tisdag 12 maj 2015

Operation och pinsamma problem

Igår opererades jag alltså. Ordet låter dramatiskt men det var bara ett litet ingrepp.

I den läckra sjukhusmunderingen inklusive knästrumpor. Utan helbild får man dock inte riktigt fram gräsligheten i Landstingets outfits. 

 Jag tvekade lite om jag skulle skriva om det här på bloggen men bestämde mig för att inte skämmas för ett problem som har visat sig vara så otroligt vanligt bland kvinnor, men nästan aldrig pratas om. För mig handlade det om problem att hålla tätt vid ansträngning efter tre graviditeter och förlossningar. Att nysa, hosta och kräkas, inte kul... Och träna hårda pass med upphopp, jumping jacks, höga knän, springa... Inte kul. Jag tänkte att det väl var så det var och att man får lära sig att leva med det och försökte komma ihåg att knipa så mycket som möjligt. Men så läste jag i en kommentar på ett blogginlägg som handlade just om pinsamma "kvinnoproblem" om en tjej som fått hjälp från Octaviakliniken. Så jag kollade upp det, lyckades pricka in en telefontid och fick tid för undersökning ett par månader senare. Inför denna skulle man under två dygn, varav en arbetsdag, mäta sitt kiss och anteckna i ett dokument. Det var nästan det värsta, att smyga med ett decilitermått på nya jobbet och tvingas mäta och skriva.. Men jag fick beröm av den otroligt trevliga specialistläkaren som undersökte mig, hon sade att det är många som hoppar över den delen, men eftersom jag hade mätt så kunde hon se att jag kissar ungefär 4 ggr så mycket som är normalt och att risken då om man dricker så mycket som jag gör är att man tänjer ut blåsan och den blir stum och oelastisk när man blir äldre. Så nu försöker jag tänka på att inte dricka så mycket, men jag är nästan alltid törstig.

Och förutom det så var ju problemet med knipet och hon konstaterade att jag nog inte skulle komma så mycket längre med knipövningarna utan frågade om jag var intresserad av en operation .Och det var jag! Så igår var det dags, och de satte då in ett litet gummiband att stötta blåsan, som på bilden nedan. De var så gulliga, narkosläkaren (som gav lugnande), sjuksköterskan och så samma läkare som hade undersökt mig tidigare. Jag blev så väl omhändertagen men det gjorde ganska rejält ont när de satte in bandet, trots att jag var bedövad. Och värken i ljumskarna efter... ajaj.

Som vanligt är det inte tjejen som skrivit inlägget som är med på bilden.. :)

Jag fick ligga och vila i flera timmar innan de kollade att jag hade kissat och jag fick gå hem. Men då passade jag på att linka förbi och köpa en cykel på Blocket åt Nadia. Jag veeeeet, superkorkat men jag har letat i flera veckor (hennes börjar bli liten och jag tänkte att Olivia ska få den och lära sig cykla ordentligt) och när jag efter några timmars skönt softande började bli lite rastlös, kollade jag Blocket och denna som jag hittade visade sig ligga precis bakom sjukhuset. Dessutom låg det ett taxifik precis bredvid och jag hade ändå tänkt åka taxi hem, så det blev perfekt.

Resten av kvällen låg jag mest raklång i soffan, kände mig rätt mosig och hade som sagt väldigt ont i ljumskarna. Idag är det bättre men jag är hemma och har en riktigt soft dag där jag kollar på lite dagtv och äter choklad. Hoppas vara återhämtad imorgon, men jag får inte träna, cykla, bada eller "ha samliv" på fyra veckor... Så jag chillar vidare. 

Inga kommentarer: