...och sååå trötta. Vi klev upp fem i morse, efter en stökig natt och alldeles för lite sömn och nu skulle jag kunna somna stående. Båda barnen höll sig förstås vakna precis hela flygresan, för att somna under inflygningen, tre minuter innan landning. Då hade Nadia förutom att hon kräkts fyra gånger i bilen till flygplatsen, kräkts under den lite skumpiga landningen. Stackaren!
Det är skönt att vara hemma igen, men jag hade lätt kunnat stanna lite längre. Nästa år åker vi två veckor och till Italien eller Frankrike.. Vi summerade gemensamt över vår sista delikata middag i huset att det är idealiskt att hyra hus och att vi måste göra om det. Men också att pool faktiskt är ganska överflödigt och att vi hellre bor närmare havet.
Det var ett litet lustigt område vi hamnade i. Mitt på en åker stod dessa fyra fem supermoderna vita, nybyggnationer. Hälften av dem var inte ens inredda eller poolen fylld och vi såg knappt röken av några grannar. Det var så tydligt att man haft höga ambitioner men blivit slagna av finanskrisen. Lekparken som det stod om i beskrivningen till huset ("Children’s play area: the complex has a very safe secured play ground area with swings and slides. You can see your children playing from the villa.") kom vi efter ett par dagar på att den inte fanns. Mailade ägaren och den hade tydligen inte blivit byggd! Väldigt detaljerad beskriven dock... Det var som sagt fint hus, men alldeles för blåsigt, det skulle behövts byggas ett vindskydd av något slag, och så lite för långt till stranden och staden. Men det funkade och vi har haft många sköna dagar och kvällar med våra vänner.
Nu är barnen lagda och jag ser fram emot soffan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar