Min lilla flicka...

Min lilla Nadia. Det finns väl ingenting som kan vara värre för en förälder när ens barn har det jobbigt? Nu är det återigen Nadia som har det jobbigt på förskolan. De har flera gånger ringt hem henne för att hon varit sjuk; ledsen, hängig och ont lite överallt. Men så fort vi kommer hem är hon helt botad och springer runt som om inget hänt. Men nästa dag vaknar hon ledsen, arg och vill inte gå till dagis. Det har aldrig någonsin tidigare hänt att hon inte vill gå till dagis! Men så fort man bestämmer att hon får vara hemma så är hon hur pigg och glad som helst igen. Märkligt, men jag börjar ju tro att det finns någonting där bakom...

Igår tog Johan hem en hängig och ledsen liten tjej med ont i örat, men som fick en Alvedon hemma och blev pigg och glad igen. Hon hade visserligen klagat över ont i örat redan på morgonen, så någonting har hon nog i kroppen, men samma sak nu i morse. Ledsen och arg först och sen glad och pigg när hon skulle få vara hemma. Så hon fick efter massa övervägande från oss till slut gå på dagis, vi kom överens med henne om att hon skulle gå och att de skulle ringa oss om hon inte mådde bra. De ringde också mitt på dagen, jag stod på crosstrainern på gymmet och Johan gick till dagis och hämtade. Då var hon pigg igen och har varit så hela kvällen, så jag vete sjutton vad som står på.

Johan hade försökt prata med henne och fråga om något står på men det enda han lyckades få fram var att hon saknar Emilia (som är sjuk just nu) och att hon inte har några kompisar när inte Emilia är där. Jag vet inte om det stämmer, jag tror inte det, även om de två är väldigt tighta. Men jag tror att hon börjar känna av att Emilia och flera andra ska sluta till hösten, för de har redan börjat dela upp gruppen. Hursomhelst försökte jag få tag på ansvarig pedagog för att höra med henne, men hon hade redan gått för dagen. Jag ska göra ett nytt försök imorgon bitti men jag vet inte om det kommer att ge något, jag tycker inte att hon är särskilt vettig och jag är rädd för att hon inte tar Nadias problem på allvar, utan skakar av sig det och säger att Nadia är "pipig" och verkar sjuk. En av anledningarna som vi också fick höra var att hon sagt till pedagogen att hon ville sitta vid fönstret när de skulle åka buss till museet de skulle till på dagen, eftersom hon är så åksjuk, men pedagogen hade bara sagt "vi får se" och då blev Nadia ledsen och ville inte följa med till museet utan stannade kvar på dagis, där Johan hämtade henne. Vet inte om det är någon extra känslig fas hon går igenom just nu men jag skulle verkligen vilja att de tog sig tid och lyssnade på henne och var lite försiktiga med min lilla flicka när hon verkar ha det så jobbigt. Jag ska ringa direkt imorgon bitti och kolla vad sjutton som står på.