fredag 20 februari 2009

Sömnbrist och skumma drömmar

Den här veckan har lilla fröken Nadia fått för sig att det här med att sova är onödigt när man är så stor som hon. På dagarna har hon bara sovit i någon halvtimme totalt, vilket resulterar i att hon också sover mycket sämre nattetid. Av någon anledning har hon alltid haft en korrelerande dag- och nattsömn; sover hon mycket och bra på natten sover hon också bättre nattetid. Men de senaste nätterna har hon stökat runt som sjutton och vaknat ungefär varje kvart under några jobbiga timmar mitt i natten. Att behöva baxa den tunga otympliga kroppen (min, inte hennes...) ur värmen i sängen och lämna den sköna nattsömnen när allt man vill är att sovasova, är ingen höjdare. Inatt var vi säkert uppe en fem sex gånger vardera, Johan och jag, och tillslut gav vi henne faktiskt en flaska välling, trots att det strider mot alla våra principer att ge mat nattetid. Vad gör man inte för att få sova... Det tog ändå ett bra tag innan hon somnade trots vällingen, och jag hade svårt att somna om mellan uppstigningarna. Och så fort jag slumrat till började hon låta igen.

Jag drömde konstigt och vaknade mitt i natten med världens kramp i ena vaden. Stackars Johan trodde väl att det var dags för förlossning och ropade instinktivt "andas, andas!" Sen somnade vi om igen iallafall och jag drömde att jag var instängd trettio meter under jordytan under en broöppning tillsammans med en massa jobbmänniskor och att syret höll på att ta slut. Men sen var jag uppe igen och sjöng "Lady in red" i en improviserat översatt version och det var så vackert att jag blev alldeles rörd själv i min dröm. Jag avslutade med en hand sträckt mot himlen i bästa schlagermanér och ett stämningsfullt vibrato. En tjej på jobbet kom fram och sade att jag var faktiskt den enda utom hon på jobbet som kunde sjunga. När Nadia väckte oss tio över sju hade jag fortfarande känslan av stor sångtalang kvar i kroppen och lite ont i vaden, men mest kände jag mig yr av trötthet och nästan lite bakis. Men upp kommer man ju alltid och efter lite gemensam frukost är det dags att gå till jobbet...

PS. Missa inte Nadiafilmen som jag lade till länk till i slutet av förra inlägget! Tror jag kan utlova ett skratt eller två...

.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hittade den på Johans blogg. Helt underbar. Man kan inte låta bli att skratta. Den här ska jag titta på när jag känner mig lite nere.

Kram från Farmor

Vive la France! sa...

haha! kan ni inte lagga upp en film dar du sjunger ocksa??? vill garna hora ditt schlagervibrato!!!
kraaam

Julia sa...

I don't see that happening.. Det var som sagt bara en dröm, helt utan verklighetsförankring! Lady in Red kommer inte upp på repertoaren igen inom överskådlig framtid... :-D

Anonym sa...

Beklagar sömnbristen, oppas den unga damen kommer på andra tankar. Det skulle vara roligt att höra ett sångnummer. Lycka till

johanna sa...

...eller ännu fler!