Ett jobbigt litet surr ligger och brusar i kroppen. Det höll mig vaken igår kväll och väckte mig tidigt imorse. Jag vet vad det är. Det är jobbet som lyckats ta sig innanför familjemuren och ligger och stör. Det är pressande deadlines, en otajmad halvdag och en allmän känsla av att inte fatta. Jag vägrar kolla jobbmailen, kan ändå inte lösa någonting hemifrån och barnen ger mig sällan ro att tänka eller jobba ifred. Så jag förtränger en dag till, två nätter till och försöker skjuta allt på måndag, lösa allt på måndag. Ser till att njuta av solig helg med familjen, surret får brusa vidare medan jag försöker tänka på annat.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar