måndag 2 mars 2009

Nadia som ettåring

Musikalisk förstås, med fina musikpresenter från Stella och Lina


Nadia har under de senaste veckorna ändrat personlighet tycker jag, eller iallafall förstärkt sina befintliga personlighetsdrag. På kort tid har hon har gått från en ganska lugn liten bebis till en liten tjej med vilja och humör. Hon är verkligen ett litet barn nu, med allt vad det innebär i form av kladdiga måltider, välta muggar och nedkastad mat på golvet. Det är inget tvivel om vad hon vill, detta demonstrerar hon tydligt för oss med att peka bestämt och ge ifrån sig vad vi tror måste vara världens mest irriterande ljud - ett halsdjupt och missnöjt grymtande som jag inte riktigt vet hur vi ska få henne att sluta med. Jag antar (läs hoppas) att det kommer att försvinna allteftersom hon lär sig prata mer - hon säger redan "Mah!" (för mat) när hon vill äta eller dricka något. "Bah" är napp (ibland "bapp") men betyder även boll och nu i kalastider ballong.

Hon stapplar omkring i sin fortfarande ganska ostadiga gångstil och tar sig trots lite drattande på ändan dit hon vill ganska snabbt. Man får absolut inte ta henne i handen eller försöka gå med henne genom att hålla i händerna (sådär som alla andra barn lär sig gå), då blir hon tvärilsk och kastar sig på golvet. För det mesta är hon tack och lov på gott humör, och skrattar och busar men ibland bryter hon förstås ihop och då har hon nyligen börjat dunka pannan i golvet som en riktig liten dramaqueen. Så gråter hon stort när det gör ont, men slutar snabbt om hon inte märker att det ger den sökta uppmärksamheten.

Och samtidigt som hon uppvisar alltmer humör, blir hon också alltmer gosig. Det senaste just nu är att gå runt i lägenheten och luta huvudet mot allting mjukt, borra ned ansiktet och säga "mmmmmmm". Hon gosar med alla mjukisdjur, kuddar, handdukar och kläder hon kan hitta och igår satt hon länge med ett av mina linnen i famnen och på huvudet och sade "mmmm mmmm" gång på gång. Favoriten är annars ett rödvitt elefanttyg som jag sytt en massa örngott av och så fort hon ser någonting i det tyget ska det gosas med. Nallar och mjukisdjur överröses med pussar och det gör också alla andra barn hon träffar. Med mer eller mindre glatt mottagande! Söta fina lilla Nadia, min glädje och fina lilla älskling.



.

Inga kommentarer: