Livet på landet

Sedan några dagar tillbaka befinner vi oss på en liten gård utanför Järvsö i Hälsingland. Lina och Jens med barn har hyrt detta hus i tre veckor och vi hälsar på i en knapp vecka. Bilresan gick hur bra som helst, sen vi vände barnen framåt har vi inte haft en enda kräksincident och mängden gnäll har också minskat drastiskt. Man kan förstås förstå hur olustigt det känns att kliva in i en bil när man vet att man ska må illa och kräkas, så det känns jätteskönt att de (och vi) slipper detta nu.

Hursomhelst gick allting bra, vi körde upp på knappt fyra timmar och det var härligt att se hur det vackra landskapet öppnade sig framför oss. Jag hade ingen aning om hur pittoreskt och vackert detta landskap skulle vara!

Varje morgon har vi åkt iväg till en liten närliggande strand där barnen går i simskola. Det gick bra första dagen men Olivia har vägrat i två dagar nu och Nadia hakade på efter halva dag 2. Suck!!

Vackert vid Nors strand

Simskola dag 1. So far so good...

Och solen sken och allt var gott

Dag fyra - inget bada. Vi lyckades få dem att vara med på lite lekar på stranden men de vägrade bada utan frös. Det var 15 grader och duggregn så på så sätt kan jag ju inte direkt klandra dem... Men det var synd att de inte var med något med, de fick lära sig massa bra saker. 

Lina och jag tog en promenad ned med barnen till sjön en av de första soliga dagarna. Alla ungarna kastade av sig kläderna och badade nakna och vi vuxna bara njöt av den fantastiska synen av svensk sommarbarndom. 

På vägen hem började det droppa och små små grodor kom fram. Barnen fångade grodor och plockade blommor på hemvägen, och känslan av idyll höll i sig. 

Men vi har det mycket mysigt här hos våra vänner och barnen har det jättekul, både med varandra och med två tjejer i granngården. Vädret kunde kanske varit lite bättre, kallt är det, bara 11 grader på morgonen och sen en 15-16 på dagen, men vi har det mysigt ändå. Och som sagt, här är fantastiskt vackert!

Vi har hunnit med mycket kul, som synes av bilderna nedan, men även några jobbiga utbrott av Nadia. Sista dagen kom vi inte iväg till stranden alls eftersom hon bara bråkade, skrek och grät. Men men. Det var ändå väldigt trevligt och jag hoppas att våra vänner orkar semestra med oss igen!

Regnet öser ned, men grillas ska det!

Och man kan ju ha kul fastän det regnar! 

Nakendans till Gagnam Style

En dag då det inte regnade åkte vi till Hästens Dag i Färila och där fick barnen köra ponnyridning.

På kvällen gick vi fem tjejer på teater i en vacker gård i närheten och såg familjeföreställningen Peter Pan. Mycket uppskattat av stora och små!

Olivia och Alma med Peter Pan!

En regnig dag hängde vi i Järvsö och åt crêpes

Sen gick vi till kyrkan och tittade på den fantastiskt fina vyn däromkring. 

Tog naturstigen runt kyrkoudden och blev blöta och myggbitna. Men en mysig liten utflykt var det!

En annan regnig dag gick vi för att hälsa på kattungar hos grannarna och hade kul i vattenpölarna på vägen

Även tjockismamman...

Tillbaka till gården

Knack knack

Olivia och John

Olivia och kattunge

Nadia med kattunge

...och nu tjatar båda barnen över att få en kattunge. 

- Posted using BlogPress from my iPhone

En dag vid Mälaren

Klockan är halv nio och jag ligger i en säng i en liten stuga och väntar på att mina barn ska vakna (min make snusar förstås också, men honom väntar jag inte på, han sover tills han blir väckt och kan sova precis hur länge som helst...). Behöver kissa men vågar inte gå ut för dörren låter så förskräckligt så då väcker jag alla... Så jag kniper och skriver lite... Vi är i Sandviken utanför Södertälje och hälsar på hos Nadias bästa kompis Emilia på landet. De blev så överlyckliga att se varandra igår när vi kom, fick nästan en tår i ögat när de kramades och kramades och aldrig ville sluta. Det är ett underbart ställe det här, så nära stan och ändå så lantligt och fint invid Mälaren. Familjen har en härlig sjötomt och även en vedeldad tunna med utsikt över vattnet och igår efter att vi ätit lunch badade vi (dvs jag och barnen, inga andra vuxna) först nere i vattnet och sen i tunnan. Johan och Niklas satt i i flera timmar i tunnan tillsammans med de tre tjejerna medan Helena och jag hängde i solen nere vid vattnet och softade med lilla tjejen Selma som sov i vagnen. Mycket skönt!

Pappor med barn i tunnan

Nadias nya fotogest

Nadia och Emilia simmar långt

Olivia matar änderna, så söta små ankungar

Softar...

Två timmar senare...

Sen skulle vi laga middag, och då ville Nadia byta om och så började hon kamma sitt hår. Och sen hamnade hon i nåt slags psykbryt-trance som skrämmer mig rätt rejält. Hon kammade frenetiskt och försökte sätta på ett diadem som inte satt som hon ville. Hon stod säkert framför spegeln i en halvtimme och kammade och kammade och tillslut bröt hon ihop och skrek och vrålade och storgrät, samtidigt som hon fortfarande frenetiskt försökte sätta diademet perfekt. Tillslut tog jag bort diademet och Johan fick bära ned den vrålskrikande, sparkande och fäktande femåringen till vår stuga där jag stängde in mig med henne och satte mig på golvet med henne medan hon vrålade, grät, skrek och sparkade om att hon ville ha sitt diadem. Jag försökte hålla mig själv lugn men växlade mellan att vara arg, ledsen och genuint orolig över att det är något fel på vårt barn. Det där beteendet kan ju inte vara normalt och jag har ingen aning om hur vi ska bemöta det. Jag trodde att hon vuxit ifrån dessa utbrott, men just nu har hon dem minst en gång per dag. Jag bestämde mig sittandes där med mitt sparkande och skrikande barn för att vi måste kontakta någon barnpsykolog bara för att få lite råd om hur vi ska hantera henne, och Johan och jag satt länge och pratade om det sen på kvällen.

När hon äntligen lugnat ned sig var jag helt slut och som alltid fick jag lite sammandragningar av hennes bråk. Ingen fara, men jag bara hoppas att vi ska mäkta med tre barn, tänk om vi får ytterligare en sån där viljestark, bråkig unge....

Vi grillade iallafall nere vid vattnet och efter att vi lagt barnen satt vi vuxna kvar nere och såg ut över solnedgången och drack rosé, öl och alkoholfritt bubbel och snackade tills myggen jagade bort oss och vi flydde inomhus.

Tidig solnedgång....

...och några timmar senare.

När vi sen gick och lade oss vid halv ett hörde vi att båda våra barn låg och storgrät och rusade dit. Olivia hade ramlat ur sängen men krupit upp igen men grät och grät och jag vågar inte tänka på hur länge de legat där och gråtit utan att vi hört, stackars små älsklingar... De somnade iallafall snabbt och jag likaså och drömde om att jag fått missfall i vecka 31. Usch. Skönt att vakna och känna lillkillens sparkar. Nä nu måste jag gå på toa, kvart i nio kan de väl vakna?! Men härligt att även barnen tar sommarlov på morgnarna!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Några dagar i stan

Vi tillbringar några slappa dagar i stan och igår åkte mamma och Dylan till Paris. Innan dess hann vi med en härlig dag i Hagaparken, vi gjorde matsäck och tog med oss, och lade oss på den stora gräsmattan nedanför koppartälten, i skuggan under en av ek och bara tog det lugnt. Barnen sparkade lite boll och åkte sparkcykel på gångbanan bredvid och så tog vi en liten utflykt till Gustav den III:s slottsruiner i närheten. Men mest av allt låg vi bara på filten.










Jag kunde ha legat där hela dagen men vi hade lovat barnen att gå till Fjärilshuset och sen behövde vi ändå skynda oss hem för att farmor skulle komma på besök och sen hade jag tid hos barnmorskan.

Jag älskar att gå till barnmorskan, främst för att jag är lite förälskad i vår barnmorska Lotta och tycker att hon är så fantastisk. Det blev förstås en del snack om min mage och mitt järnvärde, som nu sjunkit ytterligare, men jag ska försöka få upp det på egen hand om det går. Känner mig inte särskilt trött iallafall, men hon sade att ett lågt järnvärde kan försämra återhämtningsförmågan efter förlossningen om man skulle förlora mycket blod. Så klämde hon och kände, och lyssnade på hjärtat och allt såg så bra ut. Han har lagt sig med huvudet nedåt nu, men han har fortfarande gott om plats så han kan nog vända sig några gånger till. Jag fick iallafall också känna på huvudet genom magen och det var lite coolt.

Igår vräkte regnet ned, konstigt eftersom det varit så fantastiskt fint dagen innan. Vi gick till Akademibokhandeln och bytte boken som Dylan fått av gammelfarmor men redan hade och så handlade vi lite på Åhléns och Lindex. Försöker hitta en baddräkt till Nadia som hon vill/kan ha men alla sitter obekvämt enligt henne.. Man blir ju tokig. Fick förresten också klippa av nästan en decimeter av hennes hår på morgonen, för hon och Dylan hade på nåt sätt lyckats kleta tuggummi i det. Det var ändå så långt så det gjorde inte så mycket.




Idag försöker vi komma iväg på en liten bilutflykt men som alltid när vi ska iväg någonstans just nu, så ligger Nadia på golvet och skriker och det tar flera timmar mer än man först trott. Hon är helt osannolik den ungen just nu... Suck!! Svettas och undrar om vi någonsin kommer iväg...

- Posted using BlogPress from my iPhone

På Ljusterö

Vi tog några dagars paus från stan och åkte ut till Ljusterö. Dylan är hos sin kompis Gabriel sedan i onsdags så mamma, jag och barnen tog båten ut igår morse och sen kom Johan efter jobbet i hyrbilen som vi ska ha den närmaste månaden. Han hämtade vår packning hemma men kylväskan med all maten, den glömde han i hallen... Otroligt att en så intelligent person kan vara så totalt förvirrad ibland, men det kanske hänger ihop... Hursomhelst mådde han så dåligt av det själv att det bara var att låta det passera. Vi får köpa nytt och hoppas på att det inte luktar när vi kommer hem...

Vi ägnade dagen åt inte så mycket, fikade hos grannarna medan barnen (iallafall Nadia) badade i deras iskalla pool och sen låg jag mest på soffan på verandan och läste DNs sommarföljetong som min svärmor sparat alla delar i.

Plockade lite blåbär för att göra blåbärspaj också men det var inte helt enkelt med magen i vägen. Satt på en uppochnedvänd kundkorg med en dyna men fick ändå lite ont i ljumskarna efteråt så då fick jag vila lite till. Barnen lekte i lekstugan och gjorde soppa i sandlådan och det är verkligen otroligt skönt med sommar och landet så att de bara kan vara ute och leka...






















Läkaren ringde i torsdags eftermiddag och hade redan fått svaren från blodprovet. Allt såg bara bra ut med blodsalter och allt vad det var så det var ju bra. Tänkte att jag kanske kunde få slippa det där hemska avföringsprovet men fick sitta halva kvällen på separaletten här igår också, så det är väl lika bra att kolla upp det också. Kommer att bli kul bilresor i sommar om magen ska fortsätta såhär...

Börjar känna att jag kan det här med att vara gravid nu och att det inte skulle göra så jättemycket om han ville komma ut snart. Fast det är ju tio veckor kvar som han ska hinna växa till sig på. Magen är stor, de flesta verkar tycka att den är enorm och så även jag... Om det beror på det och platsbrist eller på min magåkomma vet jag inte, men jag äter mycket mindre nu än tidigare och det där bottenlösa sötsuget verkar iallafall tillfälligt mättat.

Även om det ska bli mysigt med en sommar på landet fasar jag lite för bristen på komfort, obekväma sängar, trängsel och disk utomhus utan varmvatten. Måtte det åtminstone bli en fin sommar! Men en liten del av mig längtar redan hem....


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hos husläkaren

Här sitter jag i väntrummet hos husläkaren och stirrar ned i en korkmatta... Trots visst motstånd pallrade jag mig hit för att kolla upp den där diarrén som jag nu lidit av i två veckor. Det har blivit något bättre sista dagarna men det verkar fortfarande som att allt bara rinner rakt igenom och eftersom detta är enda dagen jag kan komma iväg passade jag ändå på. Och efter en semestervecka ensam (förutom god hjälp och moraliskt stöd av mamma förstås!) med en helt otroligt jobbig Nadia känns det ändå som ett litet andrum att sitta här helt själv. Även om det förmodligen innebär att jag kommer att behöva göra äckligt avföringsprov...

Nu sitter jag och väntar på provtagning, ska tydligen kolla en del saker i blodet också. De tar lite extra tester eftersom jag är gravid, och det känns ju bra.

Lite speciell semestervecka detta när man lever vardagsliv men det är väldigt mysigt att hinna umgås så mycket med mamma och även med Felix och familj. Igår firade vi Franks tvåårsdag hemma hos pappa, efter några timmar i Humlegården med barnen. Jag var rätt trött efter Nadias morgonbråkande men när jag hittade en skön solstol att vila i på gräset kändes allt lite bättre...






- Posted using BlogPress from my iPhone

Långsamt idag

Andra semesterdagen och idag gör vi inte många knop. Olivia är dålig med feber och ont i halsen och själv har jag ont i magen och känner mig rätt trött. Jobbade lite imorse också.

Annat var det igår, då möttes vi hela gänget; Felix, Siri och Frank, pappa och Titti och Dylan, Tittis son Joel med sin lilla Vincent och så mamma, jag och Nadia och Olivia på Skansen redan klockan tio, och vi var inte därifrån förrän vid fyra på eftermiddagen. Då var jag sååå mör i ben och höfter och magen som hållt sig i schack hela dagen satte igång att krångla igen...



Kusiner!


Mamie med barnbarn


Vi fokade mer på åka saker än kolla på djur denna gång, det var ju så nyligen vi var där...



När vi kom hem hade Olivia feber men Nadia (efter en halvtimmes skrik på golvet över någon frisyr...) och Dylan gick på fotboll med Johan och kom inte hem förrän vid tio. Olivia somnade utan krångel, hon är en liten ängel just nu- och mamma och jag kollade på en dokumentär om en engelsk familj med sexton barn och hela dagen idag har vi dragit referenser till detta.... Just nu känns två som mer än tillräckligt, i synnerhet som ett av dem mest ligger på golvet och skriker, åååh vad jag är trött på Nadia just nu! Men tre ska man väl klara, om andra klarar sexton...

Imorgon hoppas jag blir en bättre dag, mamma tog ut barnen en stund och jag sov middag, men det känns alltid rätt värdelöst när man inte varit utanför dörren på hela dagen.

- Posted using BlogPress from my iPhone



- Posted using BlogPress from my iPhone