Trots att det var så nyligen jag satt här uppuffad bakom amningskudden i soffan, med vatten inom räckhåll och en liten hårt sugande bebis på tutten, hade jag faktiskt glömt. Glömt hur en sån där liten kan vara hungrig precis hela tiden och hur många timmar man tillbringar per dag med att mata och mata."Hur kan hon vara hungrig igen, hon åt ju just!?" är ett uttryck som ringer välbekant i öronen på mig. Jag hade också glömt hur jäkla ont det gör i början och hur det ilar i hela kroppen när hon suger tag första sugen innan man vant sig. Och hur blöta och fläckiga kläder och lakan blir när mjölken sprutar åt alla håll. Och glömt den där sköna knarklooken bebisen får när hon äntligen får i sig de första dropparna och kommer in i ett sugstim där ögonen stängs halvvägs och det otåliga bökandet och hackandet upphör. Och lugnet som infinner sig när man sitter där och ändå inte kan göra nåt annat än att beskåda sin bebis perfekta lilla öra, eller pilla på de små söta tårna, eller läsa en tidning vid sidan om. Och så fäller man ihop paketet när den lilla somnat vid bröstet och går och gör någonting annat, men snart sitter man där igen.
Den här gången har jag dock investerat i en elektrisk bröstpump. Vi ska vänta några veckor med att börja med flaska, tills amningen är helt etablerad, men sen ska vi dela på matningen lite mer och även kunna ha barnvakt trots att jag ammar. Har ju några sköna bröllop i sommar jag tänkte försöka vara barnfri på, och trots att det visst är mysigt att amma, längtar jag tills vi kan börja dela även på matningen av Olivia.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar