I svampskogen

Måndag igen. En trött måndag, eftersom vi kom hem vid sex igår kväll, med barn som somnat i vagnen och inte var särskilt glada över att bli väckta. Vi slängde ihop lite falukorv- och mackismiddag till dem som de fick inta framför tv:n medan Johan och jag påbörjade kvällens projekt svamprensning. Jag vet inte hur många kilo svamp vi fick med oss hem, men tungt var det och lång tid tog det att rensa.. Precis hela kvällen, med avbrott för läggning med medföljande psykbryt från Nadia.

Men vilken mysig helg vi hade! Jag var rädd för att det skulle bli en lite för kall och sen hösthelg, men det blev precis så mysigt som det brukar vara den helg på hösten som vi brukar åka ut och plocka svamp. Med den bonusen denna gång att pappa och Titti kom ut på dagen på lördagen. Då grillade vi goda korvar och sen begav vi oss ut i skogen för andra gången, totalt tre vändor blev det. Solen sken och värmde och barnen var tappra och gick långt, även om Olivia fick åka lite bärstol (tyvärr glömde vi den braiga selen hemma, men den som finns på landet funkar också okej, fast det gör lite ondare att bära). Det var så gott om trattkantareller i skogen att det nästan blev för mycket. Man hann liksom inte plocka klart ett ställe innan nästa pockade på uppmärksamheten. Lite gula kantareller och svart trumpet fick vi också med oss och nu har vi nästan hela vardagsrumsgolvet täckt av torkande svamp, med små gångstigar som vi försöker få barnen att hålla sig till...

När morfar kör monsterattack i skogen blir man lite rädd...

...men mest är det väldigt roligt!

Johan fick agera packåsna

Olivia var mycket stolt över sin stora svamp

Hon bondade med Henning och de två var mycket söta ihop

Långhårig pappa och Titti med Olivia

Nästan hela gänget

Svampexpertfarmor med sina små lärjungar

"Vad gullig du är, farmor!" sa Olivia när farmor satt upp hårspänne i luggen

Svampmamma, redo för attack

Även Henning fick agera bärare

Och så slutligen den generösa svampmacka vi gjorde på gula kantareller när vi kom hem. Mums!

- Posted using BlogPress from my iPhone

I raggsockor på landet

Vi åkte hit igår kväll, stressade iväg efter jobbet, via Köttbaren för grillinköp, till dagis, via hemmet för att hämta våra packade saker och komplettera med lite som vi glömt, och så via två bussar till Waxholmsbåten. Puh! Både Johan och jag hade en puls på 190 och försökte pusta ut på båten. Vilket inte var det lättaste eftersom Johan behövde jobba och barnen var trötta och jag fick försöka balansera deras och mitt eget dåliga humör...

Men inledningsvis var det rätt mysigt och barnen åt pannkakor till middag.



Det var skönt att komma fram! Vi åt en sen middag och lade sen barnen på stört. Just nu är de extremt lättlagda men morgonpigga. Eller nattpigga, kanske man ska säga för det kändes sannerligen inte som morgon när Nadia började gorma klockan halv sex. Mycket tjorvande blev det innan hon gick med på att lägga sig en stund. Men hon somnade inte om och inte jag heller. Vid sju gick vi upp och bakade bovetebullar och nu klockan nio vaknade Olivia och Johan. Jag börjar bli grusig i ögonen, ska krypa ned igen så snart brödet är klart.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Utvecklingssamtal och restaurangbesök

Igår hade vi utvecklingssamtal på dagis med gulliga pedagogen Annika som tyvärr ska sluta redan imorgon. Olivia fick stanna kvar på gården medan vi pratade och Nadia fick följa med Emilia hem efter teatern.

Samtalet bekräftade mest det vi redan vet, att de båda är väldigt verbala och tidiga för sin ålder, att Olivia får arga utbrott för tillfället, att Nadia är väldigt social medan Olivia har lättare att pyssla för sig själv om hon inte hänger på de stora tjejerna eller leker med Douglas. Olivia är också ganska uppmärksamhetstörstande, förmodligen ett småsyskonsyndrom och Nadia kissar väldigt ofta. Det senare måste vi nog kolla upp, vi har också gjort den reflektionen.

Efter samtalet bestämde vi att passa på att ge Olivia lite odelad kvalitetstid med sina föräldrar och gick på restaurang eftersom Nadia ändå skulle äta middag hos Emilia. Vi hamnade på Lundbergs på Rörstrandsgatan och hade en väldigt mysig middag, även om maten där bara blir sämre och sämre med tiden. Och inte var det prisvärt, 85 kr betalade vi för Olivias mat; några bitar kycklingfilé med pasta. Tur att hon åt upp allt...





Sen gick vi och hämtade en sur och trött Nadia som inte ville klä på sig. Hon hade nog fått åka hem i trosor och tröja om det inte varit för pappa Niklas som räddade situationen...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Höstmåndag..

Jag är fullt medveten om att jag inte är den enda som känner såhär, men fy vad jag avskyr måndagar. Och vad jag avskyr hösten. Det senare är jag förmodligen mer ensam om, de flesta andra verkar tycka att den är så mysig och vacker, och höstmode hit och tedrickande dit. Jag tycker inte att den är särskilt vacker och jag dricker mycket hellre kaffe än te. För mig är hösten bara mörker, ruggig frusenhet in i märgen och förestående månader av detsamma. Jag vill inte bo här, vill inte leva upp ett fåtal månader om året och överleva resten. Hade jag inte haft mina små (på hösten dessutom konstant hostande och snorande) hade jag nog gjort slag i saken och flyttat till varmare breddgrader vid det här laget. Istället försöker jag att tänka positivt, ignorera den ständiga frusenheten och mörkrets påverkan och tänka att det bara är måndag en dag i veckan. Det funkar ibland. Inte idag. Jag vill ha sommarfredag, inte höstmåndag.

Söndagstrött

Helgen är över och jag har varit en mycket trött mamma idag. Vi hade Malin, Erik och lilla Nora över på mycket trevlig middag igår och när alla barnen knoppat in åt vi en delikat (om jag får säga det själv..) middag och drack massa gott vin. Jag har så ont i huvudetidag att jag knappt kunde stå upprätt idag men lite skönt var det ändå att komma ut i friska luften.

Vi åt en näringsriktig lunch på Rörstrandsgrillen och gick sen ned till Karlberg för att mata änderna. Men vi hittade inga änder, bara en sällskaplig svan som vi gav allt vårt bröd till. Sen ville barnen gå till lekparken men Johan var snäll nog att låta mig gå hem och sova. Och när jag vaknade några timmar senare var jag människa igen. Johan gick iväg till säsongens sista AIK-match och jag duschade barn (Olivia ytterst mottvilligt, hon avskyr att tvätta håret) och städade och tvättade lite eftersom Johan tagit hand om hela köket och så låtit mig sova. När Johan kom hem igen lade vi barnen som somnade på ett kick, och kollade slut på Six Feet Under, och jag bölade så det skvalade... Jag har blivit så extremt blödig!

Nu strax läggdags och en ny vecka tar vid...












- Posted using BlogPress from my iPhone

Ljuvliga fredag...

Vad jag älskar den här stunden. Arbetsveckan är över, barnen är lagda - trötta för kvällen åt de popcorn framför halva Madicken-filmen innan det var dags för en helt smärtfri läggning - maten i ugnen..

Ikväll blir det vad vi kallar Leila-frites, för att vi såg det på Leila någon gång, potatis skuren i tunna stavar med olivolja och flingsalt. Till det ett kött som vår nya vän på Köttbaren rekommenderade, som ska brynas och sen snabbstekas i ugn innan det skärs i tunna skivor. Till det har vi rostat och skivat röd paprika som legat i citron- och olivolja, tillsammans med salt och hackad persilja. Och gjort svärmor Ing-Maris goda kalla sås på crème fraiche, riven parmesan och pressad vitlök. Och för en gångs skull lite rödvin till, Campolieti som är min favorit just nu (fast lite saknar jag Åsas råd, åh vad goda rödviner vi drack i Palma, hon och jag).

Imorgon förmiddag ska vi till Hötorghallen och handla massa gott till lördagskvällens middag, då vi ska ha kompisar över. Nu kallar fritesen..

Lite nytt

Testar att byta design på bloggen genom ett enkelt knapptryck. Var lite trött på det där rosa, som jag ju valde när jag var gravid, men som känns kanske lite fånigt när jag nu har två döttrar. Har nog med rosa i livet ändå, liksom... Vad tycker ni, blev det bättre?

Nytt idag också att jag tänkte gå och träna på lunchen. Jag har inte rört på mig på flera veckor, inte sedan hostan satte igång. Men inatt sov jag för första gången på ett tag utan hjälp från Cocillana-Entyfin (den där starka hostmedicinen) så jag tänkte försöka komma igång igen nu, och börjar med Tabata-passet på lunchen.

Åh så skönt att det är fredag idag. Jag skulle egentligen varit på ett heldagsmöte men slapp närvara så denna arbetsdag känns som världens bonusdag för mig! Blir dock ännu skönare när den är över och helgen tar vid...