Un fils...!!

Sen vi fick beskedet från moderkaksprovet har vi haft lappen liggandes hemma. På den finns en kod och en länk där man kunde logga in för att se könet på sitt barn. Vi hade inte tänkt göra det, främst jag ville helst inte veta. Men så har barnen pratat om hur de önskar sig en liten pojke, främst av den anledningen att de behöver en pappa när de leker mamma pappa barn, och så för att inte pappa Johan ska vara "ensam". Nadia ritar teckningar med henne, Olivia och bebisen som alltid är en liten kille. Så då funderade vi på om det kanske inte var lika bra att kolla könet ändå, bara för att vara förberedda och att det inte skulle bli någon besvikelse för barnen.

Så igår satte vi oss alla fyra framför datorn och loggade in med koden...



Hurra!!!! Självklart hade vi blivit glada oavsett och ännu mer självklart är det viktigaste att barnet är friskt men oj så kul med en liten son efter två fina döttrar! Vi jublade här hemma och barnen dansade runt Johans ben i glädje.



Jag är faktiskt mest glad för att en kille som Johan ska få uppfostra en son, han är (tyvärr...) ganska så unik i sitt jämlikhetstänkande och familjeengagemang och det känns fint att få sprida detta till ytterligare en generations män.

Lilla magen putar rejält nu, och de som ännu inte vet har svårt att se mig i ögonen. Jag hade faktiskt på känn att det var en kille därinne, har vetat könet på alla mina barn...

- Posted using BlogPress from my iPhone