Trebarnsliv: Vardag

En sen augustidag när regnet öser ned och nu känns det verkligen som höst. Höst och vardag, för mig två ganska fula ord i kombination. Jag erkänner att jag känner mig lite allmänt neggig just nu och att jag har lite svårt att hitta motivation. Mest av allt längtar jag efter att få vara hemma och skrota och tvätta och städa och umgås med barnen. Lite ironiskt, eftersom det ju var just de sakerna som jag var ganska trött på efter ett år hemma. Ja, inte att umgås med barnen då.. Men just nu känns det så enkelt och mysigt och jag vill hellre vara hemma än någon annanstans. Jag ska på 40-årsfest på lördag men känner just nu mest för att ställa in. Men det ska jag inte. För lite fest behöver man ju också mitt i vardagen.

Igår kändes det som att det är nu allting sätter igång på riktigt. Jag ska jobba 100% under hösten medan Johan är hemma, och det är första gången på 6 år, så det känns lite tufft. Det kommer att bli en hel del logistik för att få ihop vardagen men så länge barnen är samarbetsvilliga vad gäller kläder så kommer det nog att gå bra. Vi behöver gå hemifrån kvart i åtta för att först lämna Olivia på dagis klockan åtta och sedan Nadia klockan 8:15, då skolan börjar. Det hade ju varit mindre stressigt att lämna Nadia först men eftersom skolan är på vägen till mitt jobb så känns det så ineffektivt. Och att Johan skulle lämna Olivia, som vi först tänkt, känns inte heller helt bra. Jag vet ju hur skönt det är att slippa stressa iväg på morgonen när man har en bebis hemma, och dessutom sköter all hämtning. Så i allra största mån kommer jag att försöka ta all lämning, och det känns faktiskt rätt mysigt att hinna umgås lite med barnen på morgonen. Johan får sova ända fram tills vi ska gå, och jag har inget emot att gå upp lite tidigare för att hinna umgås med Elias och slippa stressa.

Vi är rätt olika vad gäller sömnprioriteringar på morgonkvisten, min man och jag… Å andra sidan är jag rejält mycket tröttare kvällstid, i synnerhet nu på hösten. Det är tur att vi har så lättlagda barn. Elias är (hittills, peppar peppar) en dröm på detta område; en flaska välling, i med nappen, en klapp på ryggen och så rullar han över på mage och somnar. De stora två vill gärna ha saga men sen somnar de oftast direkt och sover tills de väcks på morgonen. Har vi tur hör vi inte ett pip från någon förrän på morgonkvisten när Elias vaknar, han sover tack och lov oftast hela nätter redan nu och det är bara att inse hur tur vi haft med denna lilla unge. Men det lär väl upphöra bara för att jag skriver så…

Det har hänt mycket med barnen utseendemässigt under sommaren tycker jag. Både har blivit långa och smala, men i synnerhet Nadia (men om detta säger jag givetvis ingenting till dem, vill inte att de ska bli kroppsmedvetna redan nu). Olivia har regresserat till en otroligt jobbig period som jag minns alltför väl. Hon bryter ihop för minsta lilla och blir så arg ända ut i fingerspetsarna och hamnar allt som oftast i golvläge. Hopppas att det går över snart...