Lite bättre och lite planer

Detta inlägg skrev jag för några dagar sedan, men det verkar inte publicerats förrän nu...

Jag deppade lite igår för att det här stället inte känns så bra som jag hade hoppats. Och så ångrar jag så mycket att vi inte bad Åsa och Henrik komma och hälsa på i Venice istället, nu hade vi pratat om att de skulle komma hit och hälsa på från New York, men jag känner inte att jag, hur gärna jag än vill ses, kan rekommendera en resa hit. Mysiga Venice hade ju varit perfekt, där hade vi ju till och med ett extra rum med dubbelsäng som vi inte använde. Men men, dumt att gräma sig över sånt man inte kan ändra på...

Hursomhelst bestämde vi oss för att äta ute på kvällen och tänkte bara ta nåt enkelt i närheten. Stället vi tänkt oss visade sig dock hålla stängt på söndagar men då kom det fram en man som frågade om vi letade efter ett matställe och rekommenderade The Old Fish house. Vi tänkte att det var väl hans brorsa som ägde det eller nåt, men åkte ändå dit. Och det var superbra, och låg precis vid vattnet så vi fick lite havskänsla igen och iallafall mitt humör lyftes en hel del. De stora barnen satte sig på en egen plats vid vattnet, lyssnade på livemusik och åt sina burgare...

Elias lärde sig klappa händerna samma dag och övade flitigt. 

Imorse vaknade vi halv nio av ett vrålande från toan. "Det var en groda!" ropade Nadia när jag kom rusande. En liten en tänkte jag när jag fick höra att den hoppat ur toan när Olivia skulle spola. Tills jag fick syn på den! Den var säkert sju centimeter lång! Den hoppade plötsligt till jättelångt och vi skrek till allihopa och skrämde Elias. 

Johan lyckades fånga den i en hink tillslut...

Och så hejdå. Jag var mest glad att det inte var jag som satt på toa när den hoppade upp... Det var dagens äventyr!

Idag åkte vi till naturreservatet på andra sidan ön som ligger längsmed kusten och hittade en liten lugn strand med mängder av lägerbarn. Aningens crowded men barnen hade kul... Men det går ju inte att jämföra med Gulfkusten direkt, jag saknar det gröna varma vattnet. Imorgon ska vi nog testa "riktiga" Atlantkusten. 

Elias sov sin middagslur på Johan som passade på att läsa sin deckare. 

Barnen plockade snäckor och hittade en eremitkräfta

Elias fick sen lunch igen när vi kom hem... Pasta med pappas tomatsås är en riktig höjdare och lite omväxling till de lösa puréerna i ett fåtal smaker som utgör amerikansk barnmat. 

Lite krypträning på mattan. Mest bakåt...

Liten paus för att klappa i händerna. 

Nadia hade jätteont i huvudet på eftermiddagen. Johan och jag har också haft det sen vi kom hit, tror kanske en kombo av sol och åskväder... Nadia gick och lade sig, det märktes verkligen att hon var ur fas. Plötsligt började hon kräkas, som tur var hann jag dit med en hink. Sen däckade hon och sov sig genom middagen och ända fram tills Olivia skulle sova. Då vaknade hon och var pigg och hungrig, så vi körde lite kvällsparty med uppvärmda hamburger- och pizzarester. Skönt att hon mår bra igen, hoppas det håller i sig! Måste nog se till att de dricker mer vatten om dagarna. 

Ikväll har Johan och jag planerat Disneyworld som vi tänkte ta på onsdag. Det skulle vi ju egentligen gärna skippa men känner att vi nästan måste för barnens skull... Så har vi också bestämt oss för att ta en tur till Miami, när vi ändå är i närheten och detta ställe här inte känns så kul. DET känns iallafall jätteroligt, det var ju dit vi ville från allra första början när vi började prata om en resa! 

Disney igår

Som alla som följer mig i sociala medier nog vet, så var vi på Disney World igår. Jag undviker att repetera allt det ni sett på andra ställen, men jag kan iallafall summera med att det gick långt över förväntan, samt att det är ganska skönt att ha det avklarat. Detta gjorde vi enbart för våra barns skull och kostnaden landade väl ungefär på en veckas charter för två. Men nu är det gjort och vi hade riktigt kul och jag måste säga att jag var imponerad över hur välorganiserat det var, hur otroligt trevlig all personal var och vilka minnen detta faktiskt kommer att skapa för våra barn! Och faktiskt för oss vuxna med!

Och jag kände på vägen hem att våra barn är fantastiska. Visst kan de bråka (massor!) och ha sig, men när det verkligen gäller, då levererar de alltid. De gick runt i 13 timmar utom så mycket som ett pip till gnäll. Jag hade så ont i benen att jag knappt kunde stå på slutet, och fötterna som kippat runt i dyngsura gympaskor i alla dessa timmar, såg ut som blöta svampar när jag äntligen kunde sparka av mig skorna i bilen klockan kvart i elva på kvällen. Jag stånkade och pustade, men från barnen inte ett pip, trots att vi såg massor av typ åttaåringar i vagn. Det lönar sig att låta barnen vänja sig vid att gå mycket, våra barn har ju inte åkt vagn på många år och går överallt och långa sträckor till vardags. Det betalade sig igår! Och som alltid när man reser så tycker jag att det är så häftigt att uppleva saker genom barns ögon, och oj vad de njöt av att träffa de karaktärer de känner så väl, att plötsligt få syn på Rapunzels torn och Askungens styvsystrar!

Och jag vet att jag tjatar om hur fantastisk Elias är, men herregud, den ungen slår mig med förvåning gång på gång, och jag får verkligen anstränga mig att föreställa mig hur det kunde ha varit med ett annat barn.. Han hängde med på allt vi gjorde igår, förutom två bergochdalbanor som hade längdgräns, och tittade storögt på Peter Pan, Nalle Puh, Ariels värld och allt vad vi åkte. Han väcktes ur vagnen när han sov och vi skulle åka något, han fick äta resterna av en (äcklig..) mac'n'cheese till lunch, och en kall burk barnmat till middag, men fick lite cocoskaka och salta pretzels att knapra på i vagnen mellan varven. Inte ett pip på hela dagen, innan han somnade i vagnen vid halv tio men vaknade igen när vi skulle på monorailen och sen det lilla tåget till parkeringen. Fortfarande storögd och glad. I bilens dryga 1,5 timme på vägen hem sov alla barnen som stockar, Olivia somnade innan vi ens startat motorn. Jag kämpade för att hålla mig vaken för att hålla Johan sällskap, men oj vad vi sov gott när vi äntligen kröp till kojs vid halv ett....

Idag blir det en lugn dag, kanske vid poolen om vädret håller i sig (så fort det åskar stänger de poolen i en halvtimme och alla måste sitta under tak.. dessa amerikaner och alla deras regler!). På söndag åker vi till Miami i ett par dagar så nu måste vi nog ta det lugnt fram tills dess...

What a beautiful family!

...den meningen får vi höra flera gånger om dagen här, oftast av gamla tanter eller farbröder. Ännu oftare stannar folk och pratar med Elias och undrar hur gammal han är. Han kommer nog att sakna uppmärksamheten när vi kommer hem, och vi andra med för den delen!

Hittills enda familjebilen, här på Venice Fishing Pier

Nytt ställe

Detta inlägg skriver jag från vårt nya hus, i Barefoot Bay på andra sidan Florida. Det var med lite sorgsenhet vi lämnade det underbara Venice, som inser man ju, var en ganska unik stad för att vara i USA. Där gick det ju faktiskt att gå in till både staden och till stranden (även om vi oftast tog bilen, främst på grund av hettan). En rak men ganska lång bilresa senare, lång mest för att vi stannade på långt lunchstopp och körde runt rätt länge innan för att leta lunchställe, så anlände vi till Barefoot Bay. Det enda vi visste var att det låg i ett community, och hade privat strand som man behövde köra till, annars visste vi inte riktigt vad vi skulle vänta oss, på Homeexchange-siten fanns bara ett fåtal bilder på interiören. 

Kim som vi gjort bytet med och som tillsammans med sin man är i vår lägenhet, var supertrevlig, vi har skypeat en gång och mailats en del. Det är hennes föräldrar som äger detta hus (och mamman är barnvakt åt deras barn medan de är i Stockholm) och hennes pappa hade kommit nedkörandes från Boston (26 timmar...) i sin sportbil för att öppna huset åt oss och visa oss runt. En riktig lirare med asskön Boston-dialekt och han ska vara här nere de två veckorna vi ska vara här (fast i ett annat hus förstås) och jag hoppas att han inte kommer hit hela tiden... Han tog iallafall med mig i sin lilla cab och brände runt i området och runt omkring för att visa mig runt. Gissa om jag kände mig brudig när han racade runt i uppknäppt skjorta och utan bälte i sin cab med mig i passagerarsätet... Men jag fick iallafall ganska bra koll på området. 

Det första jag kan säga är att communityn är gigantisk, inte alls vad jag hade trott. 5000 hus innehåller den, och har både mataffärer, brandkår och kyrkor. Samt tre pooler, och ett område för att roa sig med shuffle board och hästakokastning. Och lite anlagda perfekt fyrkantiga sjöar, som vi också såg på vägen. Och folk som åker runt i små golfbilar på vägarna... Så man får väl försöka se det som en liten stad där man behöver inträdesbiljett. 

Vår gata 

Huset är också helt annorlunda. Vi hade väntat oss ett större och lite lyxigare, så mycket hade vi kunnat klura ut av bilderna. Men det är mindre, men nyare och med sköna beiga heltäckningsmattor överallt förutom i kök och badrum. Elias gillar dem mycket, här kommer han nog börja krypa på riktigt, själv är jag lite rädd att vi ska spilla nåt.. Allting känns nytt och fräsch, men ganska opersonligt och väldigt undanplockat inför vår ankomst. I förra huset var det mer som att kliva in i någons liv. 

Det stora minuset är att det knappt finns någon uteplats, här har man innerum ute istället, och det allra största att det inte finns någon grill! Nästan så att vi funderar på att köpa en... Vi inser också att det kommer att bli mycket tid i bilen (tur att vi har en stor och sval en) och många utflykter. Lite längtar jag tillbaka till Venice, det erkänner jag, men försöker tänka att det blir kul med omväxling. Tog lite bilder på huset nu så ni får se...

Vi åt middag ståendes för vi ville inte riskera heltäckningsmattan med vår tomatsås och barnen... 

Sån här har alla här verkar det som. Vansinnigt ful och vansinnigt skön. 

Alligatorer och Daquiris

Igår åkte vi på utflykt! Dagen innan hade vi bara hängt lite i Venice, vi skippade stranden till förmån för fontänerna inne i "stan" (den är pytteliten...) och åt sen chicken wings till lunch på en uteservering. Efter det åkte vi och hämtade vår hyrbil (en riktigt skön Cheva-SUV) och fikade på Dunkin Donuts - succé tyckte barnen, själv tog jag två tuggor på min donut innan jag mådde illa och gav den till Olivia, som klämde tre stycken! Men deras kaffe är ju iallafall helt okej, iallafall med amerikanska mått mätt...

Sköna hoppbilder från fontänerna, denna gång var vi ensamma där.

Vår lilla dansös

Half a dozen o' donuts

När vi kom hem på sena eftermiddagen var jag sugen på stranden och bestämde mig för ett kvällsdopp nere vid Golden Beach, som är den närmast oss, och Olivia hängde med. Det var så skönt nere på stranden, tomt och ett hav som glittrade i den lågt stående solen. Olivia lekte för sig själv guppandes i vattnet på sina puffar, jag hade med mig min bok men vågade inte släppa henne med blicken. Men det var ändå en mysig och avkopplande stund... 

Det ser ut som att hon är jättelångt borta men det var bara några meter. 

Så, igår var vi iallafall utflyktssugna och vi hade tur med vädret för de tidigare förmiddagarna hade det åskat och regnat men nu sken solen. Vi packade en kylväska och packade in oss alla i SUVen. Nu sitter alla tre barnen bak eftersom airbagen inte går att koppla ur där fram och Nadia fick underhålla Elias, vilket gick jättebra. Målet var Myakka State Park, en halvtimme bort. Det är en av alla State parks, vilket jag antar är ungefär som naturreservat, och Floridas största, känd för alla sina alligatorer. Vi började med en båttur ut på sjön och såg massor av fåglar och till stor uppståndelse alligatornosar och ögon lite här och var...

Sen tog vi en liten promenenix från där vi hade parkerat bilen och barnen passade på att klättra lite i de nedfallna träden. Den här "Spanish moss" (som tydligen varken är mossa eller spansk, utan någon luftburen växt) som hänger i alla träd här är så himla cool och ger en dramatisk effekt.

Klibbigt och varmt...

Döm om vår förvåning när vi klev ut på en liten brygga och där låg en superstor alligator och chillade precis nedanför!

Sen körde vi runt och kikade lite, allting är ju så bilanpassat här... Men vi ville uppleva parken lite mer, vi hade sett massor av gamar, en eventuell örn och en flock med hjortar från bilen, men det är ju inte riktigt samma sak som att gå runt i naturen. Med hot (om inga godsaker på kvällens middag..) och löften (om nagellack..) lyckades vi få ut de motvilliga barnen ur bilen igen och gick en liten canopy walk, vilket visade sig vara en hängbro ute i luften och ett HÖGT torn rätt upp i himlen. Jag är ju normalt sett inte det minsta höjdrädd men att se mina barn pinna upp för trappa efter trappa med glesa stängsel runt och Johan bärandes på Elias, gav mig en riktig klump i magen. Johan vågade sig inte ända upp med Elias utan gick ned igen (puh) och jag kunde ägna mig åt de andra två, en snabb bild och så ned igen. Sen ville de upp på hängbron igen så vi tog en tur till..

När vi kom hem duschade vi av oss svettklibbet och bytte om och chillade lite och sen begav vi oss iväg på kvällens middagsmål, en restaurang vid stranden som hette Pops Sunset Grill, där vi tänkte äta middag och spana på solnedgången. 

Vi började med en Strawberry Daquiri i baren medan vi väntade på ett bord, Johan körde så jag fick rom i min!

Fint här i inloppet till havet, såhär ser det ut nästan överallt. En liten "flod" med vatten, sen en landremsa och så havet. Dock såg vi inte solnedgången så bra eftersom nästa strandremsa och träd var i vägen, så vi tyckte namnet på stället var lite missvisande...

Trötta barn åt nästan ingen mat.. tur att man kan ta med den hem!

Dagarna går...

...och nu har vi varit här i mer än en vecka. Oj vad skönt det känns att vi har tre veckor kvar! Men också lite skönt att byta ställe om en vecka, för även om detta är underbart så blir det spännande att se någonting nytt och jag tror att andra kusten är ganska annorlunda. Det känns också skönt att ha så lång tid totalt, så att vi kan hålla ett ganska lugnt tempo. Det gör liksom ingenting om det bara blir några timmars strand per dag för vi har så många stranddagar och man orkar inte för långa stunder... Eller som idag när termometern stod på 95F (35C) klockan 8 på morgonen och sen snabbt droppade till 83 och nu är ett åskväder på väg in. Då känns det lite skönt att bara kunna hänga inomhus, att Elias kan sova under fläkten och barnen får en stund med Ipaden. Annars är det så varmt att det bara stranden eller inomhus man klarar av på dagtid.

Häromdagen körde vi en utflyktsdag till närmaste staden Sarasota, en dryg halvtimme bort. Där är var 6:e innevånare dollarmiljonär, läste vi efteråt! Själva blev vi ungefär tvärtom när dagen var slut, för mycket pengar går det när man turistar...

Vi började med att besöka Motes akvarium för att kolla på hajar, sköldpaddor och manatees som är sjökor (inte skökor...) på svenska och tydligen väldigt typiska för Florida. Det var kul, men inte fantastiskt. Det är ju helt klart häftigare att se djur i det vilda, så det hoppas vi på framöver.

Johan och hammarhajarna. Han är mer fascinerad av hajar än några andra djur. 

Här fanns rockor som man fick klappa på, gifttaggen var borttagen. 

Sjökor och sköldis får lunch 

Sen var det dags för lunch även för oss så efter att ha spanat in enda delfinen (föga imponerande, vi hoppas få se vilda sådana på nästa ställe) så gick vi en liten bit bort till ett superhärligt ställe vid vattnet som vi spanat in på vägen. 

Stackars lilla Elias får alltid vänta på sin lunch och är vrålhungrig när han väl får sin burk. De tittar alltid med stor förvåning och tveksamhet på oss när vi ber dem stoppa burken i micron, antar att det inte är så vanligt här...

Jag ser ju inte supersmart ut på denna bild men Elias fick iallafall en fin utsikt till lunchen. Ja havet alltså, inte mamman. Inte för att han brydde sig...

Utanför var det en liten brygga med fiskebåtar och vi kikade på pelikaner, storkar och tranor medan vi åt våra hamburgare. 

Alltid glad. Förutom i den kokheta bilen...

Sen var det dags att åka till vår egentliga destination för dagen, Big Cat Preserve på andra sidan Sarasota. Det var en park där de tog hand om stora kattdjur och en del andra djur och det kändes fantastiskt att veta att alla djur hade det bra och att anledningen att vi kunde se dem var att de finansierade sin verksamhet att ta hand om medfarna djur genom att hålla öppet för allmänheten några timmar i veckan. Vi kom precis när de skulle börja en show med djuren och dess djurskötare och fick först se en uppvisning med en chimpans (som även var skådis och med i bl.a. The Wolf of Wall Street) och sen två tigrar. Avdelningen till att de tränar djuren är att de mår bättre av att ha ett syfte och utföra uppgifter. Och det var jättekul att se, tyckte både vi och barnen!

Elias tyckte det var sådär... Men svalt och skönt iallafall. 

Tigern Bambula

Efter showen gick vi runt och kollade på fler tigrar, lejon, björnar, leoparder, gepard, en puma och en liger. Såååå coolt och man kom så nära! 

Svårt att fota genom galler men ligern var gigantisk, så häftigt att se! Det finns bara ett fåtal i världen och den är alltså en korsning mellan tiger och lejon. Återigen, så skönt att detta inte var ett zoo utan ett ställe där de tog hand om djuren och det stod tydligt på skyltarna att alla djur får komma ut och leka i sin egen "lekpark" varje dag. Dock ej samtidigt...

En sibirisk björn. Undra vad den tyckte om värmen...

Man fick mata för en dollar...

Men Nadia och Olivia var ändå mest imponerade av killingarna som man fick klappa och bära. Vad vi än såg ville de bara in till killingarna, så vi tillbringade en del tid där...

Nästa dag åt vi frukost på en diner, men det var inte nåt superbra ställe direkt. Flottiga ägg som smakade matolja och varken pancakes eller french toast var nåt vidare. Men servitrisen var asskön och det var en mysig upplevelse ändå.

Mickey Mouse pancake med godisögon och jordgubbsmjölk till frukost. Är det semester så är det... Barnmeny har de för övrigt på nästan alla ställen, grymt bra!

Igår hittade vi ett nytt ställe här i närheten och tillbringade dagen vid Venice Fishing Pier. Först åt vi lunch på Sharky's vid foten av piren, god mat men ganska dyrt! Och fullt med äckliga duvor som for runt under borden och åt allt som Elias tappade...

Vi tog med fiskespön och köpte bete men det var för varmt och soligt ute på piren så jag tog med Elias ned till stranden och satte oss under parasollet och svalkade ned oss lite i det sköna vattnet.

En familjebild!

Och så lite morgonvälling i soffan imorse. Han sov hela natten idag, ända till sju imorse, skönt!

Sen lite bus med pappan på uteplatsen. Vi tillbringar väldigt lite tid i trädgården... Antingen är det för varmt eller för mycket mygg...