Äntligen fötter!

Ungefär en och en halv månad efter sina jämnåriga i mammagruppen, har nu Nadia äntligen funnit sina fötter. Plötsligt fanns de bara där och nu viker hon sig dubbelvikt för jämnan för att få hålla i de små tårna. Fortfarande har hon inte vänt sig från rygg till mage, men det kanske också kommer nu. Hennes pappa och jag tror att vår dotter är mer den intellektuella än den fysiska typen. Precis som sina föräldrar!

Äter mat gör hon dock två gånger om dan, potatis eller morot (hittills) på dan och gröt på kvällarna. Och allt man serverar henne kastar hon sig över och verkar verkligen tycka om. Ett matvrak. Precis som sin mor.

Annars börjar vi så smått ställa in oss på semester.. Många av mina kompisar har redan lämnat stan och det känns att det är ett annat lunk här nu. Men jag gillar ju stan på sommaren, tycker om kontrasten med lugnet mitt i det snabba livet. Det ska dock bli kul och skönt att komma till västkusten och bara hänga där i några veckor, äta fisk och räkor och ta salta dopp. Jag ser också fram emot att hinna umgås lite mer med Johan och att få vara familj även på dagtid. Men först en sista skön fikavecka hemma i stan!