Jag har varit lite dålig på att uppdatera de senaste dagarna, främst för att dessa lite sugit musten ur mig. Jag hade bestämt att när Nadia skolas in på dagis ska vi ta det lite lugnt på eftermiddagarna. Så blev det inte.
Onsdag var den första dagen och vi skulle vara där mellan 9-11. Nadia traskade glatt in på avdelningen och började röja runt bland leksakerna. Det var bara två andra nykomlingar där, Ture och Arvid med varsin förälder och så två pedagoger och vi. De lekte med ett stort vattenkar med kärl och isbitar, målade, åkte rutschbana, hoppade på madrasser, kastade bollar, lyste med ficklampor, byggde med klossar, och massa mer. Efter en halvtimme var jag helt utmattad och lite uttråkad och tänkte att vad som än händer ska jag aldrig jobba på dagis. Men jag var grymt imponerad av pedagogerna som lekte så entusiastiskt och tog sig an våra barn så fint. I synnerhet "huvudläraren" Marie, en ung tjej från Norrland, är helt fantastisk och Nadia tydde sig snabbt till henne.
Jag var stolt över min lilla dotter som varken slogs eller var mammig, bara lekte självständigt och gav leksaker till de andra, mer blyga barnen. Men sen blev det förstås några små smällar ändå, och ett tåg i huvudet på Ture, men jag höll mig i bakgrunden och lät Marie sköta konflikten. Gud så skönt.
11 gick vi hem och åt lunch och sov och sen mötte jag och barnen upp Mimmi och Dylan för att gå på Skansen. Johan var hemma och jobbade. Det var en fin dag och Skansen var toppen och Nadia och Dylan var så ofantligt söta där de gick hand i hand och pussades lite då och då. Det är nog bra för Nadia att ha Dylan som liten extra storebror och inte bara vara störst jämt. Vi tittade iallafall på björnar, sälar, lemurer, lodjur, älgar, hästar, ekorrar och lite annat och åt korv och glass och plötsligt var klockan sex. Alla bussar var fulla så vi fick gå in till stan. Dylan började bli trött i benen så jag tog Olivia i Babybjörnen och så fick han åka syskonvagn med Nadia. Efter en lång promenad, jobbig bussresa och ytterligare långpromenad så kom vi äntligen hem och Nadia fick inte middag förrän halv åtta. Hon sov oroligt på natten sen och jag kände mig lite dålig som hittat på så mycket med henne, även om det var värt det för att det var så mysigt att vara på Skansen med min syster och barnens kusin.
Nästa dag, igår, var det dags för andra dagen av inskolningen. Återigen 9-11 och med bara de nya barnen plus ett av de "gamla". Nadia var lite mer tveksam denna gång och pekade på dörren och ville gå hem. Det tog ett tag att locka in henne men sen lekte hon fint igen. Tills strax före elva då jag skulle byta på henne och hon blev hysterisk och sen igen när hon inte fick stå vid handfatet så länge som hon ville. Men återigen tydde hon sig till Marie och blev glad igen innan vi gick hem.
På eftermiddagen skulle vi bara ta det lugnt i parken men så skulle jag köpa en Blocket-overall och bestämde mig för att ta med barnen till Gärdet. Elin och Thea följde snällt med som smakråd och hälp. Vilket kaos. Barnen (och då främst mina) bråkade och gnällde. Lekte med lilla flickan som hade haft overallens leksaker och slogs om dem. När vi äntligen kom iväg var det bara sura miner men vi sprang lite i Tessinparken och alla var glada. Tills vi kom på bussen. Klockan var plötsligt halv sex och middagsdags och ungefär alla tre barn bröt ihop samtidigt. Thea och Olivia lugnade sig dock, men Nadia blev mer och mer hysterisk. Hon fick ett av sina kaosutbrott och låg som en ål i mina armar och bara vrålade. Alla på bussen glodde förstås men jag lyckades hålla mig ganska lugn tack vare att Elin var där och jag kunde skoja lite om prevetivmedel och så.
Tillslut bände jag ned Nadia i vagnen och låste fast henne i bältet och hon fortsatte skrika och åla sig tills skriket avtog och övergick i stilla snyftningar. Lilla gumman. Hon var helt slut och alldeles svettig och bara låg helt apatisk i vagnen. Det var den längsta bussresa i mitt liv. Johan mötte oss vid hållplatsen och Nadia blev inte sig själv igen förrän vi kom in genom porten. Då liksom vaknade hon till liv och blev glad och bubblig igen och var på gott humör hela återstoden av kvällen.
Idag är det Johan som skolar in och jag känner mig lite trött. För i kombination med allt detta har Olivia börjat sova dåligt på nätterna och vaknar med 2,5-timmesintervall och vill äta. Och så ligger hon vaken och sparkar och låter och håller mig vaken från fem ungefär. Fast inatt var lite bättre och jag ser fram emot en skön dag med bara lille Oliven, eftersom Nadia ska gå till 14 idag. Ska både äta lunch och sova på dagis, spännande. Och jag kan ju förstås inte låta bli att sakna min lille bråk-Skrot trots att hon inte ens varit borta en timme.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar