Lille plutt

Lilla lilla Olivia. Inte så liten längre och ändå så liten. Mindre än Nadia var i samma ålder, bara sex små tänder, inte så mycket hår och i mina ögon en stor liten bebis. Och så ju ändå inte. För Olivia är en "tor tjej" nu, även hon. Hon kan så många ord att jag tappat räkningen, förstår det mesta man säger, blir jättearg när man gör någonting hon inte vill, eller tar henne bort från något roligt hon gör (tvätta händerna med "tål" till exempel, hon kan stå vid kranen hur länge som helst). Men hennes ilska går över nästan på en gång, och nästan alltid är hon glad. Hon vet vad alla fröknar och kompisar på dagis heter och även vissa föräldrar, som "Fida och Miiiiia".

Olivia är fantastiskt musikalisk. Vi har ju alltid tyckt det, men nu när hon är lite större har vi verkligen fått det bekräftat. På dagis berättar de att det nästan alltid är hon som initierar deras samling med sångstund. Hon går och sätter sig på samlingsstället, klappar på knäna och ropar "amling, amling!". Och så sjunger hon, som hon sjunger. Hon kan sjunga hela Bä bä vita lamm, även om hon inte kan orden kan hon ljuden. Hon älskar Hajarna "Aaaaajarna!!" och sjunger med i sånger jag inte ens visste att hon hört. På kvällarna ligger hon och sjunger med i Trollmor om hon inte hunnit somna innan, till den milda grad att vi inte brukar sjunga den om vi inte verkligen vet att hon sover.

Till råga på allt är hon en riktigt liten kelig och kärleksfull typ. Kryper upp i famnen på nästan vem som helst, strör "jaääckardeeej" omkring sig och ger massor av små pussar med smack. Fina lilla plutt.

Såhär arg blir man när vattnet i kranen stängs av. Här i ny fin pyjamas, köpt på flashiga Ica Maxi.
.