Hittills har dessa sköna förmiddagar med bara ett barn, inte blivit så sköna som jag hade tänkt mig. Detta enbart beroende på att jag är alldeles för bra för att boka upp mig på kompisträffar, fikor och luncher och egentligen bara hunnit hem och vända för att amma och sen iväg och hämta Nadia. Så jag har haft det mer hektiskt än jag hade tänkt mig, men trevligt och socialt. Precis som förra mammaledigheten. Men idag har jag bokat in en softardag med mig själv, där jag bara tänker ligga på soffan och läsa. Om Olivia låter mig...
För eftermiddagarna är allt annat än softa. Nadia är trött och tjurig när vi kommer hem och Olivia vill bara bli buren. Så jag försöker balansera de två och hålla dem båda på gott humör. Men sista timmen innan Johan kommer är sjukt jobbig och jag nästan räknar minutrarna tills han kommer. Det är ju omöjligt att få någonting gjort med en bebis på armen så det är svårt att laga middag till Nadia eller oss. Så när Johan äntligen kliver in genom dörren (efter att vi stått länge i fönstret mot gatan och spanat) jublar hela familjen och Nadia får ny energi och blir så bubblig och glad att Johan knappt tror mig när jag beskriver hur tjurig hon varit...
.
1 kommentar:
:0) Ja vad kan jag säga Julia ?
Du är fantastisk !
Kraam
Å-M
Skicka en kommentar