En av de saker som Johan och jag tidigt i vårt föräldraskap kom överens om var att inte fara med tomma hot. Det visade sig senare vara lättare sagt än gjort och ibland blir man rätt trött när man hör sig själv hota om indragna julklappar, inställda födelsedagskalas och att få stanna hemma från dagis. Alla sådana där saker som man vet att man aldrig kommer att ha hjärta att genomföra (och vad gäller det senare, inte ha praktisk möjlighet att genomföra). Många är de sista chanserna som givits...
Men idag tröttnade vi. Johan gick tidigt från jobbet och tog med barnen till gympan och fick krångla med kläder och arga barn både på dit- och hemvägen. Och när de kom hem fick vi krångla med trötta barn som inte ville äta middag och sen när vi äntligen fått i dem lite mat fick de simultanbryt över någon sång som vi inte ville sjunga. Så då bestämde vi på stående fot att det blir ingen gympa nästa vecka och ingen saga fick de heller.
Skönt att genomföra ett hot (även om vi till vardags faktiskt är ganska konsekventa, förutom det där med julklapparna då...) och faktiskt skönt att slippa göra uppoffringar som ändå inte uppskattas. Men jäklar, nu är vi rätt färdiga...
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar