Ännu en jobbvecka avklarad och lite skönt är det att det är fredag och en hel helg med finisarna ligger framför mig. Men det har också varit ganska skönt att jobba. För kroppen är det definitivt mer vilosamt än att vara hemma med Nadia, och skönt att slippa alla lyft och bära och baxa barnvagn. Och för huvudet är det också nyttigt att få tänka på lite annat än barnmat och lillskruttan och nu känner jag faktiskt att jag börjar få kläm på iallafall delar av mina nya arbetsuppgifter.
Igår var vi ute med tv-avdelningen och tackade av den kollegan som slutade (och vars uppgifter jag delvis tagit över). Eftersom Johan och jag nu jobbar i samma grupp tog vi tillfället i akt och passade på att få oss en kväll utan barn. Så min söta syster kom över och barnvaktade Nadia med strålande resultat, medan Johan och jag åt entrecôte och storskrattade vid ett stooort bord med massa sköna människor. Men skönast av alla är ändå min man. I sådana där sammanhang, när han är i sitt esse bland folk som gillar honom, kan jag bara titta på honom och förundras. Hans sköna mimik, hans totala förmåga att underhålla och imitera, jag tror inte jag skrattat så mycket på månader. Min fina rolige Johan, det är ett under att inte alla tjejer i världen är lika kära i honom som jag!
När de andra sen gick vidare, knallade vi hemåt och löste av Mimi som flitigt satt och pluggade och gick och lade oss tidigt. Och idag packade jag ihop träningskläder, för att motionera min stora kropp för första gången på ett par månader. Jag frös mitt träningskort för ett tag sen eftersom jag aldrig lyckades komma iväg till gymmet. Men på nya kontoret har vi ett fräscht gym i källaren, hur lyxigt som helst! Så jag och en kollega gick ner på lunchen och jag cyklade lite, och körde lite på träningsmaskinerna och lite hantlar. Inte direkt något marathonpass men ganska skönt ändå. Ska försöka köra någon gång i veckan nu och sen när jag kommer tillbaka från nästa mammaledighet, då jäääävlar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar