Ingen vidare natt...

Jag skulle nog varit mindre kaxig igår, för natten som följde var inget kul. Från att ha sovit hela nätter nästan varje natt ganska länge, har Nadia nu börjat vakna massor och blir dessutom så arg när man lämnar rummet. Inatt kom hon upp massor av gånger, väckte Olivia med sina skrik och allt var tidvis aningen kaotiskt. Det var visserligen Johans natt, men vi behövdes båda två och ibland fick jag gå in för att lugna också. Halv sex bestämde sig Nadia för att det var färdigsovet men efter lite välling i vår säng ville hon gå och lägga sig i sin säng igen och sov en halvtimme till. Men däremellan hann förstås inte jag somna.

Jag vet inte varför våra barn inte gillar att sova i vår säng. Alla andra barn verkar ju älska att sova i föräldrarnas säng, men varken Olivia eller Nadia kommer någonsin till ro hos oss. Visserligen rätt skönt att få ha sängen i fred, men ibland vore det mysigt och lite praktiskt.

Hoppas nu att detta ska gå lite bättre framöver, men det är verkligen en annan stress när barnen väcker varandra. Det var någonting jag aldrig kände förrän vi fick två barn. Nu ska jag strax väcka Johan och få sova lite själv. Skönt.
.

Rapport från första natten...

En snabb rapport efter två läggningar och en natt med två småtjejer i samma rum. Det går bra faktiskt! Nadia vaknade vid två inatt och då fick jag gå och sjunga lite (det var mitt "nattskift") och sen vaknade Olivia halv fem och fick välling. Vi hade varit smarta och laddat med varmvatten i en termos så att det skulle gå supersnabbt att göra välling och inte vid något av de två tillfällena då det vaknades väckte den vakna den sovandes.

Ikväll blev det lite knas med läggningen för Olivia, som plötsligt börjat sova bara en gång om dagen, var toktrött vid halv sju medan Nadia var pigg och bubblig. Vi gjorde då misstaget att ändå försöka lägga dem samtidigt, vilket bara resulterade i att Nadia höll Olivia vaken. Så när Olivia somnat och Nadia fortsatte ligga och babbla och sen börja klättra ur sängen och komma upp, fick hon vara uppe ett tag. Hon var på strålande humör och det slog mig att hon faktiskt varit himla glad och rolig sen de där små kriserna under julen. Det är bara när vi ska klä på som det bråkas, men ju mer man låter henne "vara duktig" och göra saker själv, desto bättre går det. Hursomhelst, hon blev förstås arg när det var dags att sova sen klockan åtta, men efter några inspringningar och sånger somnade hon och Olivia vaknade aldrig till trots att Nadia lät en del.

Natten nu blir intressant, eftersom det är Johans natt och hon alltid blir så arg när det är han som kommer in. Men det ska nog gå bra och hursomhelst känns det här sååå rätt. Och vilken njutning det var att få gå och lägga sig med lampan tänd, slippa smussla och smyga och sen kunna ligga och läsa. Aaaaah. Jag tror bestämt att det är sängdags igen!
.

Ett svart hål

Ett svart hål måste finnas någonstans i vår lägenhet. Detta är fyllt av hårsnoddar och mängder, jag menar mängder av nappar. Nu senast Nadias favoritnapp "Lila" som försvann igår. Dessutom har i detta hål en av de surt förvärvade bra-vantarna hamnat. Helt borta är den, hur vi än letar. Och dessa är förstås helt slut på Stadium så nu får Nadia gå med dåliga vantar som ramlar av ändå. Hoppas det hinner bli lite mindre kallt tills nästa vecka då hon ska börja dagis igen.

Men den stora frågan är förstås, VART tar allt detta vägen?? Var ligger detta hål och hur kan vi undgå att hitta det trots att vi både bildligt och bokstavligt dammsuger hela lägenheten i jakt på nappar och vantar. Jag blir inte klok på det.

.

Rum för barn

Idag bestämde Johan och jag oss spontant för lite förändringar i vårt föräldraliv. Det var dags att flytta ihop barnen i samma rum. Dags för att Olivia är över nio månader (Nadia har sovit själv sedan hon var sex månader), för att vi har en vecka gemensam ledighet kvar, med mindre konsekvenser av störd sömn, och för att vi helt enkelt vill ha vårt sovrum tillbaka.

Den enkla delen var inredningen. Vi flyttade in Olivias säng och flyttade på myshörnan, som nu ser lite annorlunda ut. Det lilla lilla rummet utan knappt en rät vinkel (det är lägenhetens gamla kök, därav lite konstiga vinklar och vrår) bjöd på en utmaning, och trångt blev det, men bra!

Vi beskådar och provligger resultatet.

Ett litet mjukisdjuraltare med en av Mias fina tavlor (snart till försäljning på en sajt nära dig...)

Spännande, tyckte Lilla O

Första gemensamma vällingen!

Den stora utmaningen nu blir förstås att få barnen att somna utan att störa varandra, och att vi får springa en del på nätterna för att stoppa i nappar och så vidare, istället för att bara sträcka ut en hand.


Nadia har varit lite mindre krånglig på sistone, förmodligen för att vi bestämde oss för att inte acceptera att hon ville att jag (bara jag, absolut inte pappa) skulle stå och sjunga "Luffballong" hela nätterna. Men det är annorlunda nu när hon kan ta sig ur sängen själv, och det får vi anpassa oss till. Vi behöver få tag i en planka för att staga upp sängen när vi tar bort ena sidan (även om det ska erkännas att det känns mer lockande att bygga lock på spjälsängen...) och sen kommer hon slippa att klättra halvsovandes.

--------------

Vi har nu precis avklarat vår första gemensamma läggning, och visst var det så att precis när det ena barnet höll på att somna så började det andra väsnas och väckte det andra och det tog en stund och många sånger att få dem att tystna. Men nu är det tyst och det känns otroligt bra det här, men fråga mig igen klockan tre inatt... Fortsättning följer!


.

Badstrejken är över!

Facket meddelar att den stora badstrejken nu är över. Vad som föranlett detta plötsliga slut är inte känt, ej heller strejkens ursprungliga anledning. Arbetsgivaren låter meddela att man inte gått med på några avtalsändringar eller nya förmåner. Slut meddelande.

.

Nyårsafton

Lite nyårsbilder!

Barnen piffade och klara laddar med lite mellanmål

Johan roddar stereon och Spotifylistan medan Nadia gör akrobatkonster och Olivia försöker höja volymen

Jens och Johan påbörjar middagen

Lina leker med matchande Nadia och Alma

Nadia kollar potatisgratängen och käkar salta pinnar

Johan putsar oxfilén

Ta-da!

Alan med sin lilla nykläckting

Jenny festar loss på Ramlösa

Och jag fick provhålla lilla plutten som omedelbart somnade. Och jag blev nästan sugen på en sån där liten till. Nästan.

Sötaste paret Back

Hela familjen kollar in fyrverkerierna

Skål på tolvslaget!

Gott nytt år, käraste älskling! (lite mindre glada i hatten än vad bilden gör gällande...)

.

Nytt år!!

En liten nyårsdagsensamstund i soffan... Nadia sover i sin säng, och Johan och Olivia (som också sover) är ute och kastar gårdagens vinflaskor. Jag håller på att tina upp efter en kylig men fin vistelse i parken, då båda barnen gungade och Nadia åkte lite pulka. Jag frös mest. Nu har jag ätit restpotatisgratäng med restlammfiol och degar lite i soffan. Skönt!! Och nu är det dags för rest-pecannötspaj (med nötter från min kompis Jennys man Alans mammas trädgård i Lousiana!) och glass i tre smaker från Stockholms glasshus. Lyx...

Gårdagen blev så himla lyckad! Vi instiftade ju denna nyårstradition förra året och eftersom det lär vara omöjligt att få barnvakt på nyårsafton även fortsättningsvis, lär den väl få pågå några år. Och vad trevligt det är med bara en härlig middag med härliga människor, precis så jag egentligen alltid velat fira nyår. Och ändå har jag tidigare alltid lyckats hamna på stora fester med okända människor. Men saker och ting har ju som bekant ändrats...

Detta år balanserade vi mellan fyra och upp emot femton personer och hamnade tillslut på tio vuxna och så fyra små barn. Perfekt! Vi körde lite knytis, så Lina och Jens hade fixat förrätt, jag och Johan kött (helstekt oxfilé förstås) och tillbehör, Niklas potatisgratänger, Jenny och Alan dessert och Kalle och Jasmine snacks. Precis som förra året var det mycket gott och mycket trevligt, och även om några barn vaknade lite då och då tycker jag liksom att det mer adderar till trevligheten att ha de små med på ett hörn. Ingrid två och en halv vecka var med oss tills de gick hem vid elva, och Alma vaknade lagom till tolvslaget. Jag var nästan sugen på att väcka Nadia för att visa henne fyrverkerierna. Det är en sån perfekt vy över alla fyrverkerier i Vasaparken från vårt vardagsrumsfönster. Men hon fick sova och vid två gick de sista och vi gick och lade oss efter lite diskande.

Våra barn struntade förstås i att det var nyårsdag utan Olivia vaknade som oftast just nu 06:15 (efter välling halv fem) och då pallrade sig Johan upp och jag fick sova vidare. Vi kör varannan dag, och sen fick han sova när jag gick upp vid nio. Och nu är det snart läggdags igen (för jag skrev klart nu på kvällen) och jag längtar efter sängen...

.