I lördags morse skulle Johan på landetmöte och jag hade bestämt träff med Frida med familj i Vasaparken. Eftersom vi hade lite gott om tid på morgonen och ingen frukost hemma, bestämde Johan och jag oss för att ta en liten spontanfrukost ute hela familjen. Det är bara det att det är lite svårt att vara spontan med två småbarn och när vi äntligen fått alla fyra klara och kommit iväg med syskonvagnen, var det inte bara försent för frukost, Johan fick rusa för att hinna med sin buss och kom ändå försent till mötet. Själv köpte jag en macka och kaffe och gick ned till parken och lekte i minigolfbanorna med Nadia. Sen kom Frida, Fredrik och Walter med kaffe och muffins och vi fikade i solen och turades om att hålla våra små framfusiga kids borta från fotbollsplanen och farliga trappsteg. På detta följde en dag med mysigt sällskap och skoshopping (inte till oss utan barnen tyvärr) som avslutades med en spontanpicnic i parken, då även med Johan som mötat klart och kom och hängde med oss på filten.
På kvällen kände vi att vi ville hitta på något och ringde i ett infall våra gamla kolleger Sara och Tobbe. De var barnvakter och skulle grilla med grannarna på gården och vi var mer än välkomna att komma dit. Så vi packade återigen ihop hela familjen med filtar, rödvin, fredagskvällens överblivna chokladbollar (för jag åt bara två, duktiga måttfulla jag!) och andra necessiteter. Och så satt vi ute på gården på Kungsholmen och Nadia lekte med andra barn på gården, Olivia sov i vagnen och vi vuxna hade mycket trevligt med grillat och snack ända tills kylan tvingade hem oss vid elvatiden. Då sov barnen sedan länge gott under filtar i sina vagnar, men själv huttrade jag när vi vandrade hemåt i den svala vårkvällen. Det var visst lönehelg och det var fullt med fulla människor överallt och vi såg både väktar- och polisinsatser på vår korta väg hemåt över St Eriksbron. Och jag tänkte som så många gånger förr hur skönt det är att slippa vara en del av det där, att få vandra hemåt i vårnatten med sin fina fina familj och veta att de kommer att ligga där och snusa bredvid mig när jag vaknar nästa morgon. Även om det innebär att jag inte kan tillbringa en eftermiddag i vårsolen på en uteservering drickandes Dagens, och att jag kommer att bli väckt minst tre gånger den kommande natten och aldrig få sova ut på morgonen. Men det får väl bli när jag är medelålders med utflugna barn...
Slutligen, idag tog jag fram mina Lee caprijeans. Dessa kunde jag dra av mig utan att knäppa upp dem förra sommaren, och var tvungen att ha skärp för att inte tappa dem. Nu fick jag knappt igen dem. Jag är INTE vän med min mage och så kallade midja just nu! Får börja med höga knähopp bredvid sandlådan på dagarna...
Lite bilder från de senaste dagarna! (varav inget på Olivia, men de är tagna med mobilkameran ute och det blir inga bra bilder när hon ligger i vagnen. Bra bilder kommer!)
Mys i en gunga (i ca tre sekunder) 
Hittat (snott?) hink och spade i sandlådan!
Såhär packat var det i paken när vi gick hem i söndags eftermiddag. Som tur var hade vi redan lekt i sandlådan på morgonen och slapp trängas.
Idag stötte vi på Walter i parken! Han hade på sig tröjan han fått av oss i ettårspresent och Nadia hade på sig tröjan hon fått av dem i ettårspresent. Välplanerat.
Gungeligung (tycker Nadia är suuuuperkul i en halv minut, sen astrist)
Idag åt vi thaimat till lunch i gräset
Nadia diggar thaimat. Bådar gott inför vinterns resa.PS. Ni får ha överseende om det blir lite färre och lite längre inlägg för tillfället. Har svårt att få tid vid datorn, så när jag väl skriver passar jag på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar