Inbakat

Vi gjorde inbakade flätor idag efter middagen, bara på skoj. Hade inga snoddar nära till hands så det fick bli färgglada skosnören.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Aktiviteter

Jag har i dagarna bokat in barnen på olika aktiviteter. Nadia ska gå på Miniteatern med Emilia, och Olivia barngympa tillsammans med Douglas. Jag gör detta med lite motstridiga känslor. Å ena sidan tycker jag att de är lite små att ha fasta aktiviteter och att det binder upp oss lite, å andra sidan tror jag att det kan vara kul för dem att ha sin egen grej. Hade inte tänkt boka in Olivia på något, men det kändes så taskigt att bara Nadia skulle få gå igen, så det fick bli en sista minuten-gympa som jag bokade idag och som börjar redan imorgon. Det blir lite logistik att få ihop det hela, men vi kommer att alternera föräldrar och turas om att gå med barnen. Känns ändå bättre att ha det i veckan än på helgen som med Nadias barndans sist, jag tror knappt vi var på hälften av gångerna. Jag tror iallafall att de kommer att få kul!

.

Back on track

Oj så trött jag varit dessa dagar efter mötet i måndags, tänk vad luften kan gå ur en... Men nu tror jag att jag är back on track igen, började denna dag med ett jobbigt träningspass på Sats och känner mig nu sådär duktig och fräsch som man gör efteråt... På väg till Rival för frukost och screening från TV4 och står återigen och trängs på tunnelbanan.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Klänning nummer två

Den andra Monki-klänningen är svart, kortärmad och har en vit liten krage som får mig att se ut som en skolfröken. Skolfröken-looken får det bli idag, dagen för den stora presentationen. Jag känner mig inte helt redo för detta men nu försöker jag ladda mentalt medan datorn startar. Heja, heja, heja...



Kom i säng lite försent och Olivia vaknade lite för tidigt, därav påsarna under ögonen. Men jag laddade med bra musik hela vägen till jobbet...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hemmadag med högar

Herregud så skönt att bara vara hemma en hel dag. Efter sommaren så är det som att allting bara samlats på hög och det var hög (!) tid för rensning. Jag behövde ju dessutom jobba så jag ställde in dagens planer och stannade hemma.

Men innan jag kunde börja jobba så började jag rensa. Johan badade barn och jag började med att sortera bland alla mina smycken innan jag gick över till högarna. Såna här högar skapas överallt hos oss. Jag förstår aldrig riktigt hur de blir till för de innehåller en brokig samling saker som även när man verkligen försöker är svåra att hitta en plats till.

Byråhögen: iPod, liten tygpåse, My little pony-sko (vart är de övriga tre??), lock till liten burk (var är själva burken?), tatuering, ett gult skosnöre, visitkort till min PT, Lilla My-klistermärke utan klister, ett glasögonglas, en krita, hyrbilsavtal... Med mera, med mera...



Kökshögen (som delvis är en förflyttning av byråhögen): ett foto, rosa skosnören, Ica-kupong, mitt nya Eurocard, skattebesked, en lönespec, reflex... mm, mm...



Herregud så trist, jag blir uttråkad bara jag skriver detta och risken är stor att högarna åker ner i nån låda och skjuts på framtiden... Vad gör ni andra med alla småprylar? Är det bara vi som har sådana där högar??

- Posted using BlogPress from myr iPhone

Solnalördag

Igår var en bra lördag och kanske sommarens sista dag. Det var passande väder, för vi hade loooovat att komma och titta på Johans fotbollsmatch, jag och barnen, för första gången denna säsong. Men först gick jag till Sats och tränade på morgonen, och för att vara lite effektiv tog jag med barnen till Mini-Sats. På så sätt kunde Johan gå och storhandla och vi slapp stressa med det. Sen möttes vi upp och åt Cajsa Wargs flottiga men extremt goda Porchetta-macka till lunch. Sen gick, gick och gick vi för att barnen skulle somna, men gav upp när ingen verkade vilja det. Så vi gick hemåt men då somnade förstås Nadia precis när vi kom hem och eftersom vi hade syskonvagnen kunde vi inte ta upp henne, utan fick fortsätta att gå..

Vi hann iallafall gå hem en stund och Johan packade sina träningskläder och jag upp mina. Så åkte han i förväg och vi gick efter ett tag och mötte Pia som skulle med, och åkte efter. Barnen tyckte att det var halvspännande med en lång fotbollsmatch men en i motståndarlaget bröt foten och ambulansen kom körandes över planen, så lite action var det iallafall... Jag tyckte att det var mysigt att kolla på Johan och barnen ropade "Heja pappa, heja pappa!" så fort han hade bollen. Även David och Hilda kom och hängde med oss, mysigt. I pausen gick vi och köpte glass på Max och jag fick en stor milkshake. Det blev en extremt onyttig lördag för mig...

Efter matchen, som slutade 0-0 var slut, väntade vi på Johan när han duschade och barnen lekte i klätterställningen utanför omklädningsrummet - perfekt placering. Sen gick vi och åt middag tillsammans med David, Hilda, Kalle, Niklas och Desirée och valde en pizzarestaurang i Råsunda. Olivia hade fortfarande inte sovit men var pigg och speedad, ända tills hon ramlade med huvudet före i en stenpelare och skrapade pannan och blödde näsblod på båda sidor. Då var det en liten ynklig liten tjej, men hon repade sig snabbt och vägra somna förrän vi tog bussen hem vid halv tio.

Vi bar upp barnen när vi kom hem, men de sov förstås inte längre för det imorse utan vaknade sju som vanligt. Idag skulle jag egentligen åkt ut till Kristin och hälsat på barnen, men regnet öser ned och jag måste jobba. Skittrist att jobba på helgen men just i detta fall har jag inget val...

.

Time flies

Strömstad Juli 2009 - i skogen på väg till stranden

Juli 2011 - samma ställe och samma mamma i bakgrunden

Men en liten tjej som plötsligt blev stor

.

Fredagsslut

Sitter i soffan och är helt slut. Satt med samma presentation och jobbade från nio till halv sex, fastän jag egentligen skulle gått halv fyra. Tog en liten träningspaus på lunchen och körde Tabata-passet. Det är sååå jobbigt det passet och tar bara 20 minuter. Kan dela med mig om det är nån som är intresserad. Hursomhelst var det skönt att rensa hjärnan lite, men nu känns den helt slut igen. Sitter och velar om jag ska repa lite kraft och gå och ta en aw med några kompisar eller stanna och ta läggninsfighten. Kanske borde vara ett lätt beslut...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bröllopsnostalgi

Jag går till jobbet och upplever lite bröllopsnostalgi. Lyssnar på några av våra bröllopslåtar i Ipoden och tänker mig tillbaka. Kanske för att det var tre år sen nästan på dagen, kanske för att alltid när jag själv går på bröllop känner jag dels att jag önskar att vi själva haft energi, tid och ork att göra vårt eget ännu bättre (och att vi inte varit nyblivna föräldrar...), dels hur glad jag är att vi har vårt avklarat. För även om det fanns detaljer som kunde ha slipats på är jag verkligen nöjd med hur det blev. Och just nu lyssnar jag på några av låtarna vi hade och känner att musikvalet var helt perfekt.

Vi gick in i Ekotemplet tillsammans (att bli bortgiven av min far till en annan man är inte riktigt min grej...) till tonerna av stråkkvartettens version av "Bitter Sweet Symphony". Efter en stund spelade och sjöng Niklas och Ludde min favorit "The Quiz" av Hello Saferide (senare träffade vi Annika Norlin på releasefest och hon tyckte att det var ett lite märkligt låtval för ett bröllop. Men det beror ju på vad man svarar på frågorna, tyckte vi!). Och så sjöng Pia, Lisa, Lotta och Jonas "Bara om min älskade väntar" (Bob Dylan i översättning av Mikael Weihe) så fint. Och Ludde och Niklas avslutade med Lou Reeds "Perfect Day". Slutligen spelade stråkkvartetten "Imagine" medan vi tågade vi ut ur det vackra Ekotemplet. Det var ju faktiskt HELT perfekt. Det enda jag ångrar är att vi inte hade ett liveband på festen, men men. Vilken dag det var...



- Posted using BlogPress from my iPhone

Igår

Åsa och jag gick på gala. Vi inledde som på den gamla goda tiden med gemensamt piff och skumpa till det. Mycket härligt!



Snygg-Åsa!


Piff piff


Färdigpiffade


Vi inledde med att möta upp Karin (på visit från Frankrike) och gänget på Anglais


Och jag fick gulla lite med Mary-Shelly, Maria och John.

Sen kilade Åsa och jag vidare till Berns där vi kollade på prisutdelning, uppklädda tjejer och drack vitt vin. Eftersom jag hade en intensiv jobbdag framför mig idag blev vi inte så sena, men trevligt var det!

Posted using BlogPress from iPhone

Idag

Vaknade ganska trött imorse trots att jag såg till att komma hem i tid igår. Jag hade bråttom till jobbet så jag lämnade Johan med ytterklädskrånglet och hoppade på tunnelbanan två stationer. Det kommer jag inte göra om den närmsta framtiden. Det tar kanske tio minuter kortare att ta tuben, men usch vilken trist start på dagen det är att trängas med okända och stressade människor i en kvav tunnelbanevagn. Det var helt smockfullt och jag kom knappt in i vagnen. Jag har inte åkt tunnelbana i rusningstrafik sen i våras och kommer nog att fortsätta gå till jobbet framöver. Fast helst skulle jag vilja köpa en cykel. Inte lyckades jag komma särskilt tidigt till jobbet heller, före nio verkar nästan vara en omöjlighet nuförtiden.

Iallafall. Kom till jobbet och jobbade järnet tillsammans med min kollega som kommit upp från Malmö. Vi satt i ett konferensrum framför varsin dator och var mycket effektiva hela dagen. Fast jag förstår ändå inte hur vi ska hinna klart till presentationen på måndag, jag har ju dessutom svårt att jobba på helgerna med mina små barn.. Vid tre var jag ganska slut i skallen, avslutade och lyckades komma iväg i tid för en gångs skull.

Eftersom vi inte prioriterade storhandling denna helg har vi fått improvisera hela veckan. Jag såg inte fram emot ett Ica-race med kidsen så jag lyckades handla före dagis för ovanlighetens skull. Jag gick in på den lilla ekologiska mataffären bredvid jobbet och köpte goda korvar och rolig pasta. Hade tänkt göra någon tomatbaserad sås med bönor men så kände jag för pastagratäng och stekte upp korvslantar med champinjoner, blandade ihop med kokt pasta och riven ost och den ska snart in i ugnen. Jag kan knappt minnas när jag sist åt pasta och ännu mindre när den inte var av fullkornstyp. Lyxigt att få fuska lite idag (och igår.. och massa andra dagar).

.

Trötta barn

Jag har just lagt Olivia medan Nadia är inne i vårt rum med Johan och har något av ett psykbryt. Helt plötsligt bara kollapsade båda barnen och började skrika mitt i leken. Klockan var halv åtta och tröttheten slog till. Jag vet precis vad problemet är. De har ju båda börjat på storbarnsavdelningen och sover inte middag. Egentligen skulle bara Nadia ha börjat men det öppnades upp lediga platser, så även Olivia fick flytta med. Jag var väldigt tydlig med att Olivia behöver sin middagssömn - hon kan ju sova tre timmar mitt på dagen om hon inte blir störd - och pedagogerna på andra avdelningen lovade att det skulle ordnas. Problemet är bara att de inte separerar de barn som ska sova från de som inte behöver det, vilket resulterar i att lättdistraherade barn som Olivia inte sover, men sådana som inte ska det, som till exempel Walter, somnar. Så vissa är uppe hela kvällen sen, och vissa får psykbryt på kvällarna. För även om Nadia är 3,5 år nu, så har hon fortfarande behov av sin middagssömn, och Olivia har det ju definitivt. Jag förstår resursfrågan, men jag tycker verkligen att ett barn har rätt att få sova middag när de ju så tydligt behöver det. Och att en förälder har rätt till lite kvällsro...

Nu har Nadia äntligen tystnat och dricker sin välling. Men sagan gick hon miste om ikväll. Imorgon ska jag träna pump på morgonen och sen gå ut efter jobbet, så det blir helt barnfritt för mig (och då brukar jag längta lite...). Tyngre för Johan men vi försöker turas om att tanka lite energi då och då, så blir vi bättre föräldrar när vi är hemma. Vilket vi ju för det allra mesta är.

.

Regnkläder

Regnkläder är måttligt populära hos mina barn. Så jag fasar alltid lite för regniga dagar och de fighter de ska komma att innebära. Men eftersom Johan och jag har en princip att vi aldrig ger upp klädfighterna när vi väl gett oss in i dem, fick de på sig både regnkläder och gummistövlar (fast just denna dag var fighten mer av krånglande natur och inte så skrikig). Det visade sig välbehövligt, för när jag sen kom och hämtade på eftermiddagen var de rejält leriga.





Vi gick och handlade på stora Ica. Jag känner mig alltid som en travesti på småbarnsförälder när jag är där efter dagis, balanserandes trötta grinpellar som gärna bryter ihop mitt på golvet, avskalade regnställ och matvaror. Men de tycker att det är roligt med småvagnarna som de promt ska ha.




Nu står båda barnen och skriker, dags för läggning...

Posted using BlogPress from my iPhone

Toppenhelg utan barn

Nu var det så länge sen jag skrev att jag knappt vet vart jag ska börja... Vi börjar med fredagen. Då var nämligen dagis stängt, upptäckte Johan och jag någonstans i mitten av veckan. Eftersom vi har två barn tog vi ut varsin föräldradag och tänkte att vi på så sätt kunde åka ut till Ljusterö lite tidigare på dagen. Planen var nämligen att vi skulle åka dit på fredag, sova över, lämna barnen hos farmor, låna bilen och åka på bröllop på Ingarö, sova över där, åka tillbaka till Ljusterö på söndagsmorgonen och försöka hinna med halv trebåten tillbaka till stan. Men ju mer vi tänkte på det och ju mer vi kollade upp (t ex skulle vi behöva ta tre olika bilfärjor för att komma till Ingarö), desto mindre kändes det som en kul och skön helg, utan enbart stressigt.

Så med lite klurande och tack vare världens mest toleranta och uppställande (är det ett ord?) farmor blev det istället så att de tog barnen med sig ut till landet redan på fredagen. Så vi lämnade barnen i Solna på fredag eftermiddag och fick EN HEL HELG UTAN BARN. Vi kunde hyra bilbarnstolar på Säkerhetsbutiken på Kungsholmen och så var det problemet löst. Och så fick vi låna snälla Elins bil på söndagen för att åka och hämta. Vi såg framför oss en kanonhelg...

...och det blev det! Vi åkte direkt från Solna in till stan och gick på bio. Så sällan som vi går var det riktigt svårt att välja film, men det blev Kyss mig, en svensk film om kärlek och den var superbra med riktigt bra skådisar. Sen gick vi för att äta middag och kollade spontant om Åsa och Henrik ville hänga med. Och de ville det! Vi gick till en ny restaurang som vi skådat på väg från jobbet och för oss köttälskare kändes Köttbaren klockren. Riktigt mysigt ställe med världens skönaste stämning och god mat förstås. Det blev ett par glas Zinfandel och en blodig biff i trevliga vänners lag, innan vi knallade hem i ösregnet...

Nästa dag fortsatte regnet ösa ned och jag bestämde mig för att strunta i det träningspass jag bokat och istället bara passa på att softa hemma. För hur ofta kan vi göra det mitt på dagen?! Så vi åt god frukost och kollade sen på ett avsnitt av Six Feet Under som just nu är serien vi plöjer (förutom BÄSTA True Blood förstås). Sen var det dags att piffa och kila iväg till Nacka Värmdö-bussarna. De tänkta ballerinaskorna byttes mot gummistövlar och regnjacka packades ned. Vi mötte Åsa och Henrik, Micke och Maria på bussen och sen följde världens finaste bröllop. Det var alltså Johanna, min kompis Jennys lillasyster, som var barnflicka på vårt bröllop och där träffade min killkompis Christopher, som idag skulle gifta sig. Så man kan säga att vi kände oss extra inbjudna och dessutom kände jag nästan alla på bröllopet.

Vi hade en sååån trevlig och kul dag och kväll, så underbart att partaja med alla mina sköna vänner från det gamla gänget. I min iver gick jag ut lite för hårt, lite för tidigt, men hade kul ändå. Vi åkte hem vid halv tre och det var ganska lagom. Gissa om det var skönt med sovmorgon nästa dag! Jag gick upp och åt frukost vid nio och gick sen och lade mig igen och sov till elva! Då behövde vi åka och hämta barnen på Ljusterö men först åt vi brunch hemma. Hade laddat med surdegsbröd, bacon och ägg hemma och det var så skönt att inte gå ut och äta utan att stanna hemma. Men sen fick vi lämna hemmet och hämta bilen och köra ut till Ljusterö. Då var inte Johan så pigg, så jag fick köra både dit och hem och lämna bilen på kvällen sen. Men det var en riktig toppenhelg!

.

Klänning

Igår hade jag lite dötid efter jobbet innan jag skulle till Sundbyberg och springa Iform-loppet, så jag passade på att shoppa lite. Jag gick till Monki och köpte två klänningar och en tröja. Jag var säkert tio år äldre än den äldsta där och förut vågade jag mig knappt in i den butiken med alla popkids. Men de har ju sååå mycket fint, till superlåga priser så nu vågar jag...





Försökte ta en bild i hissen på jobbet, men det blev inte så bra. Men fin är den, dagens klänning. Skärpet köpte jag på Myrorna för att jag behövde ett vitt skärp till Johans mammas folkparksfest/överraskningsbröllop för två somrar sedan och har inte använt det sen dess. Nu var jag tvungen att göra ett extra hål i det och det sitter ändå lite löst. Sånt kan man bli lite glad över en vanlig torsdag i augusti.




- Posted using BlogPress from iPhone

Tabata

Idag hade jag ett kundmöte som drog ut över lunchen så jag hann inte träna som jag tänkt. Jag bokade ett kvällspass på Sats men vet ju att jag brukar ha svårt att komma iväg på kvällarna, mitt i middag och läggning. Så när jag kom hem efter dagis bestämde jag mig för att träna hemma för en gångs skull.

I DN Söndag stod för några veckor sedan om Tabata, döpt efter en japansk forskare som kommit fram till att denna sorts intervallträning är den mest effektiva träningsformen. Det går ut på att man ska göra en övning i 20 sekunder, vila 10 sekunder och repetera detta 8 gånger. Sen vilar man en till två minuter och går vidare till nästa övning. Jag laddade ned en app som höll tiderna, mycket bra! Det var kanske inte optimalt att träna med barn, men de var mycket intresserade och gjorde övningarna tillsammans med mig. Framförallt Nadia var mycket intresserad och stånkade och svettades tillsammans med mig. Och det var riktigt jobbigt, svetten rann...

Armhävningar

Olivia hejade på

Imorgon ska jag springa lopp igen (I Form-loppet) men bara 5 km så det känns som en piece of cake jämfört med lördagens mil. Men kul ska det bli!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Trött kalassöndag

Om jag kände mig pigg och i bra form efter loppet igår, har dagens känsla varit precis tvärtom. Klockan ett inatt släckte jag ljuset och klockan fem vaknade Olivia och bara vrålade. Hon måste ha drömt nåt men var arg och okontaktbar. Jag hade noll motståndskraft, mindes de gamla bebisknepen och gick bara ut i köket och gjorde en flaska välling som jag stack åt henne. Då tystnade hon men hade förstås hunnit väcka Nadia och så var hela karusellen igång igen. För Nadia ville inte bara ha välling, utan skulle dricka den i soffan och bråkade och skrek och jag ville bara dö. Tillslut gick hon iallafall med på att stanna i sängen men sen ville hon ha en flaska till och så var den inte tillräckligt varm och sen ville hon ha fläkten på och sen lät den konstigt.

Och den trötta mamman gick bara fram och tillbaka och uppfyllde order utan att ifrågasätta. Efter 45 minuter tystnade det äntligen och båda somnande om till halv åtta. Men jag har varit halvdöd hela dan och hade några jobbiga timmar innan Johan kom hem. Då stupade jag i säng och sov i en timme tills det var dags att gå på kalas. Tack och lov var Astrids kalas ett ganska lugnt sådant och jag orkade till och med med ett minirace på Daglivs med Johan och Olivia som kom och mötte upp. Men sen var krafterna slut och Johan var snäll nog att ensam ta med barnen till parken så att jag kunde få vila lite. Jag har lite ont i höftböjaren men i övrigt känns kroppen helt okej. Men åh vad skönt det blir med soffläge och tidig kväll...

Två bilder på partypinglan Nadia (som var jätteblyg och knappt släppte min hand på hela kalaset)






- Posted using BlogPress from my iPhone

Midnattsloppet

Ligger i sängen och känner mig mycket nöjd med mig själv. Midnattsloppet gick över all förväntan och inte någon gång kände jag att det var tokjobbigt, eller ens funderade på att ge upp. När jag sprang förbi 7-kilometersmarkören gratulerade jag mig till att ha sprungit längre än någonsin tidigare och inte ens i den där backen upp till Sofia kyrka som jag fasat för kände jag att det var outhärdligt. Det bidrog säkert att det var en sån stämning, med massor av folk som stod och hejade och vissa hade flyttat ut bord och stolar och tänt levande ljus. Lite saknade jag att ha någon som hejade på just mig, nästa år vill jag springa igen och ha min älskling med som support.

Med alla mängder av folk, nästan 23 000 löpare tror jag, låg internet nere så min löpapp funkade inte (eller den funkar offline också men jag hann inte ändra inställningarna) så jag vet inte min tid. Enligt vad jag själv kollade på klockan så tror jag ca 1 timme och 5 minuter och även om min enda målsättning var att ta mig runt springandes, kan jag inte låta bli att irritera mig lite över att jag passerade 60-minutersstrecket. Men det känns ändå bra och jag får satsa på bättre tider i kommande lopp, vi har iallafall tre framöver med jobbet. Nu, sooova.




Före...


Med jobbarkompisarna på en fullsmäckad tunnelbanestation



Fokuserad...


Klart! I did it!!

Posted using BlogPress from my iPhone

Laddarlördag

Tyst vecka på bloggen.. Jag skrev ett långt inlägg igår som bara försvann och då tappade jag sugen lite. Men det har varit en intensiv första vardagsvecka, och det känns ofattbart att vi bara för en och en halv vecka sedan hade badkläder på oss. Nu är det säkert tio grader kallare och jag får panik bara jag tänker på vinter, slask, snö och overaller. Ännu ett år då jag bara önskar att vi bodde någon annanstans...

Idag är jag ensam med barnen. Johan är i Örebro på sin kusins bröllop. Det känns lite konstigt att han är på bröllop utan mig, men jag ska springa Midnattsloppet ikväll och vi hade nog oavsett inte kunna skaffa barnvakt för en hel helg eftersom vi ska på bröllop även nästa helg. Så idag försöker jag ta det lugnt och ladda mentalt och hoppas att barnen ska vara snälla mot mig. Det har bråkats en del nu på morgonen, så jag hoppas på en bättre dag och kväll än morgon.

Nu ska vi äta lite lunch och sen gå ut!

Back to work

Tillbaka på jobbet sen igår, och det är onekligen något av en chock. Mail, mail, mail... hundratals mail, nästan 500 nya (men med tanke på att jag brukar kunna få ett par hundra på en eller två dagar, så var det mindre än jag väntat mig, förmodligen på grund av semestertider).

Har lite svårt att hitta gnistan dessa första dagar, men det kanske kommer. Barnen var iallafall jätteglada över att vara tillbaka på dagis och det har varit lätt som en plätt att lämna hittills. Att de är fler barn än vuxna denna vecka, och de får full attention kanske bidrar... Det var smart att mjukstarta lite denna vecka, det verkar som att det är först nästa vecka allting drar igång på allvar, både på dagis och jobbet. Vi har sista veckan av sommartid på jobbet också, så jag ser till att gå i tid trots att jag ännu inte hunnit igenom riktigt alla mail.

Idag efter jobbet passade jag på att gå och lämna blod. Det är någonting jag tänkt göra i flera år, men graviditeter och annat har kommit emellan. Nu var jag iallafall och gjorde det där första testet före sommaren men har inte hunnit iväg till själva blodgivningen förrän nu. Fånigt egentligen eftersom det ligger så nära, bara vid Fridhemsplan. Det kändes bra att lämna blod, gjorde inte ont och gick snabbare än jag trott. Men lite jobbigt att man måste börja äta järntabletter, jag blev så knäpp i magen av dem under graviditeten...

Jag kom hem till en trött make och skrikiga barn och lite mer bråk blev det under kvällen. Men jag tycker ändå att båda barnen vuxit mycket under sommaren, faktiskt i synnerhet Nadia. Hon blir fortfarande tokarg och kör golvläge, men det går att resonera med henne på ett annat sätt och hon kan plötsligt avbryta sig och börja prata om någonting annat, som att hon bara tröttnar på att bråka. Och det är som att hon faktiskt fattar när man säger att hon inte får det hon skriker om när hon skriker om det, även om hon förstås glömmer bort det tills nästa gång igen.

.

Natt

Det är sent, jag är trött, men jag kan inte sova. Täcket vrider sig som en korv under min kropp och jag är än för varm, än lite frusen. Balkongdörren står på glänt men grannarnas högljudda fest gör att jag tillslut väljer tystnaden och värmen. Men innan jag stänger känner jag som hastigast en smak av ungdomens fest, en igenkänning i de höga skrattsalvorna som kommer i intervaller. En känsla av svunna sommars fester, minnena av den sköna alkoholdimma som gjorde mig odödlig och sällskapet spännande och intressant. Kvällar som man aldrig visste hur de skulle sluta, bekantskaper som väntade på att bli upptäckta. Långa sommarnätter som aldrig slutade i mörker, aldrig innan solen gick upp. Långa promenader hem när drinkarnas påverkan började släppa. Känslan av här och nu och att världen är min.

Någon måste dra vitsar på festen hos grannarna, för ena sekunden är det nästan tyst, innan skrattet brakar loss. Det där brukade vara jag. Högljuddast, gladast och skränigast. Ibland kan jag fortfarande hitta de egenskaperna hos mig, men inte så ofta. När jag stänger dörren känner jag ingen längtan att vara där, ingen rastlöshet av att ligga hemma en lördag. Inte heller någon irritation över festen intill, bara en stilla förhoppning om att lugnet ska lägra min kropp och sömnen infinna sig. Istället vaknar barnen och jag jag får se mig själv stå i mörkret och sjunga helt andra sånger än jag hade gjort om jag varit med på festen. Var sak har sin tid...

.

Bakismat och Charlie

Vi lämnade ett kallt och regnigt Oslo igår och landade i ett soligt Stockholm. Perfekt! Jag duschade och piffade och gick sen på möhippa. Det blev inte jättesent men jag var förstås ändå supertrött idag, med jordens huvudvärk. Dessutom ensam med barnen, eftersom Johan var (och fortfarande är) på motsvarande svensexa. Men barnen var jättegulliga och vi hade en mysig dag tillsammans med Lina och John.

Till middag passade jag som vanligt på att laga sånt som inte Johan är så förtjust i, men som barnen och jag älskar. Halloumin jag köpt smälte ihop till en smet i stekpannan så den fick inte vara med på bild (Grilloumi, som jag tyckte lät skumt men köpte efter en rekommendation i en mattidning - aldrig igen!), men det blev strimlad kyckling med bulgur, körsbärstomater, haricots verts och oliver. Samt basilikaolja ringlad över. Vi har massa örter på balkongen nu så jag bara mixade lite basilika med olivolja. Gott blev det! Och ganska snyggt.




Det här är Nadias kompis Charlie. Han fick ta en tur i tvättmaskinen idag, efter att blivit kräkt på och nedsmutsad på semestern. "Va jufsig Charlie är!" sa Olivia hänfört när han tvättats klart. Nadia å sin sida var lite bekymrad över att Charlie inte hade nåt efternamn och klurade en stund innan hon föreslog Tandfrisyr. Fast hon ändrade sig sedan till Kaka. Så nu heter denne lille blöta rufsis Charlie Kaka. Personligen gillade jag Tandfrisyr bättre...



Olivia debuterar inatt utan blöja. Den har varit torr på morgnarna på sistone och hon vill så gärna vara stor och sova med trosor - "Näj jag blir lite större får jag sova med tosoj"säger hon varje kväll vi sätter på blöjan - så jag tänkte att vi testar. Återstår att se om det var smart eller om det blir till att tvätta lakan framöver...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Oslodagar

Nu är vi i Oslo och det är sista dagarna på semestern. Vi bor hos Felix och Siris bortresta grannar, i en lägenhet som är fantastiskt fin och så full av små fina saker att vi knappt vågar vara där med våra klåfingriga barn. Det är mysigt att umgås med min fine brorsson och hans familj, men jag är glad att vi ändrade som vi gjorde och bara stannar i ett par dagar.

För jag vet inte om det är semestern slutskede och ännu ett nytt ställe, men barnen är sååå jobbiga. Lyssnar inte på ett ord man säger och bråkar om allt (med oss). Nadia var helt vidrig när vi skulle lägga igår kväll, skrek och bråkade i timmar och vi var helt slut när de tillslut somnade vid tio. Så vi gick också och lade oss men det var så varmt och kvavt och jag hade svårt att somna. Och sen blev vi väckta av att Nadia mitt i natten hade bajsat på sig??? Tack och lov kom inget på varken lakan eller madrassen men jag fick duscha henne och tvätta toan, halvsovandes...

Idag har vi promenerat runt i Oslo, ätit lunch ute, fikat, bråkat om skor och annat... Barnen somnade i vagnen på väg hem och vi bar upp vagnarna till lägenheten, och lyckades själva få oss 40 välbehövliga minuters middagslur. Sen gick vi och handlade goda korvar och så grillade vi tillsammans med Siris trevliga mamma ute i deras fina park utanför porten. Barnen lekte i den lilla tillhörande lekparken och roade sig helt själva medan vi andra åt och hade trevligt. Sen gick vi hem och duschade två genomlortiga barn och nu är de lagda med betydligt mycket mindre bråk än igår. Imorgon åker vi hem och det ska bli skönt att komma hem, även om jag är väldigt glad att vi tog vägen förbi Oslo.

Lite bilder på fina kusiner!















Slutligen: Nadia har lärt sig skriva sitt namn, helt utan hjälp. Mamman är mäkta stolt!





- Posted using BlogPress from my iPhone

Sista dagen på västkusten

Bara ett superkort inlägg innan sovdags. Vi skulle åkt till Oslo igår men stannade några extra dagar här. Vi har det helt fantastiskt. Fortfarande 25 grader och sol och vi umgås jättemycket med Johans syssling Stefan med familj. Nadia följer femåriga Maja i hasorna och Olivia har blivit kompis med vilda men gulliga treåringen Hannes (som påminner jättemycket om hennes bästis Douglas, men ännu vildare och ännu starkare). Och vi vuxna har supertrevligt och dricker vin och grillar medan barnen slår rekord varje kväll i att vara uppe sent. Det får bli ändring nästa vecka...



Idag var vi hela gänget iväg på utflykt till Nordkoster och det var så fint och en sån skön och trevlig dag.







Imorgon blir det tvätt och städning för hela slanten innan vi tar bussen klockan 16. Stugan ser ut som ett bombnedslag eftersom vi nästan bara är hemma och vänder hela tiden. Lite sorgligt blir det att åka härifrån, vi har haft det så underbart.



Hejdå Strömstad!

- Posted using BlogPress from my iPhone