Nadia's day out

Ååååh vad det är jobbigt att vara mammaledig!

Moderlig simultankapacitet - Jenny hindrar Felicia från att äta småsten, kasta sig i vattnet och jaga humlor, samtidigt som hon bokar kvällens aktiviteter på telefon

I faster Pias famn på Josefinas

Partykitet

Igår morse vaknade Nadia som sitt vanliga jag igen (jippey!) och vi satte oss på en buss till Värmdö för att hälsa på min vän Jenny och hennes Felicia. Jenny, aka Tori är en tidigare partypingla av stora mått, som nu lämnat NewYork och Stureplans partyscenes och flyttat ut till en liten stuga på Värmdö med sin man Johan och ettåriga dottern Felicia. Jag är grymt imponerad av Toris anpassningsförmåga, från klubbhäng och glamliv till att diska utomhus i november utan varmvatten. Fortfarande bor de i vad som tidigare var en sommarstuga på 18 kvadrat i väntan på bygglov för nytt hus och Toris duschar aldrig hemma för att vattnet (de har fått varmvatten nu...) luktar illa. De har torrdass och en liten liten sovstuga. Ändå lyckas hon alltid se lika nyfönad ut och med samma perfekt lagda makeup jämt. Världens skönaste Tori!!

Så, efter diverse bussbyten klav vi av bussen nästan rätt ned i en dike och med en äng med hästar framför oss. En 20-minuters promis och sen fick vi kika på Toris stuga som var mysig! Tori gjorde vääärldens godaste sallad som vi tog med oss ned till stranden. För de bor nära havet, och gud så skönt det var att sparka av sig skorna och sätta sig ned på en filt på en tom strand och höra vågorna klucka och någon enstaka båt brumma i bakgrunden.

Vi hängde där i några timmar, drack kaffe i termos och myste. Tills Felicia blev asförbannad för att hon inte fick bada mer än fötterna (vad kan det ha varit för temperatur, 10-12 grader..?) och även Nadia tröttnat på stillasittande. Då promenerade vi hemåt och sen tog jag en kokande varm och proppfull buss tillbaka till stan.

Efter ytterligare några bussbyten och en pitstopp för amning på bänk på Strandvägen landade vi på Josefinas på Djurgården för fredagsöl med Johan och lite gamla MEC-are. Mamma J fick en efterlängtad Dagens att svalka sig med och vi hängde där ett par timmar eller så. Sen tröttnade både Nadia och vi på bratsen och vi gick och åt lite Thai med resten av gänget. Sen var det stopp för fröken och folk tittade lite underligt på oss när hon skrek så att hela Östermalm vaknade. Då var det dags för hemgång och vi tog en lång skön promenad hem.

Vilken bra dag!