Den gångna helgen går nog till historien som den mest meningslösa ever. Jag gick inte utanför dörren förutom den lilla promenaden till korvkiorren på lördagen och sen på söndagskvällen till Närakuten. Nadia var bara ute på lördagen och ingen av dem på söndagen, och det märktes att barnen var understimulerade för de hade ett bråk utan dess like när det var dags att städa upp den gigantiska koja de byggt av precis varenda pinal i sitt rum... Men de ryckte upp sig och städade duktigt tillslut. Efter en och en halv timmes tjat och bråk..
Min feber kom tillbaka både på lördagen och söndagen så jag ringde Vårdupplysningen som sade åt mig att jag måste gå till läkaren DIREKT, fick inte vänta tolv timmar som jag tänkt. Så jag hamnade på Närakuten på Sabbatsberg, skönt att det är så nära och att jag slapp vanliga akuten. Läkaren där verkade dock inte tycka att det var någon större fara och när de kollade sänkan såg allt bra ut och visade inte på någon infektion, så det var skönt. Men idag tycker jag att det är värre igen. Har ingen feber men ena bröstet är hårt och rött och hur jag än pumpar och ammar så blir det inte mjukt. Jag pratade med vår vanliga husläkare och hon är så bra och har en bakgrund som barnläkare så jag antar att hon kan detta. Hon sade åt mig att amma från fel håll, alltså lägga honom utanför mig så att han kommer åt att tömma alla mjölkgångar, så det ska jag testa nu. Annars är rådet bara att amma och pumpa, amma och pumpa, så ofta som möjligt. Så jag biter ihop om smärtan i bröstet och gör just det...
Hade förövrigt en riktigt jobbig natt igen, Elias var vaken mellan 3 och halv 5 och när han (och jag..) äntligen somnat släppte tidningsbudet ned tidningen med en smäll i brevlådan och så var det bara att börja om från början igen... suck! Var helt slut i morse igen men Johan tog de stora barnen som jag inte ens såg och jag fick sova vidare. Sen vid elva gick vi och lade oss igen och vaknade klockan två (!!) av att telefonen ringde. Sen har jag tvättat sen dess och det var otroligt välbehövligt, men det är så svårt att få tvättider hos oss just nu. Ingen feber idag men igår huttrade jag och tog två varma bad...
Jag måste säga att det är lite av en chock att komma tillbaka till bebislivet. Även om det inte var så länge sedan vi var där så är det en helt annan situation att ha ett spädbarn jämfört med att ha småbarn. Det är ju extra hårt för mig förstås, som sliter med amning och nattvak, men eftersom det var jag som ville ha en trea och Johan just kände så att han var klar med bebistiden, känns det faktiskt inte mer än rätt. Men trots att jag njuter av min älskade bebis så känns det faktiskt som att jag redan nu lite kan längta tills vi har tre barn och inte en bebis och två barn. Men det kan nog vara sömnlösa nätter och ömma bröst som talar här, jag tror att jag kommer att återgå till njutandet när detta elände givit med sig...
Och nu är det tisdag och efter gårdagens sköna slappardag ska jag idag hälsa på på jobbet och sen försöka påbörja vikning av hundra kilo tvätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar