Mera elände

Det verkar just nu vara pay back time för 38 smärtfria graviditetsveckor. I förra veckan blev jag ju dunderförkyld och sen smittade jag Johan ,vilket gjorde att vi var två ynkliga själar i svettiga lakan utan någon att ta hand om oss. Lagom tills Johan blev frisk började min hosta krypa uppåt i lungorna och även om den värsta smärtan släppte resulterade det i långa nattliga hostattacker. Att hosta med stor gravidmage och försvagade magmuskler är som sagt ingen höjdare, och igår började jag känna mig öm i revebenstrakten. Imorse när jag skulle till barnmorskan drabbades jag av en enorm hostattack på gatan. Plötsligt small det till i ett revben på höger sida och jag var tvungen att grabba tag i en lyktstolpe för att inte ramla omkull. På något sätt lyckades jag i slow motion och halvgråtandes stappla mig ned i tunnelbanan och bort till Mamamia. Där väntade Johan och barnmorskan och den senare lyckades få en läkare att titta på mig. Hans dom var antingen ett sprucket revben eller någonting med musklerna däremellan. Ont ont ont gör det iallafall och jag är halvförlamad eftersom nästan alla rörelser resulterar i en skarp strålande smärta. Elände! Det var ju inte såhär jag hade tänkt vila upp mig för en stundande förlossning... Hoppas nu att det inte är revbenen för då ska det tydligen bara bli värre. Jag ligger lågt (bokstavligen) och hoppas på förbättring snart. Och den lilla verkar ju iallafall må bra, vilket är det allra viktigaste.