde till en tjej som satte handen på den stora bollen som Nadia ansåg var hennes, och drog henne i håret. Jag sprang runt som en tätting i försöken att hålla henne stången och samtidigt ha koll på Olivia. När jag försökte ge henne mat bara slog hon undan skålen och försökte kasta den i golvet. Slet ursinnigt i haklappen i försöken att få den av sig. Jag såg de andra föräldrarnas blandning av medlidande och överlägsenhet och när Nadia ramlade och slog i huvudet (inte särskilt hårt) och en annan mamma gick fram och tog upp henne innan jag hann, kände jag att jag inte orkade längre. Kände mig matt i både kropp och sinne. Så jag bylsade på oss alla och gick ut och tog en promenad istället och sen kom Johan och mötte upp oss för lunch.
Efter ännu ett vansinnesutbrott under kvällen blev hon på strålande humör och nu sover hon men hostar ganska mycket. Och jag pustar ut i soffan men känner att det är klart att vi kommer att klara detta. Och att vi kanske får vara glada om det bara är första året som blir tufft.
.
Men Nadia hade en heljobbig natt i förrgår natt och även om Johan var den som sprang, var även Olivia orolig och jag låg där och vaknade till alldeles för ofta och hade ont i halsen och när morgonen kom, kände sig både Johan och jag oss ganska groggy. Nadia är väldigt jobbig när hon är sjuk, det måste jag erkänna trots min gränslösa kärlek till detta barn. Hon är ju utåtagerande i alla sina humör och jag antar att hon även är det när hon mår dåligt. För hon hamnar i sådana vansinnesutbrott att både Johan och jag står handfallna. Ligger på golvet och skriker och skriker och är stel som en pinne i kroppen om man tar upp henne. Detta alternerar hon med att kasta sig och vrida sig och dunka huvudet i väggen och jag vet inte vad man ska göra... Vi försöker med allt, men till sist verkar det enda som funkar vara att försöka distrahera henne så att hon kommer av sig. Igår tog jag helt sonika henne och ställde henne i vardagsrumsfönstret där vi tittade på bilar och hundar nere på gatan och som om ingenting hade hänt blev hon sitt vanliga charmiga jag och sa "hej, hej" till alla nere på gatan. Så ofattbart att det kan svänga så snabbt.
Natten till idag var lite bättre, men fortfarande vaknade hon brännhet och sov oroligt. Men idag var hon feberfri så när Johan jobbade packade jag ihop barnen och gick ned till parken. Men jag agerade nog lite överilat för när vi sen gick in i parkens öppna förskola för att äta lunch, kom hennes otrevliga beteende tillbaka och jag insåg att hon nog inte var så frisk som jag trott. Hon började gå runt och slå barn i huvudet med leksakerna, drämde till en tjej som satte handen på den stora bollen som Nadia ansåg var hennes, och drog henne i håret. Jag sprang runt som en tätting i försöken att hålla henne stången och samtidigt ha koll på Olivia. När jag försökte ge henne mat bara slog hon undan skålen och försökte kasta den i golvet. Slet ursinnigt i haklappen i försöken att få den av sig. Jag såg de andra föräldrarnas blandning av medlidande och överlägsenhet och när Nadia ramlade och slog i huvudet (inte särskilt hårt) och en annan mamma gick fram och tog upp henne innan jag hann, kände jag att jag inte orkade längre. Kände mig matt i både kropp och sinne. Så jag bylsade på oss alla och gick ut och tog en promenad istället och sen kom Johan och mötte upp oss för lunch.
Efter ännu ett vansinnesutbrott under kvällen blev hon på strålande humör och nu sover hon men hostar ganska mycket. Och jag pustar ut i soffan men känner att det är klart att vi kommer att klara detta. Och att vi kanske får vara glada om det bara är första året som blir tufft.
.
måndag 11 maj 2009
Mulen måndag
Idag var jag och tjejerna förvisade hemifrån under förmiddagen, eftersom Johan ska medverka i en dokumentär som skulle filmas hemifrån oss idag. Så vi packade ihop oss på morgonkvisten och tog trean till Söder för att hälsa på Lina och Alma. Vi hade tänkt gå till parken men vädret var ruggigt och det var ganska skönt att stanna inne och dricka kaffe och leka på golvet istället. Nadia sprang runt och upptäckte bollar och matade Alma med majskrokar och Olivia sov i sin mjuklift eller låg i famnen hos mig. Efter lunch gick vi ut och tog en promenad, och lämnade sen Nadia till sin farmor som skulle ta med henne på Skansen. Lina och jag fortsatte på promenad med de små tjejerna och avslutade på ett café i Zinkensdamm, där vi drack en caffe latte och tjuvspanade på Pernilla Wahlgren som satt med sin pappa och sin son vid ett bord på samma lilla ställe. Hon var pytteliten och såg tanig och lite trött ut. Hennes hår såg inte alls ut som i Garnier-reklamen, kan jag meddela, men hon hade snygga skor!
Sen tog Olivia och jag bussen hem och jag hajade till flera gånger och trodde att jag glömt Nadia någonstans. Landade hemma i soffan och kollade på Lost med Johan, trots att det var mitt på blanka dan. Sen lagade vi middag och så kom Ing-Mari med en trött och frusen Nadia som var ledsen och ynklig och som blev allt gnälligare och vägrade äta middag. Johan tyckte att hon såg sjuk ut och tog tempen - 39 grader. Lille skrota då. Det blev Alvedon och välling fastän det var lite tidigt, och hon somnade på bara några minuter.
Olivia däremot ville inte sova utan var orolig och skrek flera minuter, första gången jag hört henne skrika så mycket faktiskt. Men även hon kom till ro efter en liten stund och låg länge länge vid bröstet. Sen lade vi henne i sin lilla säng och nu sover båda barnen och allt är tyst.
Själv känner jag allteftersom kvällen lider en begynnande förkylning, så jag undrar om Nadia och jag fått samma... Har ont i huvudet, pirr i halsen och en kliande näsa. Nu går jag och lägger mig i halvmörkret hos Olivia och försöker läsa lite. Hoppas vi mår friskare imorgon allihopa.
Lite (suddiga) bilder från dagen:
Varsågod!
Söders finest!
Roligt babygym som vi fick låna hem!
Sötaste 7-veckorsbebisen i stan!
Snabb puss från storasyster
Nadia har nog missuppfattat vem som är bebisen här...
Sen tog Olivia och jag bussen hem och jag hajade till flera gånger och trodde att jag glömt Nadia någonstans. Landade hemma i soffan och kollade på Lost med Johan, trots att det var mitt på blanka dan. Sen lagade vi middag och så kom Ing-Mari med en trött och frusen Nadia som var ledsen och ynklig och som blev allt gnälligare och vägrade äta middag. Johan tyckte att hon såg sjuk ut och tog tempen - 39 grader. Lille skrota då. Det blev Alvedon och välling fastän det var lite tidigt, och hon somnade på bara några minuter.
Olivia däremot ville inte sova utan var orolig och skrek flera minuter, första gången jag hört henne skrika så mycket faktiskt. Men även hon kom till ro efter en liten stund och låg länge länge vid bröstet. Sen lade vi henne i sin lilla säng och nu sover båda barnen och allt är tyst.
Själv känner jag allteftersom kvällen lider en begynnande förkylning, så jag undrar om Nadia och jag fått samma... Har ont i huvudet, pirr i halsen och en kliande näsa. Nu går jag och lägger mig i halvmörkret hos Olivia och försöker läsa lite. Hoppas vi mår friskare imorgon allihopa.
Lite (suddiga) bilder från dagen:
Varsågod!
Söders finest!
Roligt babygym som vi fick låna hem!
Sötaste 7-veckorsbebisen i stan!
Snabb puss från storasyster
Nadia har nog missuppfattat vem som är bebisen här...söndag 10 maj 2009
Lördag och kalorichock
Igår blev vi så brunchsugna på morgonen, men trots idel surfande hittade vi inget tillräckligt bra, lagom dyrt ställe i Vasastan. Så då bestämde vi oss för att laga vår egen brunch. Johan och Nadia pep ut och handlade och sen lagade vi en härlig brunch med bacon, äggröra (bara till mig eftersom min man lider av svår äggfobi), små smarriga chorizos, stekt potatis, surdegsbaguette från härliga bakeriet Bakery & Spice och pålägg, och lite cocktailtomater och solrosskott. Vi avslutade kalaset med krispiga våfflor. Som av ett lyckligt sammanträffande sov båda barnen och vi kunde kalasa loss och skåla i vatten (eftersom vi glömt dryck) i lugn och ro. Olivia vaknade visserligen vid våfflorna, men så är det ju att ha småttingar. Man lär sig äta med en hand och skära upp till den som håller bebisen.
Efter den måltiden var vi iallafall så mätta att ingen av oss kunde äta någonting mer på hela dagen. Så den planerade laxpastan fick stå och istället avslutade vi vår antibantardag med en stor påse smågodis framför Robinson. Däremellan var tjejerna och jag och träffade Frida och Walter medan Johan var på match. Det var en mysig dag även om jag stryker ett litet streck över den och förtränger alla intagna kalorier.
Idag är en ny dag! Och idag vankas gårdsstädning, pappersinsamling och en tripp till återvinningsstationen. Vi recyclar så mycket nu att vi knappt har några sopor. Förutom berget av blöjor förstås.. Som också behöver slängas idag. Det blir en spännande söndag.
fredag 8 maj 2009
Hallen from hell
Vår hall gör mig galen. Inte nog med att EN hall gör mig galen, vi har dessutom två och i båda råder total anarki. I den första, lilla hallen som man kommer in i hänger en otroligt ful klädhängare från Ikea som är en kvarleva från den tidigare lägenhetsinnehavaren. Inte nog med att den är ful, den är totalt värdelös också. Kläderna hänger som i stora sjok och sticker ut en halvmeter in i den redan trånga hallen. På golvet står ett fult skoställ, fast vi borde ha två snygga, och bredvid detta ligger stora och små skor i en hög. Det blir inte heller bättre av att dörren till Nadias rum går från lilla hallen och är felvänd, så att den totalt blockerar hela hallen när den är öppen.
Stora hallen, som man sen kommer in i, är nästan ännu värre. Här hade vi ett tillfälligt skrivbord som inte alls passar in, med dator på, i ett försök att skapa en arbetsplats. Bara det att tillfälliga lösningar tenderar att bli permanenta när man envisas med att vara gravid eller ha huset fullt med bebisar för jämnan. Vi bara hinner inte. Nu har dessutom den datorn gått sönder, så kvar på bordet står skärm och tangentbord och massa sladdar. Samt allsköns skräp som hamnat på denna avlastningsyta och aldrig kommer vidare. Och i dessa förvirrande småbarnstider har hallen även blivit till barnvagnsparkering. Här står våra alternativ till syskonvagnen nere i porten; en Teutonia Fun liggvagn och en McLaren sulky. Samt mjukliften till syskonvagnen. Och ett så stort antal babyfiltar att vi skulle kunna öppna butik. Och så skötväskan som Nadia envisas med att slita saker ur och sprida runtom i lägenheten.
Och som om inte allt detta vore nog, är golvet ständigt fyllt med småsaker som lilla fröken dotter hämtat lite överallt ifrån och som hur vi än plockar alltid hittar tillbaka. Ett axplock från dagens skörd: en uppslagen pocketbok ("Aldrig fucka upp" som jag ska läsa så fort jag får en minut över), babytossor och en randig vante (den andra ligger på vardagsrumsgolvet), en grytlapp, en av alla babyfiltar, en barnbok, en leksak, en ballong, en kudde från Nadias myshörna, en hårnål, ett leksakståg, ett vykort, en våtservett, en dvd-skiva och en jäkla massa grus och smulor. Jag bevittnar detta kaos utan att ha tid eller händer nog att ta tag i det. Jag blir galen.
.
Stora hallen, som man sen kommer in i, är nästan ännu värre. Här hade vi ett tillfälligt skrivbord som inte alls passar in, med dator på, i ett försök att skapa en arbetsplats. Bara det att tillfälliga lösningar tenderar att bli permanenta när man envisas med att vara gravid eller ha huset fullt med bebisar för jämnan. Vi bara hinner inte. Nu har dessutom den datorn gått sönder, så kvar på bordet står skärm och tangentbord och massa sladdar. Samt allsköns skräp som hamnat på denna avlastningsyta och aldrig kommer vidare. Och i dessa förvirrande småbarnstider har hallen även blivit till barnvagnsparkering. Här står våra alternativ till syskonvagnen nere i porten; en Teutonia Fun liggvagn och en McLaren sulky. Samt mjukliften till syskonvagnen. Och ett så stort antal babyfiltar att vi skulle kunna öppna butik. Och så skötväskan som Nadia envisas med att slita saker ur och sprida runtom i lägenheten.
Och som om inte allt detta vore nog, är golvet ständigt fyllt med småsaker som lilla fröken dotter hämtat lite överallt ifrån och som hur vi än plockar alltid hittar tillbaka. Ett axplock från dagens skörd: en uppslagen pocketbok ("Aldrig fucka upp" som jag ska läsa så fort jag får en minut över), babytossor och en randig vante (den andra ligger på vardagsrumsgolvet), en grytlapp, en av alla babyfiltar, en barnbok, en leksak, en ballong, en kudde från Nadias myshörna, en hårnål, ett leksakståg, ett vykort, en våtservett, en dvd-skiva och en jäkla massa grus och smulor. Jag bevittnar detta kaos utan att ha tid eller händer nog att ta tag i det. Jag blir galen.
.
onsdag 6 maj 2009
Humor, konst eller bara konstigt?
I Vasaparken finns några stolar fastskruvade runt sandlådan. På ryggen av en av dem återfinns denna inskription. Oklart om det är någon form av konstinstallation eller någon parkarkitekt med humor, men trots det aningen pikanta budskapet finner jag det lite underhållande.
tisdag 5 maj 2009
Tisdag och Wallenbergare
Idag, på Olivias sexveckorsdag, blev det tillslut Wallenbergare. Slutresultatet blev förmodligen betydligt onyttigare än gårdagens hamburgermiddag men gott var det. Och vi åt faktiskt broccoli till. Samt potatismos med vispgrädde i. Inte så bra för mina strävanden att återta min gamla kropp, men jag är duktig på att hålla mig borta från fika iallafall.
måndag 4 maj 2009
Vårdagar
Idag var vi så ovuxna. Trots att vi hade kalvfärs i kylen och planer på Wallenbergare, var varken Johan eller jag sugna på att laga middag. Så efter en liten eftermiddagssejour i parken, tog vi en promenad till Kungsholmen och satte oss på en restaurang hela familjen. Lite måndagslyx bara sådär.
Helgen var för övrigt riktigt riktigt skön! Den kändes så lång och vi var ute nästan hela tiden. Det börjar synas på oss nu att vi tillbringar så mycket tid utomhus, härliga bonnbrännor och glatt humör!
Lilla fröken Nadia, hon har ett jäkla humör. Hon är så totalt orädd och en riktigt liten kaxig tjej. Hon går fram till tioåringar i parken, slår till dem och tar deras saker. Får stora barn att gråta när hon helt orädd stjäl deras bollar (hon ÄLSKAR bollar). Samtidigt som jag gillar att hon har självförtroende och tar för sig, är jag lite orolig att hon ska bli en osympatisk buffel om vi inte försöker dämpa henne något. Idag var vi och lekte med en tjej i min gamla mammagrupp och jag var tvungen att vakta Nadia hela tiden, eftersom hon lappade till Ellen titt som tätt. Men när man säger till henne så växlar hon snabbt, lägger huvudet på sned och säger "mmmmm" medan hon klappar fint. Lilla ögontjänare. Jag önskar att jag bättre visste hur man rent pedagogiskt bör bemöta henne, men försöker använda mitt sunda förnuft och säga NEJ när hon slåss och ignorera när hon bara provocerar. Hoppas att det blir en bra människa av denna lilla kavata person.
Olivia börjar också få lite mer personlighet. Hon är fortfarande väldigt lugn och sover mycket, men hon säger till med rejäla vrål när hon har ont i magen och vill bli rapad. Vilket är rätt ofta, det verkar rymmas mycket gas i den lilla magen. Men annars ligger hon mest och tittar eller sover, hon gör inte så fasligt mycket väsen av sig ännu. Och hon skriker nästan aldrig... Men hon växer och har gått från det nykläckta stadiet till en riktig bebis. Och en väldigt söt sådan.
Helgen var för övrigt riktigt riktigt skön! Den kändes så lång och vi var ute nästan hela tiden. Det börjar synas på oss nu att vi tillbringar så mycket tid utomhus, härliga bonnbrännor och glatt humör!
Lilla fröken Nadia, hon har ett jäkla humör. Hon är så totalt orädd och en riktigt liten kaxig tjej. Hon går fram till tioåringar i parken, slår till dem och tar deras saker. Får stora barn att gråta när hon helt orädd stjäl deras bollar (hon ÄLSKAR bollar). Samtidigt som jag gillar att hon har självförtroende och tar för sig, är jag lite orolig att hon ska bli en osympatisk buffel om vi inte försöker dämpa henne något. Idag var vi och lekte med en tjej i min gamla mammagrupp och jag var tvungen att vakta Nadia hela tiden, eftersom hon lappade till Ellen titt som tätt. Men när man säger till henne så växlar hon snabbt, lägger huvudet på sned och säger "mmmmm" medan hon klappar fint. Lilla ögontjänare. Jag önskar att jag bättre visste hur man rent pedagogiskt bör bemöta henne, men försöker använda mitt sunda förnuft och säga NEJ när hon slåss och ignorera när hon bara provocerar. Hoppas att det blir en bra människa av denna lilla kavata person.
Olivia börjar också få lite mer personlighet. Hon är fortfarande väldigt lugn och sover mycket, men hon säger till med rejäla vrål när hon har ont i magen och vill bli rapad. Vilket är rätt ofta, det verkar rymmas mycket gas i den lilla magen. Men annars ligger hon mest och tittar eller sover, hon gör inte så fasligt mycket väsen av sig ännu. Och hon skriker nästan aldrig... Men hon växer och har gått från det nykläckta stadiet till en riktig bebis. Och en väldigt söt sådan.
Finns det nåt sötare än bebisar i pyjamas?
Det blev en ny balkongmatta från Indiska idag! (Frida, visst har ni likadan? Insåg inte det förrän jag såg kortet...)
Pilla lite bara
Mmmm, vattnet i kannan smakar gott
Vill ut igen..fredag 1 maj 2009
Första maj
Idag hade jag en liten stund för mig själv på eftermiddagen. Nadia och Oliva sov båda, Johan låg på sängen djupt försjunken i senaste numret av Offside och jag gick ut i eftermiddagssolen på balkongen. Där satte jag mig ned med en pensel i handen och började olja in våra balkongmöbler. Lyssnade på några måsar som skrek, kisade i solen, tittade ned hos grannarna mitt emot och konstaterade att de verkar vara i full färd att flytta. Och insåg att trots att vi betalade så många millar för vår lägenhet, varav säkert en för balkongen, så fick vi iallafall en balkong där det nästan alltid är sol. Hos grannarna mittemot, som också tillhör vår förening, är det nästan jämt skugga. Ren tur, för det var ingenting vi tänkte på när vi lade alla våra bud.
Sen vaknade Nadia och så även Olivia och så var den lilla stunden av lugn över. Johan fick lägga ned sin tidning och jag min pensel (fast jag hann precis klart) och istället påbörja Nadias middagsprojekt. Hon är fantastisk med maten, vår äldsta dotter och jag kände mig lite stolt där hon satt och slevade in broccoli och lax för glatta livet. Hoppas att det håller i sig!
Vi kombinerade läggning av barnen med tvättsortering och matlagning till oss själva (risotto och lammentrecôte, mmmm...) och det blev lite lätt kaotiskt ett tag. Men nu sover de båda, tvätten tumlar runt för fullt nere i tvättstugan och Johan och jag sitter bredvid varandra med varsin dator i knät. Men nu ska jag nog ta och lägga ned min och inta horisontalläge.
.
Sen vaknade Nadia och så även Olivia och så var den lilla stunden av lugn över. Johan fick lägga ned sin tidning och jag min pensel (fast jag hann precis klart) och istället påbörja Nadias middagsprojekt. Hon är fantastisk med maten, vår äldsta dotter och jag kände mig lite stolt där hon satt och slevade in broccoli och lax för glatta livet. Hoppas att det håller i sig!
Vi kombinerade läggning av barnen med tvättsortering och matlagning till oss själva (risotto och lammentrecôte, mmmm...) och det blev lite lätt kaotiskt ett tag. Men nu sover de båda, tvätten tumlar runt för fullt nere i tvättstugan och Johan och jag sitter bredvid varandra med varsin dator i knät. Men nu ska jag nog ta och lägga ned min och inta horisontalläge.
.
Valborg
Valborg blev alldeles oförhappandes en riktigt trevlig högtid detta år! Vi var ute i parken och lekte på dagen, men trots att solen sken blåste det snåla vindar och jag kände mig inte det minsta sugen på att fira kvällen utomhus. Men på eftermiddagen gjorde Nadia och jag iordning på balkongen - slängde gamla torkade plantor, planterade blommor och tvättade fönstren på balkongdörren (de små kladdiga barnafingrarna var till enorm hjälp här) - och då kände jag att i lä var det riktigt skönt. Så vi mötte upp med Elin, Emil och Thea samt massa kompisar till dem uppe på kullen i Vasaparken. Där sken solen och det var riktigt skönt. Vi bredde ut vår filt och korkade upp en flaska skumpa och mös lite medan Oliva snällt låg i vagnen och tittade upp i taket. Nadia klafsade runt bland makaroner och korv som Elin bjöd på och stal de andra barnens bollar. Hon ÄLSKAR bollar!
Fram emot middagstid kom Johans kompisar Martin och Karro som skulle äta middag med oss. Men eftersom det var så skönt att vara ute bestämde vi oss för att köpa en engångsgrill och lite mat och stanna kvar i parken ett tag till. Så jag gick hem och hämtade en bag in box och lite tallrikar, bestick och filtar till barnen, och Martin och Karro gick och handlade. Och så dukade vi upp när alla var tillbaka och åt gott i den tilltagande kylan. Nadia började bli trött och när hon ramlade med ena handen rätt ned i tzatzikiburken brast det för henne. Vi andra skrattade gott dock, för hon såg så rolig ut med vit gegga upp till armbågen. Men så torkade vi och tröstade och när hon sen fick äta lite grillat kött blev hon glad igen. Men det blev snabbt kallt så vi packade ihop oss och gick hem och lade barnen och drack sen en Irish Coffee (inte jag). Sen var det dags att amma Olivia men jag var lite trött då och somnade och vaknade inte förrän gästerna gått och det var dags att gå och lägga sig på riktigt.
Nyladdad med banan innan det är dags att gå ut
"BAH!!" - Nadias glädjerop vid åsynen av en boll
Elin och Thea (och Emil i bakgrunden) - picnicproffs!
Brrrrr....
Fram emot middagstid kom Johans kompisar Martin och Karro som skulle äta middag med oss. Men eftersom det var så skönt att vara ute bestämde vi oss för att köpa en engångsgrill och lite mat och stanna kvar i parken ett tag till. Så jag gick hem och hämtade en bag in box och lite tallrikar, bestick och filtar till barnen, och Martin och Karro gick och handlade. Och så dukade vi upp när alla var tillbaka och åt gott i den tilltagande kylan. Nadia började bli trött och när hon ramlade med ena handen rätt ned i tzatzikiburken brast det för henne. Vi andra skrattade gott dock, för hon såg så rolig ut med vit gegga upp till armbågen. Men så torkade vi och tröstade och när hon sen fick äta lite grillat kött blev hon glad igen. Men det blev snabbt kallt så vi packade ihop oss och gick hem och lade barnen och drack sen en Irish Coffee (inte jag). Sen var det dags att amma Olivia men jag var lite trött då och somnade och vaknade inte förrän gästerna gått och det var dags att gå och lägga sig på riktigt.
Vi planterar...
Nyladdad med banan innan det är dags att gå ut
"BAH!!" - Nadias glädjerop vid åsynen av en boll
Elin och Thea (och Emil i bakgrunden) - picnicproffs!
Brrrrr....Fina lilla Oliv del 2
Såhär ser hon ut nu - fem veckor gammal. Tänk att vi lyckats få två så fina barn!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)