Sen gillar jag också denna Kanel och Kanin som även den är på rim och, tror jag, på olika versmått för varje sida. Barnen gillar den också, främst Olivia som hela tiden avbryter med "massa baaaaajs" eftersom hon tycker att det ser ut att vara vad Kanel har på huvudet... Jag förstår tanken.
Lite oväntat har även några riktiga barnboksklassiker, som vi fick av min farmor när barnen var pyttesmå, blivit favoriter. Putte är lite gullig och Nadia är otroligt fascinerad av blåbärspojkarna. Även denna på rim och trots att språket delvis är lite ålderdomligt tycker jag att det funkar.
Nästa favorit har jag dock lite åsikter om.. Visst är boken skriven för nästan hundra år sen men det är med lite motvilja jag läser om hur gubben pryglar sina barn och bestämmer att tanten ska gifta sig med honom... Men teckningarna är fina och en hel del av texten också, så vi brukar utelämna vissa partier (även om barnen lär sig extremt mycket utantill och på nolltid har koll på om man "glömde" läsa något).
Då tycker jag avslutningsvis att Vem-böckerna av Stina Wirsén har en mycket mjukare, men även realistisk ton och tar upp stora ämnen för små barn. Underbara teckningar och rolig text. Vi älskar dessa böcker och nu har det även kommit små filmer på Barnkanalen som det tittas på om och om igen...
Läsa saga med sina barn är verkligen en härlig stund på dagen när vi alla varvar ned, även om man ibland kan tröttna på att läsa samma om och om igen... Det är inte bara barnen som kan dessa böcker utantill...
.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar