lördag 31 maj 2014

Calorie overload

Idag har jag ätit:

Pasta till lunch, fryspizza till middag och däremellan:

- Kardemummabulle
- En CoCo
- lite av Olivias godispåse
- smakat på Nadias äckliga Sean Banan-godis (köp inte den, inte ens barnen gillade)
- Lite av Lindas smågodis 
- halva Olivias kulglass som hon inte orkade
- en Caffe latte
- en 100 grams mörk chokladkaka med rostad mandel 

Herregud. Som att det var jag som sprang maran, och inte bara kollade lite... Min ursäkt var att jag var så trött, Elias vaknade 04:45 imorse och även om jag fick sova en timme till så räckte det inte, och att jag är ensam med kidsen. Fatta hur tjock jag skulle bli som ensamstående!  

Jag drar ett rött streck över denna dag och hoppas jag kan skärpa mig lite framöver. Jag som varit så duktig så länge... 

fredag 30 maj 2014

Redan fredag

Hela veckan har visst gått, med dålig blogguppdatering... Jag minns knappt vad jag gjort, men lite träning, myslunch med Lina, utemiddag med en decimerad skara Toppentorsdagsfirare (denna gång på en tisdag) har det blivit. Och i måndags kväll var Johan och jag på föräldramöte i Nadias nya skola. Eller rättare sagt i filialen bredvid, själva skolan är inte färdigrenoverad ännu. Jag tyckte inte att det kändes fantastiskt, om jag ska vara ärlig... Det var ju vårt tredjeval och även om denna ligger närmast hade jag så gärna velat ha Lilla Adolf Fredrik. Precis som alla andra, men trots att vi bor så nära även denna hör vi inte dit, och hade litet hopp om att få det. Istället verkar vi hamnat sist i listan på denna skola, för Nadia hade hamnat i en klass som var "ihopskrapad" av de elever som tillkommit, och trots att alla de andra klasserna hade 50/50 i fördelning mellan tjejer och killar, var det mer än dubbelt så många tjejer som killar i Nadias klass. Hennes två fröknar verkade bra, men det bekymrar mig lite att ingen av dem är lärare, utan en förskolelärare och en under utbildning. Det är ju visserligen bara förskoleklass nu, men ändå, jag trodde vi skulle få en grundskolelärare som de sade vid infomötet. Dessutom hade de enbart rekryterat unga tjejer, inte en enda man eller äldre person. Och när man ställde frågor till biträdande rektorn upplevde jag bara att hon pratade bort det och körde samma säljharang om och om igen. Jag gick därifrån med lite dålig känsla i magen, men Johan hade inte samma upplevelse som jag så jag hoppas att han har rätt och jag fel. Och jag tror ju att Nadia kommer att kunna göra någonting bra av det om hon får rätt förutsättningar, så det blir säkert bra när allt är på plats. Hoppas det iallafall, tyckte om hennes lärare, hon kändes som en riktig "skolfröken" men var nog i min ålder eller yngre.

Lillkillen Elias har gått från att vara världens mest medgörliga, till att upptäckt den egna viljan och spänner kroppen och vrålar när man stoppar med honom i vagnen eller lägger honom på skötbordet när han inte vill. Men han är lätt att distrahera och det går oftast över på några sekunder. Jag tycker också att han har blivit lite mer mammig, han tittar låååångt efter mig och vill allra helst vara hos sin mamma när någon annan tar honom. Förmodligen eftersom jag är den som umgås allra mest med honom.


I torsdags var det ju Kristi Himmelfärds och ledigt. Johan och jag var barnvakt åt Toves barn James och Scott. Det var en jättemysig dag som vi tillbringade i Observatorielunden, först i parken och sen åt vi lunch på McDonald's. Men vi ska nog inte skaffa två barn till, snacka om fullt upp hela tiden! Men jag känner mig stolt över våra barn, och framförallt Olivia, som har så lätt att ta till sig nya personer. Efter en liten stund hade de fått James att tina upp och de lekte för fullt tillsammans. 





Nu ska vi lägga stora barn, lillskrutten sover som alltid sen halv sjusnåret. Denna helg är jag ensam med dem nästan hela helgen, Johan ska på svensexa och sticker tidigt imorgon bitti. Jag ser inte jättemycket fram emot det, mest för att det är så trist att vara ensam och så jobbigt att gå upp halv sex varendaste dag...

måndag 26 maj 2014

Helg och val

Redan klockan fem ringde min lilla Elias-väckarklocka denna måndagsmorgon. Men jag ska inte klaga, för andra natten i rad sov han utan avbrott och de tidigare nätterna har han bara vaknat en enda gång. Underbara framgångar!

Mindre muntert känns det att se resultatet av gårdagens EU-val. Jag brukar göra mig mån om att hålla denna blogg lagom trivial och opolitisk (förutom enstaka genusutbrott), men ibland kan jag inte avhålla mig från att kommentera det politiska läget. Idag är en sådan dag. Johan och jag valvakade igår kväll, men orkade inte vänta in de definitiva siffrorna. Så otroligt deprimerande att så läsa imorse att SD ökat ytterligare och riktigt skrämmande känns det att de högerextrema partierna i övriga Europa fått sådant fäste. Att Front National i mitt  andra hemland Frankrike fått 25% av rösterna får mig att vilja gråta. Vad har hänt? Har Europa helt tappat minnet? Visst förstår man att den enorma arbetslösheten och EU:s flathet skapat frustration bland medborgarna, men att rösta på dessa galningar... Jag är mållös. Lite muntrar det iallafall upp att både Fi och Miljöpartiet fått sådana framgångar, ska bli mycket spännande att se vad Soraya Post kan åstadkomma nere i Bryssel. Så, nu slut på den amatörmässiga politiska kommentaren. 

Måndagmorgon, som sagt, men dagis är stängt och barnen hemma, så lite känns det ändå som fredag... Ännu en solig och varm dag, men sämre väder verkar vara på väg, så det gäller att njuta nu! Njöt gjorde vi även i helgen. I lördags var förstås Johan tokbakis efter sin utekväll i fredags, men jag lämnade honom med barnen och gick och tränade. Jag behövde lite egentid efter en heldag och kväll med kidsen. Lite bar det emot att gå inomhus, men det var ett tufft pass och sååå skönt efteråt och jag hann ändå få en massa sol, så jag ångrade mig inte en sekund. Hem och duscha och sen tog jag med mig de stora barnen och gick via Ica till Karlbergs slott. Elias och Johan stannade hemma och sov och vi andra satte oss vid vattnet och jag läste bok medan barnen lekte, matade änder och åt lördagsgodis och jordgubbar. Åh vad skönt vi hade det och så mysigt att få umgås bara med dem. Och så enkelt att inte ha en bebis med...


Lite väl matchande i klänningar de fick ärva från Ella dagen före... Det är tur för oss att hon är så kräsen, gick därifrån med en hel kasse mestadels nya kläder!



Senare på eftermiddagen vaknade våra två manliga familjemedlemmar till liv, plockade med sig lite extrakläder och en flaska vatten, och anslöt. Vi skulle på middag hos Hanna och Fredrik med kids, på Kungsholmen, så vi tänkte gå direkt. Det är ju bara på andra sidan vattnet, tänkte vi, och tog den fina vägen som inte är St Eriksbron, men det var ju mycket längre än vi tänkt, och vi blev en halvtimme sena. Men vilken mysig familjepromenad! 




Middagen var supertrevlig och god, och Elias som är en riktig drömunge just nu (vågar knappt skriva det..) somnade med välling i deras säng klockan halv åtta och sov sen genom hemresan ända till nästa morgon. Vi andra åt efterrätt och drack vin och barnen orkade gå ända hem vid halv elva då vi packade ihop oss. Nadia sov ända till klockan nio nästa morgon...


Klockan halv tio var det dansskola men de har ju kass organisation där och ingen kom och låste upp... Tillslut kom de iallafall men hade missat att de lovat barnen fika och avslutning, så killen fick springa iväg och nödhandla frysta tårtor...

Glad Oliv som INTE ville dansa... Hon tittade på film i soffan utanför istället. 

Sedan handlade vi för brunch på gården med Jenny och Alan, Hanna och Nino och så alla kidsen. Massor av goda saker och det blev otroligt härligt häng i många timmar. Barnen lekte och lekte, även om vi fick medla en del konflikter mellan främst Nadia och Olivia... Men Olivia och Rufus ville aldrig sluta leka. Vår gård är grym, måste hänga där lite oftare!



Sen gick Johan och jag och röstade och sedan löstes vi av och så gjorde Hanna och Nino detsamma. Olivia och Rufus fortsatte att leka själva på gården men sen fick vi upp två genomlortiga ungar som Johan lyckades få ned i badkaret. Tre gånger fick vi byta badvatten! Sen stoppade jag ned Elias där också. 


fredag 23 maj 2014

Sköna och intensiva dagar

Herregud, vilka underbara dagar vi har just nu. Jag verkligen älskar sommar och värme, och denna period, när allt det gröna är så nyutslaget och fräscht, ljuset har kommit tillbaka, och man har hela långa sommaren framför sig, bara njuter jag. Mellan hägg och syren, min absoluta favorit på året. Och att vara föräldraledig denna årstid är ju extra lyxigt! 

Jag och Elias har varit ute så mycket de senaste dagarna att jag har haft helt ont i ögonen på kvällarna, trots solglasögon. Det går ju bara inte att vara inomhus! Elias är inte lika förtjust, han verkar ha lite jobbigt med värmen och har varit lite gnällig och prickig på kroppen, vilket jag tror är värmeutslag. Så vi hänger förstås mest i skuggan, men hemma är ju också varmt...

Igår var vi hemma hos min nya mammakompis Erika och hennes lilla Ebba, och även Marina som lustigt nog känner Erika, kom med sin lilla Lisa. Sen ned på stan en sväng för snabbsväng på H&M och så iväg på möte på jobbet och så handla och hämta på dagis. Jag kände mig trött efteråt och hade ont i fötterna efter en heldag i ballerinas. Men Elias sov superbra på natten och vaknade bara en enda gång, klockan tre, men somnade snabbt om. Hoppas hoppas att det fortsätter så!

Just chillin'

Idag var en stekande varm ledig fredag och jag såg fram emot att fly stan och hälsa på Elin & co i deras nya hus i Sollentuna. Men stackars Thea blev sjuk så då fick vi försöka hitta alternativ. Funderade på alla jag känner som bor i hus och kunde tänkas vara lediga och chansade på Kristin, vilket visade sig vara en riktig fullträff eftersom hon var ledig mellan två jobb. Så hon hämtade Ella på dagis redan klockan tio och jag och kidsen åkte ut till Gamla Enskede. Och åh vilken mysig dag vi hade! Vi gick från fyra barn till sju efter att vi hämtat Anton i skolan och sen Ellas två kompisar  som skulle komma och leka men barnen hade så kul och hoppade studsmatta, badade i vattenspridaren och klättrade i trädkojan, medan Kristin och jag hängde med Elias på altanen och för första gången någonsin kände jag mig sugen på att bo i hus... 

Två stora saker hände:
1. Nadia och jag såg Prins Daniel och Estelle på barnvagnspromenad på en liten skogsstig bakom huset när vi skulle plocka blommor. Jag är ju tokrojalist som tycker att det omoderna och odemokratiska kungahuset ska avskaffas ögonaböj men kunde ändå inte låta bli att bli lite star struck... Det var så otroligt oväntat. 

2. Jag upptäckte två små tänder på väg upp i Elias underkäke! Äntligen! Efter tre barn känns det fortfarande lika stort med dessa tydliga små utvecklingssteg. Kanske därför han varit så kinkig senaste dagarna, åtminstone hoppas jag att inte kinket återstår. De känns inte ännu, bara syns..

På tunnelbanan på väg ut. Jag ser ut att ha lite märklig frisyr, men det är killen bakom...

Jätteglad på veranda!

Skratt skratt 

Och som alltid underhållen till max

Fina Kristin

Vi stekte plättar och pannkakor en masse

Och åt med jordgubbar och grädde 

Älskar pannkakor...

Genom vattenspridaren...



Torka

Hoppa studsmatta

Lyxigt med massa bebisleksaker 

Som alltid fick vi ett gäng kläder som Ella ratat. Här ny klänning för Nadia. 
På hemväg efter en lång dag! Vi köpte pizza på vägen, eftersom Johan skulle ut med sina gamla jobbarkompisar. Skönt att slippa laga middag! Elias somnade i vagnen men trots det somnade han på ett kick hemma och har inte gett ett knyst ifrån sig sedan dess. Nu ska jag äntligen sova jag med, supertrött!

onsdag 21 maj 2014

Vissa framsteg

Det har ändå gått framåt med nätterna de senaste dagarna, tycker jag. Vi flyttade in Elias säng i arbetsrummet i måndags och sen blev det lite spring på natten men helt okej ändå. Och i natt var han inte så stökig förutom en ganska lång sväng vid tre och sen en till vid fyra, precis som jag somnat om, som Johan tog. Men allt är ju beroende på vad man jämför med förstås, och jag ska erkänna att jag är rätt trött. Man vaknar ju till på ett helt annat sätt av att gå upp och gå, jämfört med att bara lyfta över bebis och amma, vilket jag ju i princip kunde göra i sömnen. Men det går åt rätt håll känns det som, och det är ju huvudsaken! Att lägga honom i eget rum var nog det bästa vi kunde gjort, än så länge är det värt lite springande och han vaknar betydligt mer sällan än han gjorde innan. 

Men varje kväll när jag går och lägger mig hoppas jag på en dräglig natt... Men nu kan vi iallafall ha lampan tänd och läsa innan det är sovdags!

I Dylans ärvda skjorta. De är så lika i samma kläder!

Efter att han sovit fick han en sån fin liten rockabilly-frilla

Igår gick vi till Vasaparken efter dagis och träffade Nadias älskade Emilia. 

Nadia och Emilia hoppar studsmatta med sina småsyskon

Studs studs.. Sen tappade hon honom.. Men det gick bra. Han blir härdad, det lilla livet.

Här syns det att jag är lite trött just nu...

Idag hängde vi i Vasaparken ganska länge, men på gräset. Men Elias verkar inte hantera värmen något vidare, han har fått värmeutslag över hela kroppen (tror iallafall att det är värmeutslag) och var ganska gnällig hela dagen. Jag satte honom i badkaret när vi kom hem, och det tyckte han var skönt.

Men sen blev han ledsen igen. Jag som tänkte att han skulle få sitta och lufta rumpan en stund. Olivia badade med honom och blev kvar i evigheter, lekandes i badkarets nu kalla vatten.. Hon är en riktigt liten suris just nu, Oliven. Hon som varit så härlig så länge, nu är det skrik- och bråkfas igen... Dessa ungar, alltså!

måndag 19 maj 2014

Hemväg


På hemväg efter en kväll med vin och goda gamla vänner. Alkoholens bedövande och förhöjande effekt, musiken i mina lurar, doften av regnvåta försommarblomster. Plötsligt är jag inte jag just nu utan den jag jag var för länge sedan. Bekymmersfri men bekymmersfylld. Så säker och så osäker. Så obrydd men så bekymmersfull. Jag är inte på väg hem till en familj som bor på massor av kvadrat, utan till en rödmålad hall med gulddetaljer och ett fåtal kvadrat därutöver. Natten är min och ostörd. 

Jag stannar upp på Odengatan och njuter av den korta tidsflykten. Andas in Vasaparkens våta grönska, asfaltens fukt, och fortsätter sedan förbi Gästrikegatan, mot mitt riktiga liv. Förbi ICA där jag tillbringar all min tid och halva min inkomst. Hem till mig, hem till mina kärlekar och meningen med mitt liv nu. Jag faller inte, som den gode gamle Lasse sjunger i mina öron, utan går. Drar lite på stegen för att förlänga ögonblicket. Går lite till och snart är jag hemma. Hemma hos mig där nuet är påtagligt och välkommet. Godnatt. 

En stor liten bebis på bröstet

En jobbig natt ligger bakom oss. Elias vaknade mellan varje timme till varje halvtimme hela natten. Första delen av natten gnydde han bara lite men vid fyra började han storgråta och jag klarade inte av att låta honom vara ledsen, så Johan fick ta över. Han skriker liksom inte, utan gråter, och jag ville nästan gråta med honom. Han var varm och febrig och tittade på mig med bedjande ögon, tyckte jag, och jag kände mig usel. Men jag ville inte äventyra allt som vi kämpat för senaste dagarna så jag gick ut och satte mig i vardagsrummet medan Johan lugnade honom. Gick in och lade mig igen när han tystnat. Klockan fem vaknade han sen igen och då tog jag upp honom i sängen och ammade honom. Och han ammade typ till klockan åtta, så fort jag försökte dra ut så vaknade han och grät. Puh! Trött idag men inte så trött som jag kommer att vara imorgon, eftersom jag ska hem till en kollega och dricka vin idag. Dålig timing...

Nu sover han på mitt bröst. Helt klart att han inte är helt hundra idag. Hade tänkt gå och träna men kände inte att jag kunde lämna in honom på MiniSats så jag bokade av och tog en powerwalk i Hagaparken med Jenny och Sebastian istället. Det började ösregna men det var rätt skönt ändå. 

Ikväll funderar jag på om vi inte ska flytta in hans säng i arbetsrummet, kanske blir det enklare om han inte ser mig... Eller så får jag bara springa fram och tillbaka hela natten. Det kommer nog inte att bli så lätt att sluta amma denna gång, de andra två slutade av sig själva utan ansträngning från min sida, när de var 7-8 månader. 

Men. Allt detta känns så extremt futtigt när jag läser om cancersjuka Lina som dog inatt och lämnar tre barn efter sig. Såhär slutar hennes text, jag läser det med en tår i ögat och orkar med vilka nätter som helst så länge jag får ha mina barn hos mig, och så länge de får ha en mamma. 

"Min man sover hos mig i natt och i morgon hämtar han hit sönerna igen. Om det är sista gången jag ser dem vet jag inte. Inte de heller och de gråter. Loke, tyst och med ihopknipna ögon. Elis, med stora tårar rinnande ner för kinderna och frågor på frågorna och så Jack, minstingen som öppet storgråter och klamrar sig fast vid mitt ben.

Och så min älskade, fantastiske Petter som biter ihop, håller ihop och gör det hela gångbart. När jag går vidare så faller han, jag vet att vi har vänner som fångar honom då. Tacka gudarna för alla som kommer göra det.

Så. Jag vet inte om vi hörs nästa vecka. Jag hoppas. Och gråter som Elis med Petter att klamra mig fast vid.

Ses sen, oavsett, håll ett öga på stjärnan längst ut till vänster i formationen Cassiopeia. " Ur GT

lördag 17 maj 2014

På soffan

Jag sover på soffan inatt, för andra kvällen i rad. Inte för att Johan och jag genomgår någon äktenskaplig kris utan för att vi kör Projekt Stoppa Nattamning. Elias ska få lära sig att sova hela nätterna, är planen. Timingen känns inte helt optimal, hans två månader långa förkylning fick ny fart häromdagen, möjligen utlöst av tbc-vaccin i torsdags och dessutom sover ju mamma och Victor i gästrummet som ligger vägg i vägg med vårt sovrum, och får ta del av lite babygråt. Men detta var enda helgen inom en överskådlig framtid som det funkade, sen är Johan borta en kväll varje helg och det hela hänger på att han kan ta nätterna med Elias. Jag själv har ingen motståndskraft, klarar inte av att höra mitt barn gråta när jag vet att jag har lösningen så nära till hands...

Natten till idag var ganska stökig. Vi gjorde först missen att börja kolla på en film alldeles för sent och Johan kan inte bara stänga av, som jag, utan måste kolla klart. När den var slut klockan ett vaknade Elias, som sovit oroligt hela kvällen. Sen hade jag svårt att somna och när jag somnat vaknade jag av att Olivia vrålskrek över att det kliade i rumpan. Undra om det inte är springmask, det har det varit på Nadia när det kliat sådär frenetiskt därbak. Sen somnade jag iallafall vid tre och sov till fem när Elias vaknade och jag gick in och lade mig i sängen och ammade honom. Vi sov sen till halv åtta när barnen kommit in sjutton gånger sen klockan sex för att fråga om olika saker, då vaknade även Elias och jag gav upp och klev upp. 

Gjorde lusbehandling på barnen eftersom Olivia kliat sig massor i håret på kvällen och vi upptäckte gnetter. Suck... Skönt att ha mamma till hjälp iallafall, hon hängde med Elias och luskammade sen de stora barnen. Sen ville Elias sova igen och då gick mamma, jag och de stora ut för att gå på loppis på Norrtullsgatan. 

------

Och nu är det typ ett dygn senare, jag orkade inte skriva klart igår. Natten blev ganska stökig för Johans del men jag sov iallafall mycket bättre än jag gjort natten innan. Vi hade trotsat den förlamande tröttheten på kvällen och passat på medan mamma var kvar och gått ut och tagit en promenad i kvällssolen. Vi satte oss en stund på en gräsplätt i Vasaparken och bara njöt av tystnaden och jag av avsaknaden av min egen röst. Hann bli rätt trött på den under den gångna veckan... Sen hem och krascha på soffan och så en andra amningsfri natt för mig, en vysspyss-natt för Johan. 

Tidigt imorse åkte mamma och Victor tillbaka till Tel Aviv, så mysigt att ha dem här. Nu är planen att snart flytta in Elias i arbetsrummet som ska få bli hans, men ska se att han inte vaknar varje timme först. Den stora utmaningen blir att jag ska ta natten inatt eftersom ju Johan ska upp och jobba imorgon. Elias är fortfarande rätt skruttig, ögonen är kladdiga och rinner, han har lite feber och är kinkig och vill inte äta, så det känns fortfarande inte helt rätt att ta detta nu, men nu behöver vi löpa linan ut eftersom vi påbörjat. Vi hade iallafall en supermysig dag idag, vi hängde på en filt i Vasaparken i princip hela dagen men i olika konstallationer eftersom både Nadia och Olivia var bjudna på varsitt kalas precis i närheten. Kinamat till middag, som alltid försvinner all matlagningslust så fort temperaturen närmar sig sommarvärme...

På väg till piratkalas

Piratprinsessan

Parkhäng och lek med Olivias jättebarbie som hon köpte för sin tiokrona på loppis. 


Lille turisten

Kul att roa sig med lillebrorsan

Sparkat av sig pjucken...

En prinsessklänning fattigare


Avslutade dagen med bad av de två yngsta...