söndag 6 april 2014

I do things too fast

Jag har alltid varit lite för snabb för mitt eget bästa. En doer, absolut, och bra på att få saker gjorda, men ibland orsakar min snabbhet bara en massa extrajobb och icke-genomtänkta beslut. När jag började på mitt jobb år 2001, då dinosaurier vandrade på gatan, så blev jag produktionsledare för ett stort flygbolag. Både kunden och reklambyrån var extremt omständliga och ändrade allt hela tiden. Och varje gång de ändrade något ringde jag runt till tidningarna som annonserna skulle gå i och berättade om ändringen. Bara för att tio minuter senare, när byrån ändrat sig igen, få ringa samma runda igen. Och så igen. Och upprepa. Dessutom var jag så snabb med att utföra allt jobb att jag ofta fann mig själv sitta sysslolös i väntan på nya uppgifter. "I do things too fast" minns jag att jag klottrade på en lapp när jag satt och väntade. Tillslut lärde jag mig att sitta ned i båten och avvakta med ändringarna, men det tog ett tag...

Som vuxen är jag också alldeles för snabb ibland. Som i höstas när jag köpte en dyr jacka på Noa Noa. Elias var knappt två veckor och jag rätt mycket större än mitt vanliga jag. Ändå envisades jag med att jag behövde en ny höstjacka, som dels var lite för fin för mammaledigheten, dels som nu, när jag börjar återgå till normala proportioner, hänger som en säck på mig... Varför behövde jag ha så bråttom?

Den senaste snabbhetsmissen gjorde jag innan barnens rum var klart och jag fick för mig att vi behövde en klädstång till barnens utklädningskläder. Surfade runt och hittade en fin för 800 kr som jag beställde. Men sen när rummet var klart så hade de (på min uppmaning) spacklat igen där vi brukade ha krokar med klänningar och väskor hängande och det såg så mycket renare och mer välstädat ut att jag absolut inte ville ha ut mer kläder där. Dessutom insåg jag ju att det kommer att vara jag som får gå och känga upp de där kläderna hela tiden. Så när paketet väl kom så ville jag knappt hämta ut det utan väntade länge. Det gick ju inte heller med barnvagn, så igår släpade Johan slutligen hem det förvånansvärt tunga paketet. Hur kunde en klädställning väga så mycket? Det visade sig när vi öppnade paketet, att de skickat oss inte en, inte två, utan tre klädställningar! Jag dubbelkollade både bekräftelse och konto men hade bara beställt och betalt för en. Då kändes det hela mycket bättre igen och dessutom blev det väldigt fint och inbjudande med kläderna hängandes! Jag lade direkt ut de två andra på Blocket igår kväll (fast skrev inte att det var två) och båda säljs idag. Fast nu oroar jag mig för att jag varit för snabb IGEN, tänk om leverantören inser sitt misstag så går vi back istället... Man lär sig tydligen aldrig. Har bett Johan som är ungefär min motsats att försöka hjälpa mig att hejda mina impulser något...



Inga kommentarer: