Bilägare!!

Igår gjorde vi någonting som vi funderat mer eller mindre allvarligt på i flera år: vi köpte en bil! Det är en ren lyxgrej, för vi behöver ju egentligen ingen bil till vardags, eftersom vi ju både bor och jobbar i stan och har det mesta vi behöver inom några kvarters räckhåll. Men vi har inga andra fasta utgifter än boende och mat och sånt (ja såklart el och försäkringar och såna där tråkiga vardagsgrejer, men inga andra lån eller landställe eller båt eller sånt som många har) så vi kände att det var dags att investera i lite livskvalitet och slippa släpa tre ungar och packning på kommunala färdmedel kors och tvärs till stad och land. Och bli vuxna på riktigt, slippa be pappa om skjuts till IKEA och kunna bidra med handling och så när vi åker till Ljusterö. Och slippa båten! Och kunna åka spontant dit och hem när vi själva känner för det!

Men riktigt vuxna var vi inte i själva bilköpet, för då tog vi hjälp av papsen. Johan behövde jobba och kunde inte åka med och kolla på bil, och det kändes sååå tryggt att ha med pappa hos bilhandlaren. Han hade själv köpt en där för några veckor sen. Sen fick nog Johan inte så mycket gjort på jobbet ändå de timmarna för vi konsulterades förstås livligt i telefon och han var (såklart!) högst delaktig i köpet. Och vi gick från att ha funderat på en tio år gammal Toyota Avensis för en spottstyver till en ett år gammal Toyota Verso för rejält mycket mer. Men fortfarande väldigt prisvärt! Det var inte så vansinnigt mycket dyrare med en helt ny, men dels tappar de ju direkt i värde, dels var det inte leverans förrän slutet av juli på dem. Och denna bil har de själva på Toyota ägt och den har bara gått 440 mil. Inte världens sexigaste bilmodell (eller färg..), men en superpraktisk familjebil med tre riktiga säten bak och här känns det verkligen som att vi kommer att kunna få plats i många år framöver. I förra veckan var vi också och kollade på en garageplats i huset som blir ledig första juni och bestämde oss för den. Att ha bilen på gatan gör mig stressad bara av tanken. Imorgon ska vi åka och hämta vår bil och i helgen åker vi och hälsar på familjen Back på nya landstället utanför Vingåker och jag är redan nervös över att vi inte ska hitta parkering när vi kommer hem på söndag kväll. Jag är störd! Men en störd bilägare iallafall. Och med garageplats så slipper jag ju oroa mig sen...

Tjoho, vad kul detta känns. Vi har redan börjat prata om allt vi ska göra på helgerna med bil: Kolmården, lekland, hälsa på alla kompisar utanför stan, åka och bada i sommar, åka till 4H-gårdar, åka till Strömstad mer än bara på sommaren osv osv. Återstår att se om vi kommer att realisera allt, men möjligheten finns iallafall!

Låt mig presentera: Sonja! I Johans familj har de tydligen  en tradition att döpa bilarna efter namnsdagen som var då de köpte den och Sonja blev ju perfekt. Och som den proffsbloggare jag är har jag raderat registreringsnumret. :)