Kvart över fem...

...är den exakta tiden Nadia vaknat på de tre senaste dagarna. Vi har tagit oss igenom alla faser nu, i jakten på ett fungerande nattliv. Första morgonen fick hon välling, men vi ville inte gå upp efteråt. Raseriutbrott. Andra morgonen fick hon ingen välling och vi ville inte gå upp. Raseriutbrott. Dag tre, idag, gick Johan upp och försökte få henne att somna om i sin säng. Raseriutbrott MEN tillslut somnade hon faktiskt om på sin madrass i myshörnan.

Vi fick sova en timme till, men sen vaknade förstås Olivia och hade bajsat och trots att hon somnade om, hann Nadia vakna och sen väckte hon Olivia. Ibland tror jag att mina barn är en del i någon slags konspiration med enda syfte att få sina föräldrar att sova så lite som möjligt. De turas verkligen om, sover den ena bra så håller den andra låda. Aldrig kan de sova samtidigt.

Nu är det iallafall slut med välling på morgnarna för Nadia. Det är så tråkigt med henne, men så ofta får man sluta med roliga saker för att hon blir så förbannad när de tar slut. Ett tag fick vi sluta åka rutchkana för att hon bröt ihop varje gång hon kom ner, och tittar hon på film blir hon jättearg när det hon gillar försvinner ur rutan. Bättre då att inte göra roliga saker, men tråkigt. Nu är ju inte välling direkt någon rolig sak, men praktisk. Men på sistone har hon blivit så vällingtokig att hon tjatar om välling hela tiden och blir superarg när hon inte får. Så det får nog bli ytterligare en sak som vi slutar med. Iallafall på morgonen.
.

Bolibompa

Sedan Nadia började intressera sig för tv och barnprogram, tänkte vi att hon kunde få kolla på Bolibompa. Men någonting måste hänt sen mina småsyskon och småkusiner var små, för jag kan inte hitta det. Jag vet ju att det flyttat till Barnkanalen men jag trodde att det alltid var Bolibompa klockan 18, men så verkar inte vara fallet. Nån som vet?

Hursomhelst är ju vår dotter Nadia, som alla vet vid det här laget, en bestämd liten tjej. Hon sitter och gormar efter "Bompa!" och blir överlycklig när draken dyker upp. Men fruktansvärd arg när själva programmen börjar. Då fortsätter hon att ropa Bompa! Jag trodde att det var draken hon ville åt, när jag insåg att det faktiskt är den där delen med en vuxen som pratar och gör saker, som hon älskar. Då sitter hon som ett litet ljus och skrattar och lyssnar. Och så blir hon vrålarg när de försvinner och det börjar någonting tecknat eller så. Nadia tror att man själv kan bestämma precis allt som visas på tv, eller att vi föräldrar besitter magiska förmågor. Enklast för alla, och mest konfliktfritt, att fortsätta med Pippi som vi nu kan varenda replik på, trots att det är 6 skivor i boxen hon fick till julklapp.

.

Fredagsjäkt

Idag var en hektisk dag med arga barn. Ett iallafall. Lika glad som Nadia var hela dagen igår när hon fyllde år, lika tjurig har hon varit idag. Jag tror helt enkelt att hon gillar att stå i centrum och att det blev lite antiklimax när den roliga födelsedagen var över. Denna fredag började dessutom redan kvart över fem när Nadia bestämde sig för att det var morgon och blev vansinnig när vi inte tyckte som hon. Hon lyckades väcka Olivia också, och vid sex gick Johan upp med dem båda. Jag fick somna om, men det gormades så mycket att det var först med öronproppar i som det alls gick. När jag blev väckt halv åtta visste jag knappt vad jag hette och vi kom iväg sent till dagis och jobb. Jobbdagen blev stressig och den slutade inte ens medan jag stod och bakade kakor sent på eftermiddagen och mobilen bara ringde och jag fick ta pauser och springa iväg och skicka mail. Trots att jag egentligen jobbar halvdag på fredagar... Nadia, hon var ömsom glad och ömsom tjurig, och fick några härliga utbrott medan vi bakade. Och den tilltänkta tårtan till morgondagens släktfika blev platt som en pannkaka. Varför blir det så, när man gör precis som det står i receptet??!

Nu sover iallafall snart båda barnen, Olivia sen ganska länge fastän det fortfarande är tidigt. Hon är inte i toppform just nu. Hon hostar, äter dåligt och sover otroligt mycket. Vi har lagt henne redan vid sex de senaste dagarna och så har hon sovit två gånger 2-3 timmar på dagarna. Vi hinner knappt träffa henne alls, inte ens Johan som är hemma med henne, hon bara sover. Lilla gumman, hoppas hon återhämtar sig snart. Jag kan förresten tillägga till kompetenslistan tidigare att hon nu också kan gömma pannan bakom händerna och leka tittut när man säger "Var är Olivia?" eller "Olivia är borta!". Hon "joddlar" som en indian med handen för munnen och bäst av allt är att hon ger stora våta snoriga kyssar med öppen mun när man ber om en puss.

Jag pustar ut i soffan nu, medan Johan är nere och hämtar mat hos sushin i porten bredvid. Vi kände varken för att handla eller laga och jag ser väldigt mycket fram emot både soffa och säng. Helgen bjuder på släktfika på lördag och barnkalas på söndag, så vila får vi göra nästa helg. Men jag älskar ju att ha kalas så det gör inte så mycket.

.

Nadia två år idag!!!

Det blev förstås vi som blev väckta av födelsedagsbarnet imorse, och inte tvärtom. Efter att hon grundat lite med välling, kom vi in med tårta och paket. Hon blev såååå glad! Och sen öppnade hon paket och åt lite jordgubbsbakelse med chokladbotten (mamma hjälpte till). Hon fick:
Två böcker och två teaterbiljetter
Ett pussel med ljud som jag skramlat Libero-poäng till
En randig tröja och randiga tights (ej att bära tillsammans...)
och så den lille käpphästen som blev mycket uppskattad!

På väg hem kvällen före, med tårta och stooort paket

Kul grej den där hästen!

Och så nya födelsedagströjan. Det här kan vara världens sötaste tvååring..


Pussellek med lillasyster

1 år, 11 månader och 364 dagar...

Det finns en sak som är mer irriterande än att glömma mobilen och tvingas gå hem och hämta den, när man kommit halvvägs till dagis. Det är att glömma mobilen och tvingas gå hem och hämta den när man kommit halvvägs till dagis, för att sen när man står i hallen inse att man inte alls hade glömt den! Bara inte kollat i den röriga handväskan tillräckligt noga. Grrrr....

Idag kom Nadia och jag iväg sent och den extra lilla utflykten gjorde ju att vi blev ännu senare. Men det gjorde inte så mycket, det är ju ingen som står med tidtagaruret på jobbet och jag kände mig på gott humör och helt ostressad efter en rätt soft morgon hemma.

Det var också mysigt som vanligt att komma hem efter jobbet, och på vägen hem köpte jag en liten hjärtformad bakelse och ett stooort paket (innehållandes en fin käpphäst, men säg inget till Nadia...). Det är nämligen så att vår lilla underbara, omöjliga, tokglada, skitarga lilla buskorv fyller två år imorgon. Det är inte klokt hur snabbt tiden går, samtidigt som den på något plan inte alls går så snabbt. Otroligt mycket har ju hänt sedan Nadias förra födelsedag och inte minst med henne själv. Återstår att se om det blir vi som får väcka vår tvååring med sång och minitårta (=bakelse) imorgon, men det är nog ytterst tveksamt. Skulle bli en minnesvärd födelsedag då iallafall!

.

Dream on, skruttunge!

Barn till bloggare...

...läser bloggar. Eller kollar på bilderna iallafall.

.