Lördag och söndag i Köpenhamn

Resten av lördagen gick i mättnadens känsla. Efter vårt bufféslampande blev jag liksom inte hungrig igen på hela helgen, men äta är ju en sådan stor del av en storstadsweekend så vi klämde ned både lunch och middag även den dagen. Vi hade ju blivit rekommenderade några restauranger vi gärna ville pröva. Så vi åt goda brunchburgare och asiatiskt till middag medan Nadia åt ur ett sinande förråd av majskrokar och smörgåsrån. Däremellan var vi hemma på hotellet och sov en lång middag alla tre. Fördelen med vår uppgradering var att vi fick ett extra rum, ett litet konferensrum slash vardagsrum med bord och stolar som hade varit helt meningslöst om det inte varit för att vi kunde ställa in spjälsängen där, och på så sätt kunna titta på tv och mysa ifred när Nadia sov. Och jag hade ju varit orolig för att hennes nya sömnrutiner skulle rubbas men hon sov som en stock både dag- och nattid. Överhuvudtaget var hon en ren glädje att resa med, på ett strålande humör och lockade till sig leenden och gulligull vart hon än kom.

Grötfrukost in bed (för den av oss som inte festade loss på buffén)

Det här med att resa med barn i Köpenhamn var en lite intressant upplevelse. Man skulle nog kunna säga att det är en ganska barnovänlig stad, om det nu inte vore för att danskarna är så coola med barn. Överallt blev vi väl emottagna och inte en gång möttes vi av sura miner när vi kom med vår högljudda bebis, barnstol och kladdiga kex och blev placererade bredvid ett gäng med coola köpenhamnsbor. Däremot var det rent praktiska ganska svårt. Ingenstans fick man ta med barnvagnen in, lite komisk faktiskt var åsynen av gigantiska barnvagnar (för danskarna hade de största barnvagnar jag sett, riktiga rymdskepp!) med sovande barn i parkerade på gatan utanför butiker och restauranger. Vi var inte riktigt lika coola utan tog med oss vår bebis in. Problem nr två var att det ingenstans fanns skötbord. Så vi har på akrobatiska sätt suttit på toastolen och bytt på den minimala golvytan nedanför och alla varianter som kan tänkas. Det gick ändå helt ok tills vi sista dagen fick ont om blöjor och fick börja ransonera.


På söndagen checkade vi motvilligt ut, efter ett familjebad i badkaret. Vi har ju bara dusch och balja hemma så vi ville passa på, och Nadia tyckte att det var riktigt kul att bada kar. Jag plockade ihop alla gratisgrejer jag kunde hitta, här skulle kostnadseffektiviseras! Så det blev förutom en hel del små flaskor även små bomullsförpackningar, servettpaket, nagelfilar, sykit, skoputsarkit.. Hade gärna norpat en majig badrock också, men det stod i prislistan att de kostade 995 DKK så det kändes lite magstarkt. När vi kom ned i receptionen tänkte jag att jag ändå skulle dubbelkolla att inte frukost ingick i det saftiga rumspriset så tjejen kollade och sade att jo, det ingår för er. Jihoo sa vi och knallade bort mot restaurangen. Vi var inte riktigt lika promiskuösa denna gång utan åt mer normala mängder innan vi begav oss ut på en sista cph-promenix. Några timmar senare var det dags för en sista lunch, som vi intog på uteservering i Nyhavn, tillsammans med ett glas vitt för min del. Lite syndigt lyxigt med vin mitt på dan, men jag fick betala för det med en huvudvärk som höll i sig resten av eftermiddagen och större delen av kvällen. Har helt klart legat av mig.

Bada kar!

Coolaste badankan (95 DKK enligt prislistan)

Pappadotterbad med snyggaste morgonfrillan

Sen var det dags att ta Metron mot Kastrup och på något sätt lyckades vi felberäkna tiden, och vad vi tyckte var i god tid, blev plötsligt världens stress för att alls hinna checka in i tid. Och självklart möttes vi av världens kö till incheckningen och alltmedan kön kröp fram i snigelfart tickade klockan på i allt snabbare takt. När det var 25 minuter kvar tills vårt plan skulle avgå trängde jag mig fram i kön med Nadia på armen (ivrigt stoppad av små tanter med ååååååh och glada leenden) och frågade när incheckningen till Stockholm stängde (det var flera flighter i samma incheckningsdisk). "Det planet är inställt" sade danskan bakom disken. "Du skojar" sa jag som hoppades att min dåliga danskaförståelse spelat mig ett spratt. Men allteftersom kön fortsatte att snigla sig fram nästan hoppades vi att det skulle stämma, för nu var vi nära att missa vårt plan. Och visst stämde det. Vi fick vänta ytterligare 2,5 timme på nästa och fick generösa 150 DKK att spendera på middag. Det räckte till en och en halv portion totalt smaklös pasta bolognese.

Men ska man vara fast på en flygplats måste Kastrup vara det bästa alternativet. Till att börja med var vi tvugna att få tag på blöjor, vi var inne på den sista nu och Nadia hade stånkat misstänkt en stund tidigare. Och visst sålde de små reseförpackningar i tidningsaffären. Problemet var bara att det fanns två versioner, 3-6 kg eller 12-25 kg och inget däremellan. Vilka 25-kilosbarn bär blöjor??? Är man inte typ 12 år då? Min systerson Dylan väger 12 kg, är fyra år och har inte haft blöjor på flera år. Oh well. Det fick bli de stora ändå, som när vi satte på dem räckte Nadia till armhålorna och lite obehagligt liknade en vuxenblöja av den sort jag sett perverterade män förvandlade till jättebebisar på Stina Dabrowski för en massa år sen.

Sen hittade vi ett lekrum. Nadia som började bli lite trött och kinkig i vagnen piggnade till på ett ögonblick vid åsynen av överdimensionerade legobitar och satt ett bra tag under glada skrik och lekte. Mest kul hade nog pappa Johan ändå. Min kleptomansida kom fram igen och jag var enormt sugen på att sno med oss ett par legobitar (för de finns inte att köpa bekräftade ett besök i Lego-butiken nedanför). Men Johan tyckte att jag var pinsam och han hade nog rätt för jag vågade inte. Ångrar mig lite nu...

Tjiho, lego!

Roligast av alla hade pappan...

Sen åt vi den äckliga pastan och så var det dags för boarding. Naddisen somnade igen vid start och sov tills de tände lyset vid landningen.

Vilken härlig helg! Även om vi mest ätit och sovit var det liksom det som var poängen. Att bara få umgås med min lilla familj, verkligen effektivisera hotellvistelsen (för visst är det värt lite extra när man tillbringar såpass mycket tid på hotellrummet) och bara ha det skönt. Tack mina älsklingar för en superduperhelg!