Easy way out...

Jag hade på känn att man inte skulle orka vara fullt så principfast med trean som med de andra två. Och det stämmer. Konstigt nog, kanske jag bör tillägga, eftersom jag har oändligt mycket mer tid och energi nu än när Olivia var liten bebis. Men hursomhelst har jag tagit lite för vana att ta den enkla vägen när det är dags för läggning av lillkillen. Inte på kvällarna, då får han välling i vår säng och läggs sedan fortfarande vaken i sin egen säng, där han får somna själv. Men på dagarna sover han antingen i vagnen, eller om vi är hemma brukar jag amma honom och då somnar han och sen får han ligga kvar i vår säng eftersom jag inte vill riskera att väcka honom. Och då kan han sova i evigheter, ibland över tre timmar! Men det är nog lite dumt att bita sig själv i rumpan på detta sätt, jag vill ju ganska snart sluta amma och detta är ju inte direkt rätt sätt... Skönt ändå att kvällsrutinerna funkar, det är ju dem man har mest nytta av på några års sikt. Och resten ska vi ta tag i. Snart...

Vi kom hem från Oslo igår eftermiddag och jag var så trött att det kändes som att jag rest från Sydney eller nåt... Felix och jag gick och gick hela dagen innan, Elias vaknade många gånger på natten och så hade jag gått upp halv sex två dagar i rad utan någon vila på dagen. Så när Elias somnat på flyget gjorde jag detsamma, och önskade för första gången någonsin tror jag, att flygresan varit längre. Hann bara sluta ögonen så var det dags att fälla upp stolsryggen och gå ned för landning... Det gick iallafall bra att ta sig hemåt också och Nadia och Olivia blev så glada att återse oss när vi sen gick och hämtade på dagis. Då passade förstås Elias på att sova i vagnen, för hemma hade han inte velat somna.

Johan var på AIK-match på kvällen och jag tog en ensamkväll med en lite krånglig Elias som vaknade ofta och en liten Nadia som inte kunde sova. De är så olika när det gäller sömn, mina döttrar. Olivia är precis som sin far, somnar i samma ögonblick huvudet landar på kudden och snusar sen sött, medan Nadia ligger och skruvar sig och tänker på läskiga saker och inte kan sova... Igår fick hon komma upp och titta på nåt matlagningsprogram med mig och äta en macka, och sen somnade hon lättare. Hoppas att det inte blir en vana bara...

Avslutar med några bilder från sista dagen i Oslo. Jag tycker ärligt talat att det är en ganska intetsägande stad, förutom Vigelandsparken som jag tycker mycket om. Men det var ju förstås superhärligt att träffa mina släktingar och deras lägenhet var jättefin. 

Vi åkte gammal spårvagn, till Franks förtjusning.

Det var också ett bra sätt att se staden på!

Sen åkte vi den hem igen, efter någon timme på Akers Brygga (som inte heter precis det, men typ...)

Vigelandsparken tog vi på vägen hem

Frank och Elias hade iallafall lite kul ihop!

Utökade familjen

Trött Elias, redo för läggning..

Otroligt söt liten John.

Igår morse lämnade vi Frank på "barnhagen" som passande nog stoltserade med norska flaggan och gav ett fint fototillfälle. Sen följde Felix mig till flygtåget.

Lillkillen på Gardemoen. Ser onekligen lite "lost" ut...