Stresspåslag och köksinredning

Det här jäkla tvättstugeprojektet vi håller på med har varit nästan lika ångestladdat för mig som lägenhetsköpet! Efter massa velande bestämde vi oss för maskinerna ovanpå varandra och ett städskåp bredvid. Så pappa och jag åkte till Ikea och köpte ett, trodde jag, mycket praktiskt städskåp som Johan och jag byggde ihop på kvällen. Det var bara det att det där jäkla tvättskåpet tog upp nästan hela tvättstugan, men rymde egentligen bara en dammsugare. Nästan direkt ångrade jag att vi inte kört på den andra lösningen med maskinerna bredvid varandra och bänkskiva och hyllor ovanpå. Idag kom pappa med borren för att sätta fast det dessutom extremt rangliga skåpet i väggen och jag kände bara att nääää, det här blev inget bra. Så istället krånglade vi ut skåpet genom den trånga dörröppningen och nu står det i hallen och ser helt förjävligt ut. Jag funderar på att sälja skiten på Blocket för halva priset, en dyrköpt erfarenhet detta... För dyrt var det ju också. Jag klarar inte alls av när såna här praktiska saker inte går vägen, blir superstressad. Att jag har fyra nätter med skitdålig sömn bakom mig hjälper nog inte heller. Elias har börjat vakna prick en gång i timmen nattetid och det är aaaaningens knäckande.. Måste försöka få vila lite idag, men det är inte så lätt med tre barn hemma. Nästa vecka ska vi fixa till tvättstugan med bänkskiva och hyllor, måste försöka bli av med skåpet bara..

Skitsnyggt...

Något som blev mycket bättre var köket. Vi satte upp en tavla på väggen vid köksbordet där det känts väldigt tomt. Det är mammas gamla tavla som vi hade när jag växte upp, jag tycker att det blev bra!

Och så satte vi upp hyllor (med vi menar jag papsen, vad skulle jag göra utan honom??)

Kanske lite i djupaste laget men det blev bra ändå. Eventuellt köper jag lite smalare hyllor och sätter dessa i tvättstugan, vi får se.