Barnvagnsreparation och mammagrupp

Idag debuterade Elias i sittvagnen. Han har ju tröttnat lite på att åka vagn, plus att han blivit lite väl lång för liggdelen, så jag kände att det var dags. Dock kände jag mig inte så sugen på den unkna gamla röda sittdelen som jag köpte begagnad när Nadia var liten, eftersom jag råkat köpa en ny vagn med bara framåtvänd sittdel - men hade jag vetat att vi skulle få så många barn så snabbt hade vi ju köpt en ny från början. Hursomhelst hittade jag en jättefin svart sittdel på Blocket för ett tag sen och fick skjuts av pappa ut till Farsta för att hämta den. Bara att den passade inte till vårt chassi... Men då fick jag deras chassi på köpet, men bromsen  funkade inte (det var därför hon sålde sittdelen separat). Men igår hittade jag en vagnsreparatör i Blackeberg (ingen av barnvagnsaffärerna visade sig ta emot reparationer), så idag tog jag Elias på tuben och åkte ut dit. Det var ett mycket enklare projekt än jag trott, verkstaden låg precis vid tunnelbanan, vagnsreparatörkillen var skittrevlig och hade en lika trevlig kompis där som jag satt och snackade med medan vagnen fixades. Fick kaffe och hänga i deras kök medan jag väntade. Så nu vet jag allt om gösfiske i Mälaren! Han fixade bromsen för 295 kronor och för 200 till fick jag service på vagnen också. Mycket prisvärt och vilken koll han verkade ha. Rekommenderar verkligen detta ställe till den som behöver få barnvagnen fixad, Meccus hette företaget. 

Elias var som nästan alltid en solstråle, trots att han måste varit stuptrött. Jag hann ta ungefär tre steg med vagnen på väg hem innan han somnade. 

Mitt nya perspektiv 

På förmiddagen, innan vagnsfixet, körde jag StrongMama med Sofia och Didrik och efteråt åt vi lunch på Borgs Bageri, så himla mysigt ställe alltså!

I tisdags träffade jag min nya mammagrupp på fika hemma hos en av tjejerna. Jag har ju varit lite tveksam till detta. Min första mammagrupp var ju urhärlig och med de tjejerna umgås jag ju fortfarande, men den andra kände jag mig inte alls hemma i. Inför denna gång så kände jag först att jag inte har tid för fler människor men så har jag känt mig lite ensam på dagarna ibland och känner att jag ju visst har tid, iallafall så länge jag är mammaledig. Så det kändes bra med lite sällskap och alla verkar väldigt trevliga och våra bebisar är nästan exakt lika gamla och vi är två som har tre barn, varav de äldsta lika gamla. Vi ska ses igen nästa vecka.

En liten vardagsbild, avslutningsvis. Chili con carne till middag idag, det var både gott och mysigt, tycker att allt rullar på så bra just nu (peppar peppar).