Men, till skillnad från storasyster som kan vara arg och skrika nästan hur länge som helst, blir hon glad igen på tre sekunder, bara man får henne att tänka på något annat.
Hon är lustig med sitt tal också. Hon pratar så otroligt nyanserat med "nästan" och "kanske" och "också" och "då" och vet att Nadia fyller år i "febari" och hon själv i "masch". Sin pappa har hon plötsligt slutat kalla pappa, utan det är bara "Johan" som gäller. Det är så lustigt som när vi hämtade på dagis tillsammans i förra veckan, och hon utbrast i ett glatt "MAMMA och JOHAN!!" när hon fick syn på oss. Som att jag kom med min nya man... Och hon berättar saker och minns. På dagis var de helt imponerade efter julledigheten när hon kom tillbaka och berättade om allt hon gjort, och om tomten och att hon varit rädd för honom (fastän det egentligen var Nadia som var det... men det blir ju alltid en bättre story om man berättar i första person.).
Nu har båda barnen precis somnat och Johan är och köper pizza. Kan inte minnas när vi sist åt det, men jag tror det var på balkongen, så förmodligen i somras. Vi är inga pizzafreaks men ibland när det är fredagskväll, man inte orkar laga mat och är lite trött på indiskt och thai, då blir det gott. Denna vecka bara försvann... precis som alla andra. Om det fortsätter i detta tempo är det april snart, och det har jag verkligen inget emot. I helgen blir det lite träning, och så bio med Nadia tillsammans med Elin och Thea och på söndag ska vi hem till Rosie och hennes familj tillsammans med Lina och hennes familj. Det ska bli mysigt, hoppas på en lugn och skön helg. Men först fredagskväll. Jag älskar fredagskvällar!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar