Odenplan fredag 23 januari, klockan 18:07. Buss 42.

.

Bussen svänger höger efter Odenplan istället för att fortsätta rakt fram och den väldigt gravida och fredagströtta småbarnsmamman inser att hon tagit fel buss. Ställer sig upp vid utgången för att försöka komma av så snabbt som möjligt och suckar högt. Snaggad man i 35-40 årsåldern tittar upp.

"Fel buss" muttrar gravidmamman förklarande.

"Du kan få följa med mig hem" säger mannen och ler lite inbjudande.

Gravidmamman hajar till. Ser han inte att det putar stort under den öppna jackan?

"Jag jobbar på Dramaten" säger mannen som någon form av förklaring. "Och Stadsteatern". Han öppnar jackan för att visa upp en t-shirt med teatertryck.

"Jamen då så" svarar gravidmamman lite trött

Mannen fortsätter att kasta blickar och småprata lite och gravidmamman tänker att han måste vara blind eller full. En svag alkoholdoft tyder på det sistnämnda. Tillslut sneglar han så nedåt och får syn på gravidmammans allra tydligaste attribut. "Nämen oj då"

"Jamen du är ju så söt" fortsätter mannen "Du liksom strålar. Jag är dramaturg vettu, jag kan sånt."

Där stannar bussen äntligen och gravidmamman kliver av, lite glad att slippa de nuförtiden väldigt sällan förekommande lystna blickarna och vaggskyndar hem till sin familj, lite irriterad över den extra gåsträckan. När hon börjar närma sig hemmet skrattar hon till och tänker att man får väl vara glad för komplimangen iallafall.

.