Halva veckan avklarad och jag har inte bara överlevt utan faktiskt haft lite kul och lärt mig en del under tiden också. Kursen var bra och vår grupp gjorde en grym presentation och vann tävlingen om bästa mediestrategi. Jag älskar att vinna... Men jag älskar inte att vara borta från min familj och det känns konstigt att tänka att det faktiskt finns folk med småbarn som jobbar såhär jämt. Till på köpet har jag dragit på mig årets första och jobbigaste förkylning och snörvlar och känner mig hängig, och missade jobbets träningssatsning som drog igång idag. Typiskt, jag som var så laddad...
"Jag vill inte bo här" sa Nadia imorse. Jag fick omedelbart dåligt samvete över min bortavaro de senaste dagarna och försökte krama och pussa lite extra på henne. Men idag när Johan hämtade fick det sin förklaring när hon pekade på parken och sa "jag vill bo där!!". Jag antar att bo betyder vara och det kändes lite bättre så.
Olivia, hon går nu helt obehindrat och har plötsligt blivit en stor liten tjej. Dessutom har hon blivit en kaxig sådan. Jag antar att det har med livet som lillasyster att göra, men hon är otroligt framfusig mot andra, och i synnerhet mindre, barn. Johan har det jättejobbigt när han ska hämta Nadia och måste klä på henne samtidigt som han försöker hålla Olivia borta från de andra småsyskonen. Hon drämmer gärna till när hon får tillfälle, och helt med avsikt, det märks. Ännu ett barn som slåss, vad gör vi för fel??? Lite pinsamt att komma till dagis med ytterligare en liten fighter... Men nu vet vi ju att det går över iallafall.
Nu dags för lite soffsnörvel med min make, som jag heller knappt sett skymten av de sista dagarna.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar