Plockepryl och sockrycket

Nadia har en ny lek. Jag kallar den sockrycket. Sedan länge rycker hon ju gärna strumporna av sig själv så fort hon får tillfälle och idag kom hon på att hon kan göra detsamma på Olivia. Och det spelar ingen roll att jag försöker förklara att små bebisar lätt blir kalla om fossingarna och behöver strumporna på, av ska de vid första bästa tillfälle.

Annars är det förstås Plockepryl som är allra mest populär. Plockandet står förstås vi föräldrar för, Nadia själv bidrar med att riva ut alla saker hon kan hitta i ett enträget försök att aldrig låta golvet vara tomt. Och det funkar. Badrumsskåpet töms minst ett par tre gånger om dagen, och bindor, amningskupor, nässprayer, hårartiklar och annat hittas ständigt på de mest oväntade ställen. DVD-hyllan gapar ständigt tom med högar av filmer nedanför. Bara den översta hyllan som hon inte når, har fortfarande alfabetisk ordning, från F och framåt råder kaos. Innehållet i tidningsstället ligger alltsom oftast sönderslitet på olika platser i vardagsrummet. För att inte tala om alla leksaker som sprids precis överallt. Och vi plockar och plockar och detta ständiga sifysosarbete tar aldrig någonsin slut. Man kommer hem till en nystädad lägenhet och så tar det tre sekunder och en middag och så ser det ut som om en smutsig orkan dragit fram. Jag som inte ens är särskilt pedantisk kan inte låta bli att undra hur det kommer att se ut här hemma när vi har två små nedskräperskor.

Det var iallafall otroligt skönt att komma hem igår och det kändes så bra att vara hela familjen igen. Olivia hostar fortfarande, idag två gånger så att hon kräktes ned hela sängen (och mitt och sitt hår), men det är tydligen bra att hon får upp slemmet. Vi har fått order om att vistas utomhus så mycket vi kan, så idag var vi hela familjen i parken i flera timmar, trots att det var rätt ruggigt. Men vi mötte upp Lina och Alma och hade en riktigt trevlig dag!

.