Fransk vardagsmat

Kul att ni ville läsa om vardagsmat! Då ska ni få mitt allra bästa tips. Denna franska maträtt lagade min mamma och sen mest pappa, under hela min uppväxt. Namnet är (och stavningen har jag hittat genom att googla): Hachis Parmantier. Det uttalas "Achi parmonjé" och är en himla bra vardagsrätt. Jag vet inte om mitt recept är som rätten egentligen ska vara, det ser inte riktigt ut så när jag nu googlade, men detta blir sååå gott. Jag har inga exakta mått när jag lagar mat, men ni fattar säkert ändå.

Hachis Parmantier

Potatismos - koka potatisar i tärningar och mosa med mosare eller lägg i potatispress. Häll på grädde (matlagnings- eller visp-), smör, salt, vitpeppar och riven muskotnöt. Vispa med elvisp om du känner dig ambitiös.

Medan potatisen kokar, sätt ugnen på 225 grader och hacka en gul lök. Bryn denna i lite matfett och lägg sedan på köttfärs. När du brynt köttfärsen lägger du i ett par buljongtärningar och saltar och peppar. Det ska vara ganska salt!

Lägg köttfärsen i botten av en form och bred över potatismoset jämt. Strö över god riven ost, eller bara vanlig färdigriven och kanske lite riven parmesan på toppen. In i ugnen och gratinera tills osten fått färg.

Såhär ska det se ut ungefär, men det är inte min bild

Servera med en sallad. Denna rätt gillas av stora och små men akta så att de små inte bränner tungan som Nadia gjorde härom dagen, potatismoset blir väldigt hett.

Med detta sagt, ska jag erkänna att vi åt färdiga köttbullar med gräddsås och makaroner (kidsen och Johan)/ broccoli (jag) till middag idag. Ibland måste man få ta den lätta vägen och köttbullar är min (enda) favorit bland pre-fabs.

.

Några bilder, lite mera kräk...

Några bilder från när vi kom hem från Rom. Vi hade köpt ett par skor var i present till de små. Letade länge för att hitta finskor till Nadia som inte var rosa, så det blev chokladbruna ballerinas till slut.

Olivia fick ett par, visade det sig, alldeles för stora skor från Zara. Och en sopkvast som blev mycket populär och som Nadia snabbt snodde. I sopkitet ingick även en liten borste (som Olivia har i handen på bilden ovan) samt en sopskyffel så nu hoppas jag få lite barnhjälp med grussopandet i hallen.

Nadias små pjuck.

Olivia heartbroken. Oklart varför, men hon reagerar ofta så när vi varit borta. Tyckte hon var så söt på den här bilden.

Nadia hemma sjuk igår. Hon måste vara världens piffigaste sjukling som prompt skulle ha strumpbyxor och klänning och så ballerinaskorna.

Hon blev pigg snabbt men hängig igen på kvällen och vi lade barnen supertidigt. Halv nio vaknade Olivia och kräktes... och igen.. och igen. Jag körde igång hela bytalakan- och lägga handdukarprocessen och ringde för första gången någonsing hem Johan eftersom jag fasade för en kväll liknande den innan. Johan kom lite besviken hem, och såklart kräktes inte Olivia något mer. Men det var ju omöjligt att veta innan. Hon vaknade dock halv fyra och ville inte somna om, så hon fick sova hos oss. Motvilligt, för jag vet ju att det kommer att innebära två skriknätter när hon inte får det inatt, men vi hade inte hjärta att neka en liten sjukling. Nu blir det karantän även imorgon och då vabb för mig igen... Hoppas alla är på benen på måndag igen - och blir jag sjuk nu så är det bara för att jag dristade mig till att säga att jag kanske är en av dem som är immuna eftersom jag brukar klara mig. Peppar peppar!

.

Vardagsmat

Jag har vaga planer på att starta en vardagsmatsblogg. För medan de flesta matintresserade tycker att festmåltider är det roliga, och de allra flesta i allmänhet tycker att vardagsmat är urtrist, tycker jag att just vardagsmat är riktigt kul. Det tar faktiskt inte så mycket längre tid att laga bra mat än att laga middagar på halvfabrikat, och vi har ju dessutom turen att ha barn som äter allt - även om jag ju förstås vill tro att det beror på att de alltid fått äta samma mat som vi och vant sig vid det mesta. Jag får ofta frågan om vad vi ska äta till middag och gillar själv att hämta inspiration från andra, så kanske kunde en sån blogg ge lite inspiration..

Men eftersom jag är en realist som inser att jag knappt hinner med EN blogg, så blir detta tills vidare bara ett inslag i denna blogg. Så jag börjar med dagens improviserade rätt. Eftersom Johan skulle bort på middag ikväll passade jag på att basera maten på sånt som han inte gillar, men som barnen och jag älskar men inte äter så ofta, av ovanstående skäl: fetaost och oliver.

Vi hade lövbiff i frysen så jag tinade och strimlade denna. Sen stekte jag den snabbt i olivolja, saltade och pepprade och ställde åt sidan. Kvartade zucchini och champinjoner och stekte i olivolja. Salt och peppar och lite pressad vitlök i slutet (så att den inte blir bränd). Jag blandade i köttet, nykokt broccoli och urkärnade svarta oliver, samt strödde smulad feta och lite persilja över. Klart! Barnen fick lite bulgur till, men jag åt den som den var och riktigt gott var det!

Det blir ju inga fantastiska matbilder med mobilkameran men ungefär såhär såg det ut...

...och efter att jag var klar såhär (ska i ärlighetens namn erkänna att jag åt 95% av maten, men det skyller jag på kräksjukan). Permiär från det fina fatet som jag köpte för halva priset när Salt & Vinegear i Västermalmsgallerian stängde.

Kräksjukan...

Vi har klarat oss rätt bra från dagissjukor denna vinter, tycker jag. Eller tyckte jag ända tills igår kväll. Fick ett sms av Frida att Walter var kräksjuk och att det gick på dagis och mycket riktigt, halv tolv började det låta från barnrummet. Det var Nadia som kräktes ned sin säng... Så vi bytte lakan och torkade men hon fortsatte kräkas. Då tog vi in henne till oss och lade henne på handdukar och där fortsatte hon kräkas sig igenom natten och större delen av vårt handduksförråd. Jag hade en liten hink men hann inte alltid fånga allt.. så det var kräks överallt, vi bytte pyjamasar massa gånger tills hon tillslut ville sova utan, och håret var alldeles blött av allt uppkräkt vatten. Lilla plutt...

Vi var inte särskilt pigga imorse någon av oss, jag känner det ungefär som efter en hård festkväll. Nadia och jag stannade hemma, men Olivia fick gå till dagis eftersom hon inte uppvisade några symptom. Jag och Johan har ätit vitpepparkorn (som jag hört ska funka och det skadar väl iallafall inte) och spritat händerna tusen gånger, så hoppas hoppas att vi klarar oss.

Men Nadia är ju en liten rastlös själ och efter att vi sovit en stund på soffan imorse har hon tjatat om att få gå ut. Men det får hon ju inte, däremot fick hon ett bad där vi tvättade håret och hela lilla kroppen. Hon har ätit gurka och majskex, men vill inte ha något annat, men hon har iallafall inte kräkts på tre timmar. Så vi hoppas att detta är bättringsvägen, även om dagis ville att kräksjuka barn skulle vara hemma tills på måndag.

Immagini da Roma

Jag vid Fontana di Trevi. Vi letade efter en restaurang precis när vi lämnat hotellet och plötsligt tätnade det med turister och vips sprang vi på detta monument. Jag hade bara väntat mig en liten fontän, så jag blev imponerad!

Imponerad blev jag även av Colosseum.. Vi gick sakta runt och fascinerades och försökte spekulera över varför det var hål i väggarna (det var inte från krigsskador utan bronsbeslag visade forskning hemifrån) och vad som var restaurerat och inte. Tyvärr var det stängt så vi fick bara kika in genom gallren, men det gjorde inte så mycket.

Vi tog en liten bild på oss själva framför det fina monumentet.

Mera Colosseum...

Vi promenerade ned förbi Circus Maximus, där hästlopp och gladiatorspel hölls för mer än tvåtusen år sedan och försökte föreställa oss hur det kunnat se ut. Vi gick ned mot Tibern, och nådde vattnet lagom till solen började gå ned. Det var så fint ljus där nere, nästan magiskt...

Gatlyktorna med sitt mjuka ljus skapade extra stämning åt de hala trapporna.

Vi gick tillbaka via Forum Romanum och när vi såg denna syn var det nästan helt mörkt. Men lång slutningstid på kameran gav en ganska häftig bild.

På hotellet fick vi en fin fruktkorg och kompletterade med två små flaskor prosecco som vi intog i bubbelbadet.

Hotellfrukost är alltid bland det bästa under hotellvistelser. Denna tillhörde inte de bästa jag varit med om (på plats ett ligger fortfarande Skt Petri i Köpenhamn, både hotell och frukost!)

På lördagen imponerades vi av Pantheon. Genom hålet i taket strilade regnet och det upphörde knappt på hela dagen.

Vi var inte direkt ensamma, jag undrar hur det brukar se ut i högsäsong och utan regn...

Vi gick och gick och gick och besökte Trastevere där vi pustade ut över en eneuros capuccino på en liten bar.

Ännu ett av alla vackra hus. De fanns överallt, i olika stilar.. Jag kommer tillbaka!!

Rom

Det bästa med Rom var nog det faktum att det skedde så spontant. Vi bokade resa på tisdagen, hotell på onsdagen och åkte på fredagen. Det är en sällsynt lyx i en småbarnsförälders liv att kunna utöva någon form av spontanitet...

Och vilken resa, vilken stad.. Hotellet var underbart, precis som vi trodde att det skulle vara till det priset. Vi checkade in på vårt hotell, www.berninibristol.com men mest vände på rummet, efter att ha inspekterat badrum och badrumsprodukter, konstaterat att det fanns badkar och våg (denna våg vägde vi oss på före och efter mastiga måltider, mycket underhållande. Som mest skiljde det 1,5 kilo för mig! Fast jag vet inte om jag såg fel på ursprungsvikten, lät lite mycket i efterhand. Men vi åt rätt mycket...). Sen begav vi oss ut på stan, för turistande och upptäckande. Dessa två dagar måste vi ha gått ett marathon om dagen, minst. Vi gick och gick och gick och vart man än lyfte blicken tornade fantastiska byggnadsverk upp sig. Jag var lite ledsen att vi inte läst på mer innan, eller hade en guidebok, men vi har fått ta reda på lite i efterhand. Gymnasiets latinlektioner kändes längre bort än jag trott..

Men vilken stad, jag älskade Rom från första stund. Så vackert, anrikt och med historien vingslag ständigt klappandes en på kinden.. Jag blev inte besviken på någonting, sådär som man kan bli när man sett monument på tusentals bilder och i massor av filmer. Tvärtom glatt överraskad av exempelvis Colosseums storslagenhet, och trots att regnet strilade nästan oavbrutet och det bara var några grader varmare än hemma, och trots att det var mängder med turister vart man än vände blicken, fastnade jag totalt för denna stad.

Lite ensamtid med min man, mängder av goda italienska måltider - vi körde all in med båda pasta/primi och kött/secondi till varje måltid eftersom vi hade så få - och det fina hotellet, gjorde inte saken sämre.

Att komma hem efter en lång, regnig dag och byta om till morgonrock och hissen ned till hotellets fina spa var en extra bonus. Underbart för en kall och aningen ledbruten kropp att få krypa ned i bubbelbadet och få värma sig i bastun.. Vi hade även bubbelbad i rummet visade det sig, så vi badade en hel del denna helg. På två dagar hann man mer än jag hade trott och när vi åkte hem på söndagsmorgonen, försökte jag att inte känna mig bitter över att solen plötsligt sken och värmde, utan glad och tacksam över att fått ha en sån underbar helg tillsammans med min älskade Johan. Tack till alla som hjälpte till att genomföra den! Bilder kommer...

.

Roma!

Tisdag idag och om jag kan konstatera att den gångna helgen var rätt trist - vi gjorde liksom ingenting men det där sköna ingentinglugnet infann sig aldrig.. - så kommer förhoppningsvis nästa helg att bli desto mer spännande. Min underbara svärmor läste mitt dipp-inlägg och erbjöd sig att vara barnvakt denna helg för att Johan och jag skulle kunna åka iväg och ladda batterierna lite. Och vi har funderat fram och tillbaka på vart vi ska åka och vad vi vill göra. Efter att ett kundmöte blev avbokat idag (och jag följdaktligen kunde ta fredagen ledig), fattade vi tillsist beslutet att ROM blir vår destination! Kanske lite långt och lite dyrt att åka för bara fredag-söndag (och flyget hem på söndagen går dessutom ganska tidigt) men det får det vara värt.

Så nu har vi precis roddat den sista barnvaktstimmen, då Ing-Mari ska på teater och morfadern kommer och löser av. Hurraaaaaa vad det ska bli underbart med lite snö-, barn- och overallfritt! Desto mer pasta, rödvin, hotellfrukost, sightseeing och shopping ser jag fram emot... Tar tacksamt emot alla Rom-tips mina kära läsare kan tänkas ha!

.