Barnskohell

Det var en lagom slapp fredag på jobbet eftersom precis alla utom jag var bakfulla. Då var jag lite ledsen över att ha missat festen som verkat vara så kul, men å andra sidan slapp jag ju huvudvärken och unnade mig ändå allt det godis, croissanter, juice, pizza och cola som medierna skickade över som tack.

Sen gick jag som vanligt vid halv ett och denna fredag var frisören inplanerad. Men hon ringde och var sen, så då gick jag lite på stan och lyckades köpa både en tröja och ett par ballerinaskor till mig själv. Nu får jag inte köpa fler randiga med puffärm, men jag är ju så glad att det sistnämnda kommit tillbaka i modet. Alltid älskat the puff.

Från frisören kom jag rakhårig och långhårig (jag är nog den enda jag känner som får längre hår när jag klipper mig... Nu når det nästan ned till midjan!) och gick hem för att lösa av min stackars omåttligt bakfulle make. Han hade ju haft båda barnen hemma dessutom och var inte särskilt pigg. Det var däremot Nadia, så jag tog med henne ut i parken, där Hanna och kids höll hus. Så vi hängde där ett tag och sen kom en skraltig Johan med Olivia. Vi åt en glass allihopa, för idag var det ju vår igen!

Sen kom jag på den eminenta idén att kolla efter nya gympaskor till Nadia på Barnskospecialisten. Hanna hade varit där innan parken och sa att det inte alls var mycket folk. Och det var bara tre nummer före oss, men jag lovar att det tog minst en halvtimme innan det ens kom i närheten av vårt nummer.

Barnen hade kul iallafall...

Jag tror att jag hittade mitt absoluta mardrömsjobb på det stället. Tänk att jobba som skoförsäljare till kunder som antingen vrålar eller är ett pain in the ass. Bara ljudvolymen där inne var nästan outhärdlig, och då vet jag att det ändå är sju resor värre på helgerna. Det skulle inte förvåna mig om snittbesöket där ligger på en halvtimme per kund. Eller kanske mer till och med. Jag riktigt rös över en mamma med ett stort barn med napp som hela tiden vråååålskrek medan mamman hade det stackars biträdet springa runt i hela butiken för att barnet skulle prova precis varenda sko därinne. I alla olika färger dessutom.

En annan mardröm var den slitna mamman med syskonvagn och bröst som hängde ned till golvet i den urtvättade träningsoverallstoppen. Där var det HON som skrek, minst tio gånger hörde jag henne säga "Nu säger jag för SISTA gången..." till sin bångstyriga unge. Jag förstod honom mer än henne.

När det ÄNTLIGEN blev vår tur mätte vi båda barnens fötter, bad om mått på tre par skor, valde ett par och betalade. Hur svårt kan det vara??? Johan var ännu blekare efter den upplevelsen men jag var glad över de fina skorna som var precis såna som jag letat efter, och till 30% rea dessutom!

Fina va? Skulle kunna tänka mig såna själv...

Ikväll är Johan borta igen, spelar fotbollsmatch, hur det nu ska gå i hans tillstånd... Jag hade gärna haft honom här bredvid mig, vi har inte hunnit ses mycket denna vecka. Men men, han blir inte så sen iallafall. Men imorgon är det AIK-match också. April och jag är redan urless på allt vad fotboll heter...

Rakhårig och randig.