Daytime tv

Såhär i slutspruten av min mammaledighet och mitt i mörkaste november, är det lite skönt och syndigt att sätta på tvn mitt på dagen. Om jag lyckas tajma med Olivias eftermiddagslur (vilket inte händer alltför ofta) sträcker jag gärna ut mig på soffan och slötittar på något ur det klena hemmafruutbudet. För inte finns det mycket kul att välja mellan, trots alla kanaler.

Hem till gården och såna där engelska trashserier flippar jag raskt förbi.

Våra värsta år tyckte jag var jättekul när jag var tonåring, nu är det helt outhärdligt.

Ellen de Generes show - mer menlös talkshow får man leta efter. Handlar om absolut ingenting mer än att visa upp att Ellen är charmig och gillar att dansa och är toksponsrad av amerikanska företag som skänker bort saker till den hysteriskt skrikande publiken. Kul för dem kanske, inte för mig.

Oprah kan man då flippa över till men hon har blivit ett sånt fenomen så det känns som att det programmet inte heller behöver ha något direkt innehåll, bara lite meningslöst småtjatter. Om hon inte har någon berömd gäst, men det har jag aldrig lyckats se.

Men då är det tur att sista timmen före dagishämtning fylls av Förlossningskliniken på 4an. En timmes gottande i överviktiga 14-åringar som förlöses med kejsarsnitt, fyrlingsfödslar, föräldrar som får sitt femte barn med de andra fyra närvarandes, eftersom de inte kunde få barnvakt... En 16-årig latinotjej som föder utan smärlindring för att mamman (som är med på förlossningen) hoppas att det ska avskräcka henne från att bli gravid igen... America's finest, folks! Rätt underhållande tv för mammalediga slackers iallafall.

Eftersom jag är en effektiv mamma passar jag på att slösurfa lite under tiden så jag tittar inte direkt fokuserat. Och leker med mitt lilla gryn på golvet. Och snart är det ju hursomhelst slutslackat så vi passar på dessa sista månader...

.

Badrumshäng och nya klädesplagg

Såhär års gillar vi golvvärme. Trots att vi har en väldigt varm lägenhet är golven kalla och småtjejerna är alltid kalla om fossingarna. Så vi hänger en del i badrummet, som båda tycker är kul. Och Nadia hängde på pottan även idag...

Pottan är kul. Och lite extra kul när syrran kollar på!

.

Och har man en anka att tugga på kan man ju hänga där ett tag.

.

Jag gick och köpte ett paket trosor för att Nadia skulle tycka att det var lite kul och stort att vara utan blöja. Mycket riktigt tyckte hon att trosorna var jättekul och skulle prova allihopa.

.

Inga andra kläder ville hon ha heller, just nu är det mycket naket hemma. Och hon tyckte nog det kändes lite konstigt med annat rumpbeklädnad än blöjor. Därav den konstiga posen.

.

Även Olivia gillar att hänga i badrummet. Hon har upptäckt Nadias gamla favoritplats duschen och har inga problem att komma över kanten till duschkabinen för att leka med duschmunstycket. Med ganska blöta kläder som resultat. "Olivia duschar" konstaterar Nadia.

.

Morgonmys

Våra morgonrutiner är sig lika från dag till dag, men det gulligaste elementet är nog när Nadia vaknat (Olivia har förstås redan några timmar bakom sig vid det laget...) och ropar på oss. Då kommer vi in och så brukar hon säga "Mörkt!" och så tänder jag den lilla lampan och sen säger hon "Niiiia!" och "nälling" och så får jag lägga ned Olivia hos Nadia medan jag går och gör välling till dem båda. Så ligger de och softar under tiden och nu har Nadia börjat vilja ha sin välling i sängen. De är så söta där i sängen tillsammans!

.

Pottframsteg mm

Om jag ska fortsätta mitt gnällande så kan jag berätta att Olivia imorse vaknade 04:30. Man kan säga att hon vaknar en kvart tidigare per dag just nu. Snart kan vi sluta gå och lägga oss alls på kvällen. Om jag inte vore så trött skulle jag räkna ut när. Imorse lyckades vi dock få henne att somna om en stund med hjälp av välling men jag har fortfarande svårt att somna om eftersom jag ligger och lyssnar på henne och hajar till så fort hon ändrar andningsrytm. Dessutom är det ingen som helst njutning att gå och lägga sig på kvällen när man vet att man kommer att bli väckt flera gånger under natten och så gå upp innan natten ens blivit till morgon. Nog om det nu, det MÅSTE ju gå över snart.

Ett litet glädjeämne just nu är Nadia och pottan. Sedan några dagar tillbaka tar vi av blöjan så fort vi är hemma och när hon behöver kissa sätter hon sig på pottan. Idag gick hon till och med och hämtade den själv i badrummet och satte sig på den (bakofram visserligen) och kissade. Jag blir så omåttligt stolt och applåderar henne högljutt och det har nog bidragit till att hon tycker att det är så kul. När hon kissat klart torkar vi med papper och tömmer i toan och hon får spola, och när jag sköljt ur pottan tar hon papper och torkar den omsorgsfullt.

Plötsligt blev hon stor så snabbt! Vi hade inte alls tänkt börja potträna redan nu mitt i allt annat men vågar inte annat än att hänga på nu när hon verkar vara så intresserad. Vet inte alls om hon kommer att bli torr såhär tidigt men nog vore det trevligt att slippa byta på ett av barnen. Vi får se, jag känner verkligen ingen stress!

Annars känns hon också stor mest för att hon pratar så mycket nu. Det finns liksom inga substantiv i hennes närhet som hon inte känner till och alla småord som hon plockar upp och konstruerar meningar av imponerar! Idag önskade hon middag; "söttbyllaj å patta" men det fick hon inte. Istället blev det resterna av vår wok från igår, som hon inte gillade (vilket var förståeligt för den var ganska stark), så jag snabbstekte en kycklingfilé. Var ensam med tjejerna mitt i middagstid (Johan var hos optikern) så det blev en lite improviserad bråkdel av kostcirkeln. Men så får det väl vara ibland.

Nu tror jag det blir tidig läggning för oss idag, har känt mig trött hela dagen trots en mycket trevlig dag med Hanna, Lina och Jenny med kids och mage. Vi körde scones och kaffe och småsnack. Mycket mysigt, men nu knoppningsdags!

.

.

Måndagsmorgon

Denna måndagsmorgon började 04:45, nästan nytt bottenrekord. Dessutom efter en ganska stökig natt. Men vi låg kvar och bökade i ytterligare en timme så blev inte morgonen fullt så lång. Sen tog jag min lilla illbatting och gick ut i vardagsrummet. Där flyttade jag undan vårt stora tunga soffbord så att Olivia kunde leka på mattan framför soffan medan jag lade mig på soffan med ett täcke över mig. Satte på tvn där Nyhetsmorgon hade börjat sedan ett par minuter. Höjden av öken är att vara uppe innan morgonnyheterna ens börjat.

Jag är iallafall glad över att jag gick och tränade igår trots att jag var trött och inte det minsta sugen. En till två gånger per vecka klarar jag iallafall och det är skönt för både kropp och knopp. Sen åt vi middag och hade lite söndagsmysigt också. Johan fick två små fars dagspresenter av sina snälla döttrar på morgonen- en ny mössa (eftersom han festade bort den han lånat av mig i guldglädjen förra veckan...) och ett par sköna vantar. Fick ett sms från min egen pappa också, som jag tänkt ringa men inte hade köpt present till, tycker ju egentligen att detta är en rätt fånig "högtid": "Var fan är min slips?" Han är för rolig!

Klockan är nu snart sju och Nadia har ännu inte vaknat till min stora glädje. Hon behöver sin sömn och så är det förstås lättare med bara ett barn. Så det är en rätt okej morgon ändå, även om jag är lite hungrig men inte vågar göra mig en macka för att jag VET att Nadia vaknar då.

Idag ska Johan hålla en presentation på måndagsmötet på jobbet, så det är jag som lämnar. De ska ha fotografering på dagis idag så jag ska lämna dels inomhus, dels på ett annat ställe och så desutom lite tidigare. Och så måste vi ju tänka på vad Nadia ska ha på sig, fast det blir nog inget särskilt. Jag har bara lämnat ett par gånger innan, men hon blir alltid lite kinkigare när det är jag som lämnar. "Maaaammaaa..." säger hon och ser väldigt tveksam ut när hon går till någon i personalen. Men det har gått utan tårar hittills. Själv ska jag bara gå hem med Olivia och hoppas på att jag får sova lite. Och så ska jag gå och lägga mig supertidigt ikväll.

Tips till kvällen förresten! Johan (och även en liten Nadia på ett hörn) är med i Kysst av spriten på SVT kl 21:00.

.

.

November

Jag har slutit mig i en novemberbubbla och tagit min familj med mig. Det grå vädret och det tunga mörkret, kombinerat med Olivias fortsatta envishet att vakna klockan fem - varje morgon - börjar så smått suga musten ur oss. Hon vaknar dessutom ett otal gånger nattetid när hon tappar nappen eller bara vaknar. Nu har dessutom Nadia börjat vakna samma tid på "morgonen", och hon behöver verkligen de där extratimmarna för att orka på dagarna, så det blir inget vidare humör på eftermiddagarna.

Johan och jag lever i ett skiftförhållande just nu. För att alls orka turas vi om att sova och hinner knappt se varandra. "Pappa sover" säger jag alltsom oftast och han säger samma sak. Och ändå känns det som att vi aldrig sover. För vi kommer liksom aldrig ikapp. Önskar ibland att jag kunde skicka bort barnen i några dagar så att vi bara kunde få sova ut och ägna oss lite åt varandra. Men vi jobbar oss igenom även detta, vi vet ju att det är övergående. Och att det inte direkt muntrar upp saken att det bara blir mörkare och mörkare dessa tidiga morgnar. Tur att det finns kaffe.

.

Ensamma timmar

Tyst och tomt är det hemma hos oss just nu. Och skönt. Barnens faster Pia kom förbi klockan tio och så tog hon och Johan varsin vagn och tog med sig barnen hem till sin (Johan och Pias) farmor på besök. Jag hade storslagna planer för vad jag skulle fylla denna ovanliga lediga dag med; massage, ansiktsbehandling, träning med efterföljande bastu... Men så bestämde jag mig för någonting helt ovanligt; att vara hemma! Utfärdade samtidigt städförbud för mig själv och när de försvunnit iväg funderade jag lite på vad jag skulle syssla med. Jag tog några Fokus-tidningar och lade mig i sängen. Läste bara några få rader, sen släckte jag lampan och blundade lite. Vaknade två och en halv timme senare! Då var klockan halv ett och jag gick upp för att göra lite lunch. Kändes som att sova var det absolut bästa och mest nödvändiga jag kunde göra av denna dag och nu ska jag göra mig en caffe latte att dricka i lugn och ro innan de kommer hem om en halvtimme och allt drar igång igen... Men aaaaah, det här var välbehövligt! Bara att få vakna av sig själv, utan att bli väckt! Ljuvt.

.