Jag är inte så bra på att blogga som jag varit. Eftersom jag sitter framför datorn hela dagarna på jobbet, är jag inte det minsta sugen på att knäppa på den när jag kommer hem på kvällen och barnen lagt sig. Dessutom är Johan och jag inne i världens Mad Men-marathon just nu, så det blir bara dvd på kvällarna för oss...
Nadia är inne i en påfrestande fas igen. Vi hade ju sluppit galna raseriutbrott ett tag, men nu verkar de vara tillbaka igen. Två stycken hanns det med imorse innan dagis, och tillslut bara bände jag på henne kläderna och tryckte ned henne i vagnen, och först då lugnade hon ned sig. Men jag kände mig trött redan innan veckan börjat, dessa fighter tär någonting alldeles fantastiskt på en. Dessutom fick vi höra att hon bitit en liten kille på dagis idag, i kinden. Jag blir så ledsen och trött av att höra det. Just när man säger att hon blivit så snäll och duktig på att interagera med andra barn och aldrig slåss längre... så kommer ett sånt här bakslag. Hoppas att hon lär sig kontrollera dessa drifter snart, hon vet så väl att det är fel och det märks så tydligt att hon skäms efteråt.
Vi har också lite stökiga nätter just nu, med barn som turas om att vakna. Och även om det är Johan som tar nätterna kan jag inte låta bli att vakna och ofta tar det en stund innan jag somnar om. Jag har aldrig längtat så till våren som jag gör nu. Lite ljus, lite sol, lite värme, lite energi är saker jag skulle behöva påfyllnad av. Jag är SÅ färdig med vintern nu.
Ja detta var ju ett föga muntert inlägg men jag lämnar er med några bilder från den gångna veckan (förra alltså):
Nadia är inne i en påfrestande fas igen. Vi hade ju sluppit galna raseriutbrott ett tag, men nu verkar de vara tillbaka igen. Två stycken hanns det med imorse innan dagis, och tillslut bara bände jag på henne kläderna och tryckte ned henne i vagnen, och först då lugnade hon ned sig. Men jag kände mig trött redan innan veckan börjat, dessa fighter tär någonting alldeles fantastiskt på en. Dessutom fick vi höra att hon bitit en liten kille på dagis idag, i kinden. Jag blir så ledsen och trött av att höra det. Just när man säger att hon blivit så snäll och duktig på att interagera med andra barn och aldrig slåss längre... så kommer ett sånt här bakslag. Hoppas att hon lär sig kontrollera dessa drifter snart, hon vet så väl att det är fel och det märks så tydligt att hon skäms efteråt.
Vi har också lite stökiga nätter just nu, med barn som turas om att vakna. Och även om det är Johan som tar nätterna kan jag inte låta bli att vakna och ofta tar det en stund innan jag somnar om. Jag har aldrig längtat så till våren som jag gör nu. Lite ljus, lite sol, lite värme, lite energi är saker jag skulle behöva påfyllnad av. Jag är SÅ färdig med vintern nu.
Ja detta var ju ett föga muntert inlägg men jag lämnar er med några bilder från den gångna veckan (förra alltså):
Fadderfar (Nadias) Kalle kom förbi och lekte lite (sen blev han tydligen kräksjuk, hoppas att det inte var våra små glin som smittade...)
Matade Nadia med Korvstroganoff och makaroner
Igår kom Thea över och lirade lite gitarr med Nadia
Olivia utgjorde beundrande publik
Men roligast av allt var babyskyddet, tyckte samtliga tre tjejer. I synnerhet under paraplyt, tyckte Thea...
.
1 kommentar:
Vännen min ,
Jag vet att det är sååå otroligt jobbigt och att man blir så känslomässigt trött i dessa "bråkiga" faser ... egentligen finns det inga tröstande ord som hjälper men som du själv har sagt :
"This too shall pass"
och det gör det ju man får bara hoppas att det ger med sig snabbt .
Jag grät många många tårar när Tatiana var liten i ren frustration men det blev ju folk av henne till slut också ;-) *L*
Söööööta är de dina flickor !¨
KRAM ÅSA-M
Skicka en kommentar