Ron, som äger detta hus, och vars dotter Kim med man bor hemma hos oss, tog med oss ut med båt. Som jag försökt beskriva tidigare så är kusten här (och på många ställen i Florida) inte den riktiga kusten utan det ligger landremsor av skiftande storlek utanför, som utgör den riktiga kusten. Just här är allt i stor skala, så den yttre ön är en stor nationalpark där vår privata strand ligger, och vattnet där emellan är brett och heter Sebastian River. Den går även in i en riktig flod och där åkte vi idag. Vi hade hopp om både delfiner och alligatorer men såg först ingenting annat än fåglar. Vilket i och för sig är nog så coolt, fiskgjusar, som är i Sverige är tredje största rovfågeln och jätteovanlig, finns här i överflöd. Man ser mängder av dem flyga nära, ofta med en fisk i klorna, och de är riktigt mäktiga! Förutom dessa så ser vi massor av pelikaner, määäängder av gamar och en vit fågel som heter Egret och har lång gul näbb, långa ben och en liten frisyr och brukar spankulera omkring. Samt tranor som är jättestora och andra fåglar som jag inte vet eller minns namnet på.
Iallafall så började dagen inte så bra, Olivis vaknade och kräktes inatt och sen kände hon sig dålig imorse och kräktes upp frukostflingorna. Men vi var dåliga föräldrar, ville inte slösa bort vår sista riktiga dag och hade sett fram emot båtturen så mycket, så vi fick med henne ut på båten ändå...
Först körde vi bara i sakta mak längs den alltmer tropiska floden med mangroveträd längs kanterna... Vi såg inga alligatorer, bara en sköldpadda men det var ju också kul. Och jättevackert och stillsamt var det. När vi kom ut på fjärden igen spanade vi hårt efter delfiner men trodde loppet var kört. Tills Johan plötsligen såg någonting långt borta. Vi såg mest krusningar på ytan men tänkte att det var väl bättre än ingenting iallafall. Vi körde runt lite men såg ingenting mer så Ron körde oss till en liten ö med en lång, grund sandbank omkring. Där vaknade Olivia till liv, hon som bara hade velat åka hen och hon och Nadia badade och badade och kollade på fiskar och fångade eremitkrabbor. Och plötsligt såg Johan något i vattnet igen, och vi andra med. Först ett stim av högt hoppande fiskar och efter dem kom några delfiner jagandes. De kom närmare och närmare, så häftigt! Efter det kunde vi åka hem och plocka med gott samvete!
Efter middagen idag så åkte vi ned till vattnet igen för att titta på en raketuppskjutning som skulle äga rum. Tyvärr blev den inställd visade det sig, men vi fick en mysig kväll i solnedgången och pratade länge med några trevliga pensionärer. Nadia tappade sin ena ny flip-flop i havet tyvärr, det blev hon ledsen för.
Sen hade vi lovat barnen att bada lite i en fontänpark för barn som finns där. Sist hade vi inga badkläder. Det blev en kortis innan vattnet stängdes av och sen åkte vi hem för att lägga en supertrött liten Elias, och hans systrar var minsann inte heller så pigga.
Imorgon packning och städning för hela slanten, vi måste åka supertidigt på lördag. Jag oroar mig massor för att det ska vara krångligt att hitta till Hertz och lämna tillbaka bilen så att vi blir sena till flyget. Jag blir så trött på mig själv som lägger så mycket energi på att oroa mig för saker och ting som ändå oftast går bra... Hoppas på det denna gång med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar