I torsdags hade vi kvartssamtal på dagis och Johan och jag gick tidigare från jobbet, men inte tillräckligt tidigt, utan kom tio minuter försent. Och sen stängde jag av mobilen och pladdrade gladd på tills vi var klara och en och en halv timme gått! (dock för två barn) och jag såg att klockan var en halvtimme mer än jag trodde och pappa som hade kommit för att vara barnvakt hade ringt massa gånger och fått stå ute i snön och vänta i 40 minuter. Usch vad jag skämdes...
På kvartssamtalet visade Marie en massa bilder på respektive barn och om Nadia sa hon att hon är glad, nyfiken och social. Älskar att rita och måla och är väldigt duktig på det (I KNEW it) och på bokstäver. Dessutom är hon väldigt populär bland de andra barnen och alltid den som alla vill sitta bredvid, någonting som hon hanterar med stor ödmjukhet och är snäll mot alla. Jag blev lite varm i hjärtat och stolt, men kände också lite oro och ett stort ansvar för att vi måste se till att hon inte blir en sån där söt, poppis och odräglig tjej när hon blir äldre...
Om Olivia sade hon att hon är otroligt tidig, duktig på att prata och på att klättra och sånt. Hon vill oftast vara med de stora barnen, så hon är oftast med på deras aktiviteter och också duktig på att rita och måla på glödlampor och så. Men lite mer rastlös och tillbringar inte mer än korta stunder på varje ställe. Och att hon retas och bråkar med Nadia, men ingen annan.
Det där med lillasysters retsamhet märker vi en hel del av här hemma också. Olivia retas konstant med Nadia, sliter leksakerna ur händerna på henne, med den följd att Nadia bryter ihop. Ständigt detta medlande... Men ofta är de bra vänner och leker ihop och pussas och kramas. Men man kan lätt se tonåren framför sig...
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar