Veckan gick...

...och plötsligt så var det fredag igen! Och tro't eller ej, men blå himmel har skymtat utanför kontorsfönstret. Efter denna fredag, då jag för ovanlighets skull skippar fredagsmyset hemma och går på AW med vänner, jobbar jag bara två veckor till, innan jobbytet. Nästa vecka är jag dessutom borta en hel del, för då ska vi skola in Elias... Blir spännande! Jag tycker mer och mer att han känns redo för dagis och tror att han kommer att ha roligt där. Dessutom är han ju så himla social och gillar både barn och vuxna, så förhoppningsvis blir även lämningen smärtfri - även om jag fortfarande tycker att det känns jättekonstigt att lämna honom till "främlingar" redan på torsdag!

Han har en sådan gullig morgonrutin, Elias. När han vaknat och ropat på mig och jag lyft ur honom ur spjälsängen, tar han ur nappen ur munnen, formar den till en pussmun och letar efter sina systrar som han vinkar till och ger en stor puss på munnen. Men inget mer, försöker de då krama honom eller ta en puss till, får de ett argt grymtande och en smäll som tack. Han är noga med gränserna, den lille. I morse var inte Olivia hemma, för hon hade fått egentid med farmor och sov över, precis som Nadia gjorde veckan innan, och då letade han förgäves efter någon att pussa på efter att han pussat Nadia. Inte fick jag den överblivna pussen, jag får ingen förrän vi säger hejdå i dörren på morgonen, men då är han generös med dem och vi blir ännu senare än vi redan var innan, eftersom alla vill pussa på Elias tre gånger var.

Morgon-Elias. Ertappad mitt i hårborstningen....

Övar

Vi övar lite med Elias nu. Jag satte på honom vinterskorna och lät honom gå runt lite hemma. Det gick bra, han ramlade iallafall inte pladask som när han hade dem på utomhus, men han satte sig ned efter bara några steg och ville att jag skulle ta av dem. Vi får nog fortsätta öva lite, bara en vecka kvar till förskolestart...

Färdigövat. 

Johan övade även ord med honom idag. Enligt Elias har familjen bara två namn. Säger man "Var är pappa?" så ropar han med blid röst "paaaaaappa", säger man "var är mamma?" så ropar han återigen "paaaaaappa". "Naaaaaaada" är Nadia, men även Olivia och han själv är "Naaaaada" (med pipig röst och betoning på första a:t). Så idag övade han och Johan på att säga mamma och Olivia, och han säger båda men föredrar att förenkla genom att kalla oss alla för pappa och Nadia. Gott så. Övning fortsätter...

Julslut och jobbstart

Sista dagen av vår långa julledighet tog vi igen för all innetid och tillbringade nästan hela dagen utomhus. Vi mötte upp Malin, Erik, Nora och lilla Ines i Vasaparken på förmiddagen och åkte skridskor. De två små, Elias och Ines, sov passande nog och Johan och jag hade haft källarrensning dagen innan och grävt upp våra gamla skridskor, så även alla vi vuxna åkte denna gång. Det var första gången på säkert tio år som jag stod på mina grillor... Vi åkte tills vi kände oss frusna om tårna och då åkte barnen lite till. Sen lekte de i en av snöhögarna tills vi gick och åt varmkorv och hamburgare i korvkiorren och värmde oss lite. 

Efter det gick vi upp i lekparken och var där ganska länge. Elias både gungade och åkte rutschkana och var såå glad när han fick sitta och köra den gamla lastbilen och morrade åt ett annat barn som ville åt ratten... Plötsligt fick vi syn på Nadias bästa kompis Emilia och pappa Niklas som skulle gå och åka skridskor. Efter världens kram så fick Nadia följa med dem till isbanan och Olivia stannade och lekte med Nora. Sen fick jag sms från vår granne Hanna som frågade om vi ville åka skridskor men då började vi bli rejält frusna så Olivia fick stanna och åka med dem medan Elias och jag gick hem och värmde oss, och Johan gick och handlade. 

Johan i sin pappas gamla skridskor. Olivia är skridskostjärnan i vår familj tack vare skridskoskolan på dagis. 

Varm chokladpaus

Korvpaus

Ännu ett barn på detta ställe. Blev nästan lite nostalgisk. Men han kan inte gå i sina skor ännu, ramlade platt när man släppte taget... Får öva lite innan dagis tror jag! 

Brrrrrrrrrum

Nora och Olivia

På onsdagen återgick Olivia och jag till jobb och dagis men Nadias skola och fritids var stängt så hon blev hämtad av sin farmor på tisdagskvällen tillbringade ett dygn i Solna tillsammans med farmor och Henning. 

Lilla gumman, hon såg så stor ut där hon åkte iväg med sina omsorgsfullt packade väskor...

Nu har jag jobbat i tre dagar men det var lite svårt att få upp farten igen. Jag jobbar    nästa vecka som vanligt, sen kör vi inskolning för Elias veckan efter och sen jobbat jag bara en vecka till innan jag efter 13 (!!!) år slutar på mitt gamla jobb och börjar på ett nytt ställe andra februari. Ska bli sååå kul! 

Vällingstoppet som vi körde i mellandagarna har verkligen gett resultat. Efter en skriknatt och två nätter där han vaknade en gång har han sovit hela nätter, så otroligt skönt! Igår kväll var han lite stökig och vaknade en del men jag lände idag att han har kindtänder på gång, så kanske var det därför. Hursomhelst är han ju inte särskilt stökig när han är stökig, jämfört med andra barn jag känner...

Trots kort arbetsvecka var det iallafall skönt med helg och jag gick lite tidigare igår och mötte upp min fina familj som var på Stadsbibblan. Så köpte vi en bebispresent och gick hem och lagade middag och fredagsmös framför Wild Kids och såsmåningom (när barnen somnat..) På Spåret. 

Innan de sett mig...

Tillägg: inre skönhet.

Ett tillägg till det tidigare inlägget om yttre skönhet är att jag även funderar en hel del på den inre. I hela mitt liv har jag varit extremt observant på detaljer i folks utseende och också väldigt dömande. Dessutom har jag väldigt kort mellan hjärna och tunga ibland. Dålig kombo, således. Jag kan lätt kläcka ur mig kommentarer om hur den och den ser ut och ingenting undgår mitt granskande öga. Men jag känner mer och mer att jag inte vill vara en sådan människa som har åsikter om folks utseende eller dömer dem på grund av det, när min moral säger att det är helt irrelevant. Dessutom MÅSTE jag hålla igen med sådant för att inte våra barn ska höra sin mamma raljera och det tänker jag ju redan på förstås, men Nadia har ju precis samma detaljkoll som jag...

Så mitt nyårslöfte är inte bara att bli en hälsosammare människa (jag glömde nog att skriva det, men jag kör förbud på onyttigheter nu efter att ha unnat mig allt alldeles för ofta under precis hela hösten), utan även en vänligare och mer tolerant människa som inte fäster någon vikt vid andras utseende. DET ska jag jobba stenhårt på, mer än på mitt eget yttre, för det känns extremt viktigt. Jag ska börja med att se till inte fälla kommentarer och sen hoppas jag att det ska leda till att jag inte tänker i de banorna på sikt. Hoppas att det funkar, för att förändra sig själv är ju nästan det svåraste som finns. Men det är ens förbaskade skyldighet, tycker jag. att försöka vara den bästa människan man kan. Men inte lätt för det!

Mitt nya jag

Grooming

Jag skulle beskriva mig själv som en lagom fåfäng person. Jag går ju helst inte utanför dörren utan smink vintertid och jag tänker alltid på vad jag tar på mig i klädväg, även om jag "klär ned mig" allt som oftast. Men jämfört med många personer (främst på jobbet) så är jag en riktig sunkhunk och jag skulle aldrig lägga stora summor på märkeskläder, tar inga dyra behandlingar stup i kvarten och tycker att det räcker att vara lagom snygg. Som trebarnsmamma är det dessutom ganska ont om tid, så jag gör saker lite där jag hinner i vardagen. Kommer ofta till jobbet utan att ha gjort en del av de saker jag hade tänkt, glömt örhängen eller inte hunnit ta rätt tröja till klänningen, eller så.. 

Men nu under jullovet hann jag lite! Jag både noppade ögonbryn, filade fötterna med min nya fotfilsmaskin, gjorde ansiktsmask, var och klippte mig och så det stora, som är tandblekning. Jag tycker att jag har fått så gula tänder av allt kaffedrickande under dessa sömnlösa småbarnsår så jag har tänkt på det ett tag. Så läste jag ett blogginlägg med ett specialpris och bestämde mig för att prova på det och beställde produkterna. Eftersom man inte bör dricka kaffe eller rödvin under behandlingstiden så har jag hela tiden skjutit på det under jullovet, men satte igång för två kvällar sen till slut. En kopp kaffe per dag har jag ändå tagit, svårt att vara helt utan. Sen har jag suttit med bettskenor med den där rätt äckliga gelén 45 minuter per kväll och försökt slå ihjäl tiden med tv-serie och surfande (det senare mer effektivt än det förra, visade det sig...). Och jag vet inte om det är kaffebristen, kemikalierna eller att man behöver bita ihop om bettskenorna, men jag har haft ont i huvudet sedan jag började.. Ska ge det några dagar till så får vi se, men jag tror att jag ska pausa ikväll för jag känner mig lite öm i tandköttet. Herregud, vad fåfäng jag känner mig när jag skriver detta. Johan tycker inte att jag är klok, men har iallafall överseende med mig där jag sitter och dregglar i soffan (för det gör man visst när man inte kan stänga munnen och har sådana där skenor i...). Det är kärlek det! I synnerhet som man ser vilken heting jag ser ut som på bilderna nedan...

Världens godaste laxrätt

Vi åt världens godaste lax ikväll! Billigt, grönt, lättlagat och sjukt gott! 

Amirs lax med brynt sojasmör och pak choi

Ingredienser

Portioner:                     1                    2                    3                    4                    5                    6                    7                    8                    9                    10                    11                    12                    4

handle

• 250 g sojabönor
• 4 portionsbitar regnbågslax
• 4 port ris
• 250 g pak choi
• 1 msk riven ingefära
• 2 1/2 dl grönsaksbuljong (vatten och buljongtärning eller fond)
• 50 g smör
• salt och peppar
• 2 msk japansk soja
• 1 msk sesamfrö

Så här gör du

Close

Bra att veta när du ändrar antalet portioner

Detta recept är gjort för 4 portioner. När du ändrar antalet portioner så ändras också mängden i ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att tillagningstiden behöver justeras.

1. Tina sojabönorna och laxen.
2. Koka riset enligt anvisningen på förpackningen.
3. Ansa och dela pak choi på längden. Skala och riv ingefäran.
4. Koka upp buljongen och ingefäran i en stor kastrull.
5. Bryn smöret i en stekpanna tills det blir ljusbrunt och doftar nötter. Häll upp det i en skål. Krydda laxen med salt och peppar och stek den ca 3 minuter på varje sida i samma stekpanna där smöret brynts.
6. Lägg sojabönorna och pak choien i buljongen och lägg på ett lock. Koka upp och dra av från plattan och låt stå under lock ca 2 minuter. Låt grönsakerna rinna av.
7. Blanda soja och sesamfrö i det brynta smöret. Skeda smöret över laxen och grönsakerna.
8. Servera laxen och grönsakerna med riset.

Vi brynte Pak choien i lite av smöret innan vi lade upp den, annars följde vi receptet. Yum!!! Recept från ica.se

Morgonmys och vällingavvänjning

Med en kopp kaffe i handen sitter jag i ena fåtöljen vid fönstret och tittar med ett leende på Nadia och Elias som busar, gosar och pratar. Ingenting kan nog värma mer i modershjärtat. Vilken kärlek, vilken otrolig rikedom för den lille att växa upp med dessa två systrar som enbart vill honom väl och alltid är snälla mot honom. Sen får han ju inte alltid vara med, ibland stänger de dörren till sitt rum när de ska leka med smågubbar och inte vill ha "lille marodören" där. Och visst tycker vi synd om honom där han då sitter och gnyr utanför den stängda dörren och inte får komma in, men det är ju så det är att vara minsting...

Morgonmys i soffan... 

...och så förflyttning till Elias rum och myshörnan. Sen övergick det till en mammapappabarnlek och nu äter familjen (Nadia, Elias och Elias docka) middag, efter att ha varit och handlat med den röda bilen Elias fick ärva i julklapp. 

Sedan två nätter kör vi vällingavvänjning nattetid. Eller inte vi, Johan kör den, tappre fader. Vi har ju normalt fördelningen att han kör nätter och jag morgnar så han erbjöd sig att ta skriknätterna mot att få sova ut på morgonen. Men lite ruttet känns det att stoppa i öronproppar och lägga en kudde över huvudet och låta honom köra den själv. Första natten var Elias riktigt arg och skrek i en halvtimme. Han är inte ledsen egentligen, bara skitarg och slår mot den som kommer när han inte får sin välling. Men vi kände att med kommande arbets- och förskolestart var det dags att satsa på obrutna nätter. Jag vet inte ännu hur det gick inatt eftersom Johan fortfarande sover, men bättre tror och hoppas jag. Vet av erfarenhet att de flesta rutiner brukar ta en 2-3 dagar att genomföra, hoppas på detsamma även med detta barn.